No description available.

Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader i flickors och pojkars skrivande under grundskolans tidigare år. I studien undersöks dagbokstexter skrivna av flerspråkiga flickor och pojkar i årskurs tre. Fokus ligger på att undersöka elevernas text- och meningslängd, långord samt nominalkvot. Tidigare forskning utförd på elever i årskurs nio samt på gymnasiet visar att pojkar tagit ett steg närmare flickorna i vissa aspekter i sin skriftliga komplexitet. Vår studie om elevers skrivande i årskurs tre talar till och med för att pojkarna gått förbi flickorna. Materialet består av tio dagböcker skrivna av sex flickor och fyra pojkar. I studien delar vi in eleverna som skriver texterna i flickor och pojkar, och vi förutsätter därmed att det finns vissa skillnader mellan dem som påverkar deras skriftspråksutveckling. Vi utgår från en positivistisk vetenskapsteori med en viss kvantitativ ansats och med tydligt mätbara textaspekter. De skillnader som studien visar är att pojkar skriver längre texter, har högre nominalkvot samt använder fler långord. Flickorna skriver däremot längre meningar än pojkar.

Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan elevers förväntade språkutveckling och läroböckers språkliga komplexitet från grundskola till gymnasienivå. Uppsatsen tar avstamp i Skolverkets lärandemål och forskning om hur elever utvecklar sitt språk. I undersökningen jämförs representativa texter från två olika läroböcker i svenska, dels från grundskolans år 9, dels från svenska 2 på gymnasienivå. Parametrarna som undersöks är LIX-värde, nominalkvot, fundamentslängd och -variation och slutligen bisatstyper och -frekvens. Sammantaget ger dessa olika mått en god grund för att analysera den språkliga komplexiteten. Resultaten påvisar att det finns ett visst mått av skillnad i den språkliga komplexiteten som påverkar läsbarheten mellan årskurserna. Både lärobokstexternas LIX-värde och nominalkvot motsvarar i stort varandra, med undantag för genomsnittlig meningslängd, vari gymnasietexternas meningslängd överskrider grundskolans dito. Bisatsfrekvenserna, det vill säga fördelningen av bisatstyper, och fundamentslängd skiljer sig åt mellan årskurserna. Slutsatsen beträffande graden av språklig komplexitet för texterna är att det finns en viss progression från den lägre årskursen till den högre. Enligt gängse forskning styrks elevernas förmåga att skriva svårare texter genom konsumtion av lärobokstexter som både är språkligt något mer komplexa och längre, vilket läroplanen föreskriver.