No description available.

No description available.

Humans are in general poor at making judgments that adhere to the logical principles of probability theory. One demonstration of this is termed the “conjunction fallacy”: judging a conjunction (A&B) as being more probable than its constituent (A). Systematic commitment of the conjunction fallacy has been shown in numerous studies on probability judgments. Different actions to remedy the fallacy have been suggested. According to the nested-sets hypothesis, when the nested-set structure of a problem becomes clear (i.e. the relation between categories and subcategories), then the conjunction fallacy is remedied. However, previous demonstrations of this remediation have provided very explicit task-related information and it can be questioned whether it is trivial that such information leads to more correct judgments. The primary aim of this study was to test the nested- sets hypothesis in two different formats of a probability judgment task, by more subtly hinting about the nested-set structure. Twenty-nine participants were randomly divided into two groups, one Probability condition and one Informed probability condition, where participants in the latter condition were provided with the hint. The second aim was to investigate whether the Informed probability condition was performed more slowly, potentially due to the time-cost of more elaborated judgments. The results show that a subtle hint about the nested-set structure was able to remedy the conjunction fallacy in a forced-choice probability judgment task but not statistically reliably in a probability estimation task. No response-time differences were observed between the conditions. The results support the nested-sets hypothesis and imply that even a subtle reasoning hint clarifying the relation between categories and subcategories might remedy one of the most robust probability judgment fallacies. / Människor är i allmänhet dåliga på att göra bedömningar som följer principer för sannolikhetsteori. En indikation på det är ”konjunktionsfelet”: att bedöma en konjunktion (A&B) som mer sannolik än sin konstituent (A). Konjunktionsfelet har påvisats i flera studier på sannolikhetsbedömningar. Olika sätt att avhjälpa felet har föreslagits. Enligt nested-set hypotesen föreslås att när nested-set strukturen av ett problem blir tydlig (dvs. relationen mellan kategorier och subkategorier), minskas benägenheten att begå konjunktionsfelet. Däremot har tidigare demonstrationer av den här minskningen angett väldigt explicit uppgifts-relaterad information och det kan ifrågasättas om det är trivialt att sådan information leder till mer korrekta bedömningar. Studiens primära syfte var att testa nested-set hypotesen i två olika sannolikhetsbedömningsformat, genom att subtilt antyda om nested-set strukturen. Tjugonio deltagare delades slumpmässigt in i två grupper, en Sannolikhetsbetingelse och en Informerad sannolikhetsbetingelse, där den senare betingelsen fick den extra informationen. Det andra syftet var att undersöka om Informerad sannolikhetsbetingelsen skulle utföras långsammare, potentiellt på grund av tids-kostnaden av mer elaborerade bedömningar. Resultatet visar att en subtil antydan om nested-set strukturen minskade konjunktionsfelet i en fler-vals uppgift på sannolikhetsbedömningar men inte statistiskt pålitligt i en sannolikhetsestimeringsuppgift. Inga responstidsskillnader hittades mellan betingelserna. Resultat stödjer nested-set hypotesen och antyder att även en subtil antydan som klargör relationen mellan kategorier och underkategorier kan åtgärda ett av de mest robusta tankefel som observerats vid sannolikhetsbedömningar.

The Klamath-Siskiyou Ecoregion of northern California and southern Oregon has extremely high biodiversity, but conservation centers on the protection of habitat for the northern spotted owl. A network of late successional reserves has been established without consideration of potential for protecting overall biodiversity, including genetic diversity. Mitochondrial DNA sequences are used to examine the population structure of Acrotrichis xanthocera (Coleoptera: Ptiliidae) sampled from five late successional reserves within the Klamath-Siskiyou Ecoregion and five comparison sites from northern California. Measures of gene flow, phylogenetic analysis, and nested clade analysis are employed to infer historical demographic and phylogeographic processes. Results show that A. xanthocera populations have undergone past range expansion, but gene flow is currently limited. Individual late successional reserves do not adequately protect the genetic variation in this species. Although further research is needed, these results are likely to be congruent for other edaphic arthropod species. Improvement of the late successional reserve system is warranted for maximum protection of the genetic diversity of soil arthropod populations.

No description available.

