The study of how personality traits relate to psychopathology has flourished in the past three decades, with strong evidence for systematic links between personality and psychological disorders. Great progress has been made in our understanding of the associations between broad traits and the mood and anxiety disorders (or internalizing disorders). In particular, it is clear that the broad trait neuroticism/negative emotionality (N/NE; stress reactivity and a tendency to experience negative emotions) is moderately to strongly associated with all of the internalizing disorders, both concurrently and longitudinally. However, researchers have noted the relative dearth of studies that examine associations with more narrow facet-level traits. The current study examined the relations of N/NE facets with six of the internalizing disorders (i.e., depression, GAD, PTSD, social anxiety, panic, and OCD). The above symptoms were expected to load on to two higher order factors (fear and distress). Based on pilot analyses, a five-factor model for N/NE was hypothesized, consisting of sadness, anxiety, angry hostility, mistrust, and dependency. In addition, stress vulnerability marked the shared variance among these facets. I also examined associations between the disorders and four clinical traits (i.e., anxiety sensitivity, experiential avoidance, perfectionism, and intolerance of uncertainty) that are related to N/NE. Finally, I analyzed the associations of the N/NE facets and clinical traits with heterogeneous symptom dimensions within PTSD and OCD. Self-report and clinical interview data were collected from a college student sample (N = 373) and a psychiatric outpatient sample (N = 252; an additional 44 patients completed self-report measures only), with multiple measures of each internalizing disorder and personality trait described above. Structural equation modeling was used to remove shared variance among the six disorders and among the traits, allowing for the examination of relations across the unique variances of each construct. The hypothesized N/NE model provided a good fit to the data in both samples, as did the hypothesized psychopathology structure in the patient sample. However, markers of depression, panic, PTSD, and GAD were indistinguishable in the student sample and were therefore collapsed into a single factor. The results of the current study delineated unique patterns of association for each of the internalizing symptoms (as well as symptom dimensions within OCD and PTSD) in reference to the N/NE facets and clinical traits, highlighting shared and specific trait contributors. There was also evidence that all four clinical traits (as well as their subscales) are not redundant with N/NE and are differentially associated with the internalizing psychopathology examined here. The results of the current study helped clarify personality-psychopathology relations within a large network of traits and symptoms, while also controlling for the extensive overlap among these constructs. As such, implications for taxonomy, differential assessment, and structural models in these domains are discussed. Future research should focus on expanding this model to other traits and disorders, utilizing other methods of assessment such as informant data, and striving to delineate underlying mediating factors that may account for the pattern of associations found between traits and symptoms in the current study.

Young's schema theory offers a theoretical approach that relates negative childhood experiences, temperament, and early maladaptive schema, to the experience of negative affect and/or depression in adulthood. However, despite the widespread use of schema therapy in clinical practice, little research has explored the pathways theorized by Young. This study explored the pathways posited by Young and colleagues looking at the direct and indirect relationships among negative childhood experience, temperament, early maladaptive schema, and the experience of negative affect in adulthood. Self-report data were collected from 365 undergraduate students. Results demonstrated consistent and robust direct relationships between temperament and negative affect, as well as indirect relationships between temperament and/or NCE, schema, and the outcome of negative affect. Results, though mixed, reveal strengths of the schema therapy model and provide suggestions for future research.

<p>I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet<strong> </strong>med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda<em>.</em></p>

<p>Neuroticism and partner relationship quality are associated with happines. A Swedish longitudinal project was utilized to examine whether these two aspects together determine happiness. Adolescent neuroticism was measured at age 15 witht he High School Personality Questionnaire (HSPQ). Measurements of neurotic manifestations were adminstered at ages 15-18. Adult neuroticism was measured at age 37 using the Eysenck Personality Questionnaire (EPQ-I). Measures of partner relationship quality and happiness were also administered. An adolescent neurotic dimension and partner relationship quality were related to happiness. Overall, neuroticism appears to be a better predictor of happiness with both direct and indirect effects through the influence on partner relationship quality.</p> / <p>Neuroticism och partnerrelationens kvalitet är två aspekter relaterade till människans livsglädje. Data från ett svenskt longitudinalprojekt användes för att undersöka om dessa tillsammans verkar avgörande för livsglädjen. Ungdomsneuroticism mättes vid 15 års ålder genom High School Personality Questionnaire (HSPQ). Neurotiska manifestationer mättes också mellan 15 och 18 års ålder. Den vuxnes neuroticism mättes sedan vid 37 års ålder med Eysencks Personality Questionnaire (EQP-I). Partnerrelationens kvalitet och livsglädje användes som utfallsmått. En neurotisk dimension från adolescensen och partnerrelationens kvalitet i vuxen ålder var relaterad till livsglädjen. Totalt sett tycks ungdomsneuroticism vara en av de tydligaste förutsägelserna för livsglädjen; dels genom direkt påverkan och dels genom indirekt påverkan via partnerreltionens kvalitet.</p>

I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda.

