This text contains a comparative evaluation of street names of the urban periphery. Starting with Erfurt, street names of other Thuringian and German cities of the late Middle Ages and the early modern period are examined. In doing so, different groups of people are contemplated, such as prostitutes, barber surgeons and knackers, whose appellatives finally found their way into street names. The focus is on accumulations of such names in certain areas of a city; differences between large and small cities are illustrated as well. In the end, the conclusion highlights the hitherto underutilised significance of these street names.

Individuals or families migrating between countries and starting a new life abroad has been a constant throughout human history. Sometimes, the migrants have children in the new host country; usually these children are then raised bilingually. Earlier studies show that in these cases, the children usually receive names common either in the country where they were raised, or the one(s) their parents migrated from. However, these studies typically do not analyse how this naming choice would affect second-generation individuals later in life, despite names being one of the earliest ways for individuals to form a cultural identity. The study aims to determine how the names of bilingual high school students tie together with which names they would give their hypothetical children, using a survey aimed at such students living in Halmstad, Sweden. The names of both students and their hypothetical children were categorised as “marked” or “unmarked”, judging by how many by similar names were born in Sweden, both during the years 1998-2000 and 2016-18. Out of the students that answered the survey, 45 of them were bilingual; out of them, 80% had “marked” first names, i.e. names which would be seen as unusual/foreign in Sweden. However, they suggested a total of 79 names for their future children, and out of those suggestions, 70% would be considered “marked” – a decrease of 10 percent, despite the larger name pool involved. There was also a notable difference in naming habits based on gender: very few of the students with “unmarked” names were male, but the surveyed group suggested a balanced amount of female and male unmarked names for their own children.

This text contains a comparative evaluation of street names of the urban periphery. Starting with Erfurt, street names of other Thuringian and German cities of the late Middle Ages and the early modern period are examined. In doing so, different groups of people are contemplated, such as prostitutes, barber surgeons and knackers, whose appellatives finally found their way into street names. The focus is on accumulations of such names in certain areas of a city; differences between large and small cities are illustrated as well. In the end, the conclusion highlights the hitherto underutilised significance of these street names.

<p>I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, <em>at Jómi </em>och <em>Jómsborg</em>, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen <em>at Jómi</em> sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet <em>*Jǫma</em> (˂ <em>jǫma</em> f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen <em>Jómsborg</em> är en sekundär form som bildats från <em>at Jómi</em> enligt standardmodellen: dat. (<em>at</em>)<em> Jómi</em> > gen. <em>Jóms</em> + efterleden <em>-borg</em>. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.</p>

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *Jǫma (˂ jǫma f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen Jómsborg är en sekundär form som bildats från at Jómi enligt standardmodellen: dat. (at) Jómi &gt; gen. Jóms + efterleden -borg. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.