No description available.

No description available.

Att kunna läsa är vitalt för att fungera som en samhällsmedborgare då vi på så vis tar till oss information och kunskap. Den viktiga läsresan börjar för många barn i årskurs 1 om inte tidigare och därifrån ska läsutvecklingen gå framåt. Lärare som arbetar i det första skolåret står inför en stor uppgift då de både ska motivera eleverna till läsning och välja goda läromedel och läseböcker för att stödja läsutvecklingen. Läromedel i svenskämnet är många till antalet, vilket kan medföra att det är ett svårt beslut att som skola eller lärare välja ett läromedel att använda i undervisningen. Uppsatsens syfte är därför att granska ett läromedel i svenska för årskurs 1, och det valda läromedlet är Vips läslära framtaget av Lena Hultgren (2012) och Liber AB. Studien undersöker läromedlets fyra nivåindelade läseböcker med hänsyn till högläsningsboken i relation till olika aspekter. Läseböckerna granskas utifrån hur texterna är språkligt anpassade för elever som befinner sig på olika stadier i läsningen, hur innehållet i böckerna motiverar läsaren och hur samspelet mellan texten och bilderna i böckerna fungