Trots nationella lagar baserade på internationella tillgänglighetsriktlinjer visar rapporter att myndigheters webbplatser inte är tillgängliga för användare med funktionsnedsättning. Riktlinjerna för webbtillgänglighet i Sverige bygger på internationella standarden WCAG 2.0, nivå AA samt uppfyllnad av punkterna; ”Språket är enkelt och begripligt” och ”Navigeringen har en tydlig och överskådlig struktur”. Utifrån studier som har identifierat problem som inte kan kopplas till riktlinjer i den internationella standarden för webbtillgänglighet(WCAG 2.0) argumenteras för att tillgänglighetsarbetet behöver inkluderas redan under utvecklingsprocesserna. Arbete kring utformningen av en webbplats navigation och sitestruktur faller under metoder och principer inom informationsarkitekturen. I denna uppsats redogörs för en studie vilken undersökt hur synskadade användares definition av användbara navigationsstrukturer förhåller sig till metoder och principer inom informationsstrukturen. Under studien skapades fördjupad kunskap kring användargruppens beteende, användning av strategier samt preferenser för navigationens utformning. Data samlades in genom en användarstudie baserad på metoderna för deltagande observation och kvalitativ intervju. Det insamlade materialet från studien analyserades genom kvalitativa analyser och utfördes i två delar. Den första analysen behandlade användarnas beteenden och upplevelser och sammanfattades i ett antal teman vilka representerar användarnas upplevelser, preferenser samt användning av strategier. I ett andra steg analyserades hur användarnas förhållningssätt överensstämmer med metoder och principer inom informationsarkitekturen.Resultatet visar på ett antal aspekter vilka bör beaktas vid tillämpning av metoder och principer för utveckling av webbplatsers navigation och informationsarkitektur. Benämningar på rubriker och länkar är viktiga för att skapa översikt och navigera. Transformation av länklistor samt listornas placering i förhållande till övriga element har betydelse för navigeringens upplevda effektivitet. Användarna förlitar sig vidare på konventionellaplaceringar av navigationselement. De föredrar att söka (searching) framför att leta (browsing). En stor mängd information och/eller grafiska element samt användarens mentala modell påverkar informationssökningens upplevda effektivitet. Ovan nämna aspekter har analyserats i förhållande till metoder och principer inom informationsarkitekturen och har identifierats påverka följande. Vilka element som ska ses som ett navigationssystem bör utvidgas och navigationssystemens komponenter bör fungera utanför sin kontext. Namngivning och benämningar har visat sig ha extra stor påverkan på interaktionen och bör formas för att stödja auditiv scanning. En ökad mental belastning påverkar formen på användarens mentala modell och arbetsminnet kapacitet. Söksystemen används ofta och i stor utsträckning för att snabba upp informationssökningen. Studien visar även att navigationsstresstestet inte är en tillförlitlig metod för att utvärdera synskadade användares upplevelser, preferenser och användning av strategier. / Despite national laws based on the international standards for accessibility reports shows that government websites aren’t accessible for disabled users. Guidelines for web accessibility in Sweden are based on the international standard WCAG 2.0, level AA of conformance which includes simple and understandable language and clear and easy overview of the navigation. Based on previous studies that identified problems thatcan’t be extracted from guidelines from the international standard (WCAG 2.0) argues that the web accessibility needs to be included earlier during the development process. The work behind the websites navigation and site structure falls under the methods and principles of information architecture. In this thesis, a study regarding how visually impaired user’s definition of usable navigation structures relate to methods and principles of information architecture will be presented. The study deepened the knowledge of the user groups behavior, use of strategies and preferences for navigations design. Data was collected during a user study based on participation observations and qualitative interview. The collected material from the study was compiled during qualitative analysis and was divided in two parts. The first analysis was focused on the user’s experiences and preferences and was summarized as a collection of themes. During the next stage the themes were analyzed in connection with the methods and principles of information architecture.The result indicates aspects that should be considered when practice methods and principles during the development of websites navigation and information architecture. Labels on heading and links are important to overview and navigate. Transformation of list of links and the placement of the lists in regard to other elements have impact on the experience of the navigation. The users follow conventions when searching for navigation elements. They prefer searching before browsing. Large amount of information, graphical elements and the mental model have an impact on information seeking as well as the effectiveness. The previous findings have been analyzed in connection with the methods and principles of information architecture and the following are considered important. Navigation systems should be expanded and designed to work outside it’s context. Names and labels have a great impact on the interaction and should be design to support scanning with the ears. Increased mental load affect the shape of the mental model and the capacity of theworking memory. Search systems are used often and are used to speed up the information seeking process. Lastly, the result indicated that the navigation stress test is not reliable as an evaluation method for visually impaired users and should not be used to evaluate the use of strategies, the user experience and user’s preferences.

