The purpose of the studies presented was to develop and examine the psychometric properties of the Eating Habits Questionnaire (EHQ). The author designed the 21-item self-report inventory to assess cognitions, behaviors, and feelings related to an extreme focus on healthy eating as a preliminary step in researching an alleged syndrome that has been labeled "orthorexia nervosa", defined as a pathological fixation on healthy eating. Study 1 examined the factor structure of the EHQ and refined the instrument with exploratory factor analysis. A 3-factor solution was preferred, with subscales labeled: knowledge of healthy eating, problems associated with healthy eating, and feeling positively about healthy eating. In the Study 1 sample (n = 174) the subscales displayed good internal consistency (.87 to .91) and test-retest reliability (.74 to .87). Study 2 examined the fit of the 3-factor model in a new sample (n = 213) with confirmatory factor analysis. Poor initial fit became adequate after eliminating poorly fitting items. Internal consistency (.82 to .90) and test-retest reliability (.72 to .81) of the subscales remained good in the Study 2 sample. Examination of correlations between the EHQ subscales and a variety of other measures provided preliminary evidence for both convergent and discriminant validity in the Study 2 sample. As expected, the EHQ subscales correlated more highly with measures of eating related pathology than with measures of general pathology, personality characteristics, or social desirability.

Thesis (doctoral)--Universität, Trier, 2000.

Thesis (M.A.)--York University, 1998. Graduate Programme in Kinesiology and Health Science. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 69-85). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pMQ39203.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt. I diskussionen framkom att vårdpersonalens bemötande av anorexia nervosa patienterna spelade en viktig roll under sjukhusvistelsen, gällande upplevd livskvalitet.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet. Det är både ett fysiskt och emotionellt lidande som uppstår hos dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är för kvinnor att leva med anorexia nervosa samt att belysa hur sjuksköterskor i vården kan bemöta patienter med sjukdomen anorexia nervosa på ett medmänskligt sätt. Metod: En litteraturstudie som baserades på skönlitterära böcker. För att få fram böckernas essens genomfördes en analys som baserades på tolkningen av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa led. De uttryckte lidandet som bland annat känslor av maktlöshet samt genom ett kontrollbehov. Kvinnorna levde med en skev kroppsbild och de styrdes av en inre röst. Kvinnorna som levde med sjukdomen anorexia nervosa ville bli uppmärksammade och sedda av omgivningen. Sjukdomen blev ett uttryck för ett rop på hjälp. Lidandet i sjukdomen visade sig även genom att de kände sig rädda, ensamma och oförstådda. Slutsats: Vår slutsats var att det alltid på olika sätt innebar ett lidande för kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa. Vi som blivande sjuksköterskor kom utifrån studiens resultat fram till att det behövs mer kunskap och förståelse. Detta behövs för att på ett bättre sätt kunna möta kvinnor med sjukdomen anorexia nervosa samt i omvårdnaden av dessa patienter.

The role of dieting in the etiology and maintenance of bulimia nervosa remains unclear, and current treatments, which primarily aim to eliminate dieting behaviors, demonstrate limited efficacy. The purpose of this study was to conduct a randomized treatment trial to test whether healthy dieting maintains bulimic symptoms or effectively reduces this eating disturbance. Female participants (N=85) with full and subthreshold bulimia nervosa were randomly assigned to a 6-session healthy dieting intervention or waitlist condition and assessed through 3-month follow-up. Relative to control participants, intervention participants showed modest weight loss during treatment and demonstrated significant improvements in bulimic symptoms that persisted through follow-up. These preliminary results suggest that this intervention shows potential for the treatment for bulimia nervosa and may be worthy of future refinement and evaluation. Results also provide experimental evidence that dieting behaviors do not maintain bulimia nervosa, suggesting the need to reconsider maintenance models for this eating disorder. / text

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, “självsvält” som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade på sex olika kategorier; föräldrars betydelse i vården kring sitt sjuka barn, föräldrars upplevelse av sjukvårdens betydelse, föräldrars upplevelser av känslor under sitt barns sjukdomstid, sjukdomens påverkan på föräldrarnas liv och föräldrarnas upplevelse av stöd Slutsatser: Föräldrarna saknade information och stöd från vården vilket resulterade i att stor börda lades på föräldrarna som sitt barns primära vårdare. Detta sågs öka den stress som föräldrarna kände och i kombination med de känslor som föräldrarna upplevde resulterade det i psykisk ohälsa hos dem

This retrospective exploratory study examined demographic variables in a sample of anorexia nervosa patients hospitalised from January 1987 to December 1996. The researcher undertook an extensive literature review of the history and epidemiology of anorexia nervosa, and found that, while changes in the demography of anorexia nervosa patients are evident in industrialised and developing countries, there is a paucity of equivalent data for South Africa. The archival records of 254 anorectics admitted for the first time to an in-patient tertiary referral centre were reviewed. Descriptive and inferential statistics were computed to determine the demographic profile of the sample, to ascertain changes in demographic variables over the ten-year period of study, and to explore the relationships between these variables. Results reflect the typical anorectic admitted to the hospital of study as a white, female, between the ages 15 to 20, and from the upper to middle social classes. The mean weight at admission for the sample was 39.24 kilograms, while the mean body mass index was 14.78 kilograms/metre2. While no significant increase in admission rates within the ten-year period was found, a marked increase in admission rates is seen when the present study's findings of 254 first admissions over ten years (averaging 25 admissions per year) is compared to a previous study's findings of 54 admissions over a three-year period (averaging 18 admissions per year) at the same institution. Over the ten-year period of study, no significant trends or relationships were found with regard to the following variables: sex; race; age at admission; and socioeconomic status. However, a significant decreasing trend in weight and body mass index was found from 1987 to 1996, and a significant relationship was found between mother's socioeconomic status, and subject's weight and body mass index, respectively. Results also show evidence of an increasing number of males, Indians, children, and individuals over the age of 40 becoming vulnerable to anorexia nervosa. The extent to which these findings are generalisable to a broader-based South African cohort are questionable, due to the fact that the study was conducted in a single setting, and due to the influence of the historical context of the setting. / Thesis (M.Ed.) - University of Natal, Pietermaritzburg, 1999.

Background: Anorexia Nervosa is mental health problem which crosses both psychological and physical realms. It is also known to be a difficulty that often arises in adolescence. Unfortunately its prognosis is not favourable with elevated rates of chronicity and a higher mortality rate than any other psychiatric disorder in adolescence. Objectives: This research set out to explore the experiences of young people about the early stages of Anorexia. It was anticipated that this would improve clinicians’ knowledge in this area. Design and Method: This study adopted a qualitative Grounded Theory design for the interviewing and analysing process. Eight participants took part in an interview on their experiences of the early stages of Anorexia. The participants were aged between 13-17 years old. The majority were female with one male participant. Interviews were transcribed verbatim and data were analysed using NVivo software. The process of analysis involved moving between the interviews and generating codes. Through this repeated process the themes emerged from and were validated by the data. Results & Conclusions. Themes developed which illustrated the importance of the interpersonal context. Further analysis and conclusions were drawn from this and presented as this study’s main findings. The main findings were that there is a strong emotional element to the experiences of the early stages of Anorexia; that the level of awareness into Anorexia is something that develops and finally that emotions and awareness impact on responses to interpersonal interactions. The results were considered in reference to literature and clinical recommendations were provided.