Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.

Background: The kidneys have three important tasks in the body, when these three functions break down it is called kidney failure. To survive when the kidneys break down you need dialysis treatment or transplantation. Hemodialysis is a time-consuming treatment who includes several hours every week. The prevalence for chronic kidney disease has increased worldwide and it is a disease which is very expensive to the society, both local and global.   Aim: Investigate the change in everyday life for patients over the age of 18 with chronic kidney disease that receive hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 11 original papers with qualitative approach.  Results: The result showed that the dialysis treatment influence everyday life from several aspects. The result shows that patients experiencing a change in the everyday life do to travel, food and drinks, social relationships, fatigue and economy. All these categories were affected mostly negative compared to before start of dialysis. The participants witness a mentally change. Living in doubt gave the patients anxiety, and that it affected the quality of everyday life.  Conclusion: This qualitative study contribute to a developed knowledge about the everyday life and thoughts of patients receiving hemodialysis. Patients who starts treatment experiences a change in life, who affect the majority negative. In order to give the best possible care, the nurse require a developed knowledge on how patients in hemodialysis treatment experience the everyday life changes.  Keywords: Hemodialysis, experience, patients, chronic kidney disease

Abstrakt   Bakgrund Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.     Syfte Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.   Metod En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården. Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.   Slutsats En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad.

Att leva med kronisk njursvikt och vara beroende av hemodialys medför en betydande inverkan på livet. Hemodialysbehandling genomförs vanligen tre dagar per vecka året om. Behandlingen är en livsuppehållande åtgärd och är inte en oproblematisk ersättning för de skadade njurarna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka resulterade i tio artiklar som ansågs kunna ge svar på syftet. Från resultatdelarna i de tio artiklarna hämtades textenheter vilka svarade på syftet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes och resulterade i fyra huvudkategorier. I kategorin Att sakna det tidigare livet men finna acceptans beskriver sorgen och saknaden över det tidigare livet och en acceptans av det nya livet. I kategorin Att känna sig begränsad och beroende framkom att njursjukdomen och hemodialysbehandlingen orsakade begränsningar i det dagliga livet som innebar att de njursjuka personerna blev bundna till platsen och styrdes av tiden för behandlingarna. De blev även beroende av en maskin och andra människor för att överleva. Kategorin Att kunskap och information är viktigt för välmåendet belyser att njursjuka personer upplevde att välmåendet påverkades av hur information framfördes och att kunskapen i sig var viktig för välbefinnandet. I kategorin Att bli sedd och bekräftad framkom det hur viktigt de njursjuka personerna upplevde att kontakt med vårdpersonal och andra njursjuka personer var. Studien visade att det stöd vårdpersonalen kunde ge hade stor påverkan på de njursjukas liv. Har sjuksköterskan insikt i hur en njursjuk person kan uppleva sin situation finns förutsättningar att ge en personcentrerad vård och hjälpa den njursjuka personen igenom transitionsprocessen. Slutsatsen var att vidare studier behövs på om personcentrerad vård kan hjälpa njursjuka personer som behandlas med hemodialys igenom transitionsprocessen.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt. Det är en tids- och energikrävande behandling med påverkan på patienters vardag och liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelse av hemodiaysbehandling samt att undersöka hur hemodialys påverkade patienters liv. Resultatet är presenterat utifrån fyra teman: betydelsen av att få stöd, att leva med kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykisk påfrestning och upplevelsen social begränsning. Utifrån dessa bildades tolv subteman. Resultatet visade att hemodialys innebar en stor omställning vilket begränsade samt påverkade livet på många sätt. Vi har med denna litteraturstudie kommit fram till att patienterna upplevde att livet framförallt påverkades negativt, och att familj, anhöriga och sjuksköterskor är viktiga för patienters välbefinnande.

Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv

No description available.

No description available.

Bakgrund Vid kronisk njursvikt upphör en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillstånd. Ett livslångt behandlingsalternativ är hemodialysbehandling. Behandlingen är tidskrävande och påfrestande samt inskränker på såväl det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet genom att stödja, informera och förbereda patienter och närstående inför kommande livsstilsförändringar. Begreppen livskvalitet och hälsa ligger till grund för förståelsen hur hemodialysbehandling påverkar patienternas dagliga liv. Syfte Syftet med arbetet var att belysa hur personer med kronisk njursvikt upplever sin livskvalitet och hälsa vid hemodialysbehandling på en dialysmottagning. Metod En litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och PubMed användes för insamling av vetenskapliga artiklar. Endast kvalitativ forskning inkluderades med motivering att den subjektiva upplevelsen skulle belysas. Femton artiklar inkluderades och resultatet av artiklarna har analyserats och presenteras i en matris. Resultat Information och utbildning ansågs värdefullt och behovet av stöd gällande sjukdom och behandling var en förutsättning för ökad följsamhet samt acceptans av situationen. Flertalet begränsningar påverkade vardagen och det sociala livet. Aktiviteter och intressen fick prioriteras efter ork och allmäntillstånd. Trötthet var det symtom som ansågs mest besvärande. Även vätskerestriktion, som kom till följd av hemodialysbehandling, var påfrestande för patienterna. Deras mentala motivation hade en avgörande roll för upplevelsen av behandlingssituationen och följsamheten. Slutsats Hemodialysbehandling på en dialysmottagning innebär en stor livsstilsförändring med påverkan på livskvalitet och hälsa. Fokus i omvårdnadsarbetet bör ligga på att stödja både patient och närstående samt hjälpa patienten till acceptans av sjukdomssituationen.