Temat för denna uppsats är en narrativ analys av berättelsen om tempelrensningen i Johannesevangeliet (Joh 2:13-2:22). Frågan som besvaras är vad som skulle kunna vara berättelsenshuvudsakliga mening och slutsatsen är att tempelrensningen kan anses handlar om befrielse. Människan har bundit sig vid medlen istället för målet, men Gud befriar från denna bundenhet ochsätter målet i fokus. Forskningsläget innefattar såväl utvecklingen av narrativa teorier och metoder för bibliskaberättelser som alternativa tolkningar av tempelrensningen. De alternativa tolkningarna harklassificerats i följande grupper: uppgörelse med Judendomen, förutsägelse om Jesu död ochuppståndelse, Kristologisk utläggning, parallell till evangeliets prolog, fullbordande av profetia, tro och tillbedjan, illustration över olika reaktioner inför Jesu handlingar samt avståndstagande tilldjuroffer. Analysen utförs med narrativa metoder från boken Reading Biblical Narratives av YairahAmit. Berättelsen kan anses ta sin början i Joh 2:13 och sluta i Joh 2:22. Intrigen analyseras som engavelstruktur (pediment structure) och de karaktärer som analyseras särskilt är Jesus, judarna ochlärjungarna. Tempelområdet och templet analyseras eftersom det är den geografiska platsen förberättelsen och analysen av tidsflödet visar bl.a. att berättelsen innehåller två prolepsis. Slutsatsen är att befrielsetemat introduceras som ett kontrakt med den implicite läsaren redan iexpositionen och sedan illustreras som en befrielse av templet i intrigens stegring.Sammanblandningen av mål och medel framträder i intrigens förändringsfas. Under upplösningenöverförs stegringens befrielse av templet till befrielsen av människan, nu representerad avkaraktärerna lärjungar och judar. Då upplösningen innesluts i två tidsmässiga prolepsis lyftsdialogen ur tiden och temat ges därmed även framtida giltighet. Svaret på frågeställningen i denna uppsats ligger nära de tolkningar som handlar omuppgörelse med Judendomen. Svarets särdrag är tonvikten vid ett förändrat förhållningssätt hosmänniskan istället för en konflikt med det andra templets Judendom.

No description available.

Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books. The books are Sms från Soppero written by Ann-Helén Laestadius, När jag var tretton blev jag same, written by Monica Zak and Lappskatteland, written by Annica Wennström. The assignment has a specific focus on the religion and the Sami language. The main questions are formulated as follows: How do the books present the different dimensions of religion and also its importance to the Sami identity? In what ways is the language presented as vital in relation to the religion, and is the language described as a way to identify the Sami ethnicity? The analyzing method being used to the material is called narrative method with hermeneutics aspects. When a result has been concluded, three theories will be applied and tested as analyzing methods. The theories are Linda Woodhead’s theory of religion and Thomas Hylland Eriksen & Andrea Amft’s theory of ethnicity, which has been complemented by Kenneth Hyltenstam`s et al. theory in which he focuses on the preservation of minority languages. The study shows that there are many dimensions of religion to be found, and that they play a different role depending on different generations and their relation to the Sami identity. The Sami language identifies the Sami ethnicity and also creates a connection to the culture and the ancient religion. Therefore the language is being presented as very important as it defines the Sami identity.

<p>Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.</p>

Denna intervjustudie har genom en narrativ teori och metod undersökt förskollärares berättelser om ett skolförberedande arbete i förskolan. Den narrativa analysen har kunnat visa hur de beskriver ett skolförberedande arbete i termer av långsiktiga perspektiv på hur barnen kan rustas för framtiden – inför skolan och livet. Den verksamhet som beskrivs av dessa förskollärare har ett holistiskt synsätt på ett skolförberedande arbete, med läroplanens mål och riktlinjer som en ram runt detta. I berättelserna finns ett tydligt narrativ kring omsorgen om barnet och att ge dem de bästa förutsättningarna. Det skolförberedande arbetet tar sin utgångspunkt i barnens intressen, men också de behov som förskollärarna tycker sig se hos barnen. Fokus ligger främst på att stötta och utveckla barnens sociala kompetens, självständighet, trygghet, ansvar, inflytande, samt olika typer av kunskaper och lärande. I berättelserna lyfts också kontinuitet och tydlighet kring övergångarna till förskoleklassen och en samverkan och kommunikation med förskoleklassens lärare fram som viktiga faktorer i ett skolförberedande arbete. Ur dessa berättelser växer det fram en bild av att förskolan är viktig och att den kan ge positiva effekter i barnens liv genom en stöttande omgivning och positiva tidiga erfarenheter.

Fysisk aktivitet i samband med cancer är inte en självklarhet i vårdsammanhang. För vissa personer kan det dock bli en drivkraft att få röra på sig och på så vis må väl trots sin sjukdom. Sjukvården måste våga belysa frågan om livsstil i mötet med patienten för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Forskning visar att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. Det har också visat sig att den som redan drabbats av sjukdomen bättre klarar av behandling, som cellgifter och strålning, om fysisk aktivitet utövas. Även rehabiliteringsfasen kan underlättas om den drabbade har en sund livsstil med mycket rörelse. Vi har tittat närmre på hur patienten upplever fysisk aktivitet då de lever med en cancersjukdom. Genom att ta del av tre självbiografier, skrivna av cancerdrabbade kvinnor, kunde vi se ett tydligt samband. Den fysiska aktiviteten hade en positiv effekt på kvinnorna, både mentalt och kroppsligt. I vår studie såg vi att upplevelsen av sjukdomen är individuell och även inställningen till fysisk aktivitet. Detta är något som sjuksköterskan bör ha i åtanke då vården planeras för patienten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan.   Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.