No description available.

<p>Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer.</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken.</p><p>Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven.</p><p>Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där.</p><p>Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.</p>

Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer. Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken. Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven. Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där. Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av de mest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ”Alex och Sigges podcast” samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ”Filip och Fredriks podcast”. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manus så som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personliga samtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektiv granska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det. Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan. Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentliga podcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hur homosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknar varandra ur dessa aspekter. Detta kommer jag att göra genom att kombinera två analysmetoder; samtalsanalys och narrativ analys. Frågeställningarna lyder således: Hur är samtalen organiserade och uppbyggda? Vad är det för samtalsklimat och samtalsstil som råder? Finns det markörer som indikerar på olika maskulinitetstyper och vilka är i så fall dessa? Hur tar sig homosocialiteten uttryck genom samtalen? Jag studerar materialet med Raewyn Connells maskulinitetsteori som stöd. För att studera männens samtalsstil utgår jag ifrån Deborah Tannens teori. Homosocialiteten i samtalen angrips med resultat från studier av Jesper Andreasson och Karina Butera som utgångspunkter. Även mediepåverkan och mediebilden av män belyses i teoridelen. Studien visar på en antydan till en fördjupad homosocialitet. Samtalen följer den narrativa struktur jag utgått ifrån och indikationer på en delaktig maskulinitet finns i båda avsnitten. Båda samtalen rör ganska känsliga ämnen där diskussionerna stundvis blir mycket djupa och allvarliga men podcasterna skiljer sig åt i samtalsstil där Filip och Fredrik har en hårdare samtalsstil än Alex och Sigge.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

No description available.

This essay aims to investigate how constructions of nature is conveyed through Volvos Human Made Stories, and what possible effects these constellations might have on a global discourse of environmental issues. Human Made Stories was first published in 2016 and is a series of short films, which according to Volvo seek to inspire it's viewers. By analyzing two of these stories I wish to exemplify how storytelling is used in sales and marketing today. Social constructionism constitutes the scientific basis throughout this essay which main characteristic is to view the world as built by social constructions. In this context, portrays of nature is seen as constructions of reality and nothing else. Previous studies by Fuentes, Helmfrid, Ganetz and Hansen shows how nature has been portrayed in different contexts such as marketing practices, television shows and through the ideological relationship between human and nature. Their work contributes to an understanding of how nature has been and still is portrayed through human eyes and how nature in contexts as these should be seen as constructions and not as a definition of reality. The methods used is a mixture of qualitative approaches where narrative analysis and semiotic tools constitutes a combinational toolkit for establishing how nature is narrated in the two stories. The main theory used is a typology, originally made by Christian Fuentes in his study How Green Marketing Works - Practices, Materealities and Images (2015).  In the study Fuentes localize how different types of nature is portrayed in a context of selling environmental-friendly outdoor products. In addition to Fuentes typology, the concepts of naming, consending symbols and re-framing is used to identify how companies such as Volvo uses different tools to communicate a green profile and a sustainable company. The study shows that the nature in Nemos garden and Maria and Josefin is portrayed in a vary of different ways, mainly represented as fragile and impressive, but also as problematic and as a threat. Nature is also portrayed through narrative roles such as the object, the sender but also the enemy. The constructions of nature is a result from narrative events, where humans constitutes the central role as subjects and where nature is understood as a human object. Keywords Constructions of nature, construction,  nature, story, Volvo, film, narrative analysis

Lewis Carrolls Alice i Underlandet (1865) är en berättelse från en tid då könsnormer såg mycket annorlunda ut. Trots sin ålder är boken fortfarande mycket omtyckt. Studien avser att ta reda på vilka dessa könsnormer är och hur de speglas genom bokens protagonist. Studien utgår från en narrativ funktionsanalys som den kopplar till ett genusperspektiv. Analysen visar att Alice till ytan framstår som normbrytande men de underliggande strukturerna visar att Alice egentligen har en mer traditionell könsroll.

In this study we have used narrative method since it highlights the experiences of the informer. We applied the method to stories derived from newspaper interviews and from the book Visuell Drog. When searching for the empirical material we looked for stories in which pornography addiction describes. When the Internet was introduced the domain of pornography developed and the responsiveness has contributed to the development of this new form of addiction. The aim of this essay is to analyze how the people who are dependent on consuming pornography make sense of their life experiences. To achieve the purpose we have the following questions:What function fills Internet pornography consumption in the stories? In what way have the people´s experiences of life contributed to their view of interpersonal interaction?The results of our essay showed that this is a topic that exists in the silence leaving those who suffer alone.

No description available.