Psychological problems are common in infertile women undergoing in vitro fertilization (IVF) treatment.  The aim of this thesis was to determine the prevalence of psychiatric disorders, such as mood and anxiety disorders, and related risk factors and personality traits in women and men undergoing IVF. Participants were 1090 consecutive women and men, 545 couples, attending a fertility clinic in Sweden during a two-year period. The Primary Care Evaluation of Mental Disorders (PRIME-MD), based on the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition (DSM-IV), was used for evaluating mood and anxiety disorders. The participation rate was 862 (79 %) subjects. Any psychiatric disorder was present in 31 % of females and in 10 % of males. Major depression was prevalent in 11 % of females and 5 % of males. Only 21 % of the subjects with a psychiatric disorder had some form of treatment. A negative pregnancy test and obesity (BMI ≥ 30) were risk factors for mood disorders in women and the only risk factor for depression in men was unexplained infertility. Anxiety disorders were less common than in the general population and no IVF-related risk factors were identified. The Swedish universities Scales of Personality (SSP), a self-rating questionnaire, was used for evaluation of personality traits. High scores of personality traits related to neuroticism were associated with mood and/or anxiety disorders among both women and men. Another objective was to explore the experience of childlessness three years after unsuccessful IVF by a qualitative-approach, assessing data by interviews. Failure after IVF was experienced by women in terms of grief, whereas men took upon themselves a supportive role not expressing grief. A need for professional support and counselling in how to handle grief was described. An unstructured end after IVF treatment left unanswered questions. Three years after the end of treatment, men and women were still processing and had not adapted to childlessness, indicating the grieving process was unresolved.

Neuroticism and partner relationship quality are associated with happines. A Swedish longitudinal project was utilized to examine whether these two aspects together determine happiness. Adolescent neuroticism was measured at age 15 witht he High School Personality Questionnaire (HSPQ). Measurements of neurotic manifestations were adminstered at ages 15-18. Adult neuroticism was measured at age 37 using the Eysenck Personality Questionnaire (EPQ-I). Measures of partner relationship quality and happiness were also administered. An adolescent neurotic dimension and partner relationship quality were related to happiness. Overall, neuroticism appears to be a better predictor of happiness with both direct and indirect effects through the influence on partner relationship quality. / Neuroticism och partnerrelationens kvalitet är två aspekter relaterade till människans livsglädje. Data från ett svenskt longitudinalprojekt användes för att undersöka om dessa tillsammans verkar avgörande för livsglädjen. Ungdomsneuroticism mättes vid 15 års ålder genom High School Personality Questionnaire (HSPQ). Neurotiska manifestationer mättes också mellan 15 och 18 års ålder. Den vuxnes neuroticism mättes sedan vid 37 års ålder med Eysencks Personality Questionnaire (EQP-I). Partnerrelationens kvalitet och livsglädje användes som utfallsmått. En neurotisk dimension från adolescensen och partnerrelationens kvalitet i vuxen ålder var relaterad till livsglädjen. Totalt sett tycks ungdomsneuroticism vara en av de tydligaste förutsägelserna för livsglädjen; dels genom direkt påverkan och dels genom indirekt påverkan via partnerreltionens kvalitet.

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman &amp; Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande. Ålder kan vara en bättre prediktor än känslomässig instabilitet för arbetssökande beteende i en svensk population. / The relationship between personality and job search behavior has mostly been investigated among students before. This study investigated if neuroticism affected job search behaviors for 123 unemployed non-students between 20-65 years. The survey used consisted of Personality Questionnaire (Bäccman &amp; Carlstedt, 2010), measuring personality based on the five-factor model, and Job Search Behavior (Blau, 1994), measuring preparatory and active job search behaviors. There was a relationship between neuroticism and both job search behaviors. Neuroticism alone could, however, not predict which job search behavior individuals choose, but along with age neuroticism could predict preparatory job search, and age could even solely predict preparatory job search. Age may be a better predictor than neuroticism for job search behavior in a Swedish population.

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.

Studier i Sverige har visat att skådespelare rapporterar högre nivåer av upplevd stress, ångest och fysisk smärta än generell population, men lägre nivåer av psykisk ohälsa och depression. Studiens syften var att undersöka upplevd stress, coping och personlighetsdrag hos teaterarbetare och jämföra med generell population, samt utreda betydelsen av anställningsförhållanden och yrkesutövning för upplevd stress och coping. Brief COPE, Perceived Stress Scale och Swedish universities Scales of Personality användes. De 304 respondenterna självskattade högre nivåer av upplevd stress och neuroticism än generell population, men lägre nivåer av aggression. Yrkesutövning, anställningsförhållanden och coping hade ingen effekt på upplevd stress. Signifikanta skillnader avseende copingstrategier upptäcktes, där frilansande scenartister i högre utsträckning använde sig av både dysfunktionella och funktionella copingstrategier. Vidare forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som fungerar som skydd mot stress hos olika individer, och omvärdera vilka kombinationer av copingstrategier som skapar effektiv stresshantering bland teaterarbetare.