Travel Demand Management (TDM) is now considered one of the most important aspects of transportation planning and operation. The prime objective of TDM is to develop a sustainable transportation system utilizing the existing infrastructure. It is now a well known fact that excessive use of single occupancy vehicle causes numerous problems like traffic congestion, environmental pollution etc. Thus, from TDM perspective, it is of great importance to analyze travel behaviour in order to influence people to reduce car use and choose more sustainable modes such as carpool, public transit, park & ride, walk, bike etc. This study attempts an in-depth analysis of commuting mode choice behaviour using workplace commuter survey data from the City of Edmonton. Unlike traditional mode choice models, this study uses both instrumental and latent variables to better understand the choice process and analyzes their sensitivities with respect to TDM policies. / Transportation Engineering

Made available in DSpace on 2016-08-29T15:37:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_6106_DISSERTAÇÃO - MARA RÚBIA.pdf: 928755 bytes, checksum: ecd1f0d756f2f2262aa834ca9d8c7351 (MD5) Previous issue date: 2012-06-26 / Objetivou-se com este estudo determinar por meio da nested-PCR a prevalência da Ehrlichia canis em cães da região de Alegre-ES, e avaliar sua correlação com a presença de mórulas e trombocitopenia. Para isso, foram colhidas amostras sanguíneas de 85 cães, independente de raça, sexo, idade e estado de saúde. Com estas, foram confeccionadas lâminas para a pesquisa de mórulas, trombocitopenia, e execução da técnica de nested-PCR. Foi verificada uma prevalência de 1,17% ao pesquisar a presença de mórulas, 5,6% ao utilizar a técnica da nested-PCR, e foi verificada que 17,64% dos hemogramas apresentavam trombocitopenia. No entanto, somente 40% das amostras positivas pela nested-PCR, apresentaram trombocitopenia. Os resultados apresentados neste estudo demonstram que a introdução de técnicas de diagnóstico molecular como a nested-PCR é um método importante para o auxílio no diagnóstico precoce de patologias.

Konjunktionsfelet är ett tankefel som uppstår vid sannolikhetsbedömningar. Detta tankefel inträffar då en sammanslagning av två alternativ bedöms som mer sannolikt än ett av alternativen fristående, vilket är felaktigt enligt sannolikhetsteori. Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om konjunktionsfelet förekom vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Urvalsgruppen bestod av psykologstudenter under senare delen av utbildningen (termin 9 och 10, N = 30), en grupp med gedigen psykologisk kunskap, grundläggande kunskap inom statistik samt eventuell förkunskap om konjunktionsfelet. Ett möjligt sätt att minska förekomsten av konjunktionsfelet är att förtydliga relationen mellan kategorier och subkategorier vid en sannolikhetsbedömning. Studien undersökte även ifall ett informationsmoment, som förtydligade denna relation, kunde minska deltagarnas benägenhet att begå konjunktionsfel. Ett frågeformulär utformades för att undersöka dessa frågeställningar. Formuläret innehöll 12 uppgifter i en klinisk psykologisk kontext samt informationsmomentet. Resultatet visade att konjunktionsfelet uppvisades i genomsnitt 51% av de sex inledande frågorna. Efter att ha tagit del av informationsmomentet minskade andelen konjunktionsfel till 30% i resterande sex frågor. Slutligen undersöktes om förkunskap påverkade andelen begångna konjunktionsfel. Det framkom att deltagare med en högre förkunskap begick färre konjunktionsfel än de med lägre. Slutsatsen av studien var att psykologstudenterna, trots sina kunskaper, begick konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar i en klinisk psykologisk kontext. Vidare minskade andelen konjunktionsfel efter informationsmomentet. Dessa resultat kan beaktas i psykologiska bedömningssituationer för att minska risken för konjunktionsfel. Att undersöka om liknande resultat även kan uppnås bland yrkesverksamma psykologer kan vara av intresse för framtida forskning.

The formulation of log-linear models within the framework of Generalized Linear Models offers new possibilities in modeling categorical data. The resulting models are not restricted to the analysis of contingency tables in terms of ordinary hierarchical interactions. Such models are considered as the family of nonstandard log-linear models. The problem that can arise is an ambiguous interpretation of parameters. In the current paper this problem is solved by looking at the effects coded in the design matrix and determining the numerical contribution of single effects. Based on these results, stepwise approaches are proposed in order to achieve parsimonious models. In addition, some testing strategies are presented to test such (eventually non-nested) models against each other. As a result, a whole interpretation framework is elaborated to examine nonstandard log-linear models in depth.

No description available.