I dagens samhälle lever människor ännu längre och med en ökande medellivslängd så blir kognitiva sjukdomar som demens allt vanligare. Utan något botemedel i sikte och med ineffektiva behandlingsmetoder så finns ett stort behov av att förbättra livskvalitén för de drabbade. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet kan minska utvecklingen av sjukdomssymptom. Dock är det många med demenssjukdom som stannar inomhus i ett isolerat tillstånd och undviker att utmana sig själva, vilket får dem mindre aktiva. Dessutom har det visats att ett av de främsta problemen som personer med demens bemöter är svårigheter med navigering. Idag finns det många tekniska hjälpmedel för navigering, exempelvis Google Maps, men de flesta är inte anpassade efter personer med demenssjukdom. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka vilka aspekter inom design och funktionalitet som skulle kunna behövas ha i åtanke vid skapandet av en navigeringsapplikation till smartphone för personer med mild demens. Detta med syfte att uppmuntra till en aktiv livsstil och en bättre välmående. En litteraturstudie har gjorts för att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå när personer med mild demens interagerar med en smartphone. Detta har sammanställts tillsammans med resultat från intervjuer med experter inom demensområdet samt med resultat från de tester som genomförts med målgruppen. Samtidigt har en användarcentrerad designmetod använts för att ta fram en designprototyp i flera iterationer. Prototypen har utvärderats och testats i varje iteration. Denna studie visar på att målgruppen har en vilja att hålla sig aktiva och utmana sig själva, men ofta kommer rutin och osäkerhet i vägen för detta - vilket hämmar viljan att aktivera sig. Förslag till navigeringsapplikationen blev därför att lyfta fram incitament för att skapa en större motivationsfaktor till att använda detta hjälpmedel. Förslag på detta var exempelvis att implementera en stegräknarfunktion och därmed ha ett gamifierat tänk. Övriga förslag på implementationer gällande användbarhet var att använda röststyrning samt att ha en intuitiv design med relevans i fokus för att kunna urskilja det viktiga. Från den respons som getts har prototypen potential, men behöver vidareutvecklas och testas mer utförligt. / In today’s society people live longer and along with the rising life expectancy, cognitive diseases such as dementia, will become more common. With no cure in sight and treatment methods not being very effective, there’s a need for improving the life quality for the people affected. Meanwhile, research show that physical activity can reduce the risk of increased symptoms. However, many people with the disease tend to stay in and avoid difficult situations, leaving them less active. Also, one of the most common problems people with dementia face is difficulties navigating. There are many technological aids today helping with navigating, however, most of them are not adapted for people with dementia. Therefore the goal for this bachelor’s thesis is to investigate and explore which aspects in terms of user interface design and functionality that need to be considered when creating a navigation application on a smartphone for people with mild dementia. This is done with the purpose of encouraging for an active lifestyle and a better well being. A literature study was conducted to find what possible difficulties people with mild dementia (PWMD) might have when interacting with a smartphone interface. This was summarized together with the results from interviews with professionals within the area of dementia and the tests with the target group - (PWMD). Alongside, a user centered design approach was used to create a prototype design in several iterations. The prototype was evaluated and tested in every iteration. The study shows that the target group have a will to stay active and engage in new activities, but routine, comfort and sometimes fear comes beforehand and inhibits the will for activity engagement. Suggestions for the app therefore resulted in working with incentive models to raise the motivation for using it. Examples of this was having a pedometer function and a gamified approach. Other implementation suggestions regarding usability included voice control and intuitive design with relevance in focus in order to distinguish what’s important. From the feedback given the prototype has potential, but needs to be tested more extensively.

Studien undersöker betydelsen av god användarupplevelse inom streamingtjänster. För att utforska detta område ytterligare kommer syftet med studien att fokusera på hur designprinciper kan förbättra användarupplevelsen för streamingtjänster samt vilka av dessa designprinciper som bör beaktas för att förbättra användarupplevelsen bland streamingtjänster. För att samla in data genomfördes användbarhetstester på två olika streamingtjänster, där 8 olika personer fick utföra olika uppgifter på de utvalda streamingtjänsterna. Efter att testerna slutfördes ställdes några uppföljningsfrågor för att utforska vissa uppgifter ytterligare, beroende på resultatet. Alla tester spelades in med samtycke från personen som utförde testet. Resultatet av testerna noterades och analyserades senare. Data som insamlades ledde till slutsatsen att de designprinciper som utmärkte sig mest och hade störst inverkan på testpersonernas användarupplevelse var navigationsdesign, konsistens och feedback samt synlighet. Studien vänder sig till personer som arbetar inom områden såsom användargränssnittsdesign och interaktionsdesign men även till systemvetare, UX-designers, och till och med webbdesigners. Andra användare som är intresserade av användarupplevelse och användbarhet i gränssnitt, till exempel de som arbetar inom gränssnittsutveckling eller liknande områden. Denna studie initierades med att sammanställa olika teorier om varför Netflix har en sådan fördel gentemot andra streamingtjänster och varför många föredrar Netflix framför andra streamingtjänster. Vi har använt en kvalitativ metod för att samla in vår information där vi har analyserat teorin med den empiriska data vi har fått. / The study explores the importance of user experience within streaming services. To explore this area even further the purpose of the study will focus on how design principles can improve the user experience for streaming services and which of these design principles should be considered to improve the user experience among streaming services. To gather data, usability testing on two different streaming services was conducted on 8 different people where they did different tasks on the chosen streaming services. After the tests were done some follow up questions were made to explore some tasks even further, depending on the result. All the tests were recorded with the consent of the person who did the test. The result of the tests was later noted and analyzed. The data led to the conclusion that the design principles that stood out the most and had the biggest impact on the tester’s user experience was navigation design, consistency, and feedback as well as visibility. The study is aimed at people who work in the areas that are being studied by us for example, User interface designers, system scientists, UX designers and interaction designers. Also, other users that are interested in user experience and usability in interfaces, for example those who work in interface development or similar areas. This study began by compiling various theories as to why Netflix has such an advantage over other streaming services and why many people prefer Netflix over other streaming services. We have used a qualitative method for collecting our information where we have analyzed the theory with the empirical data we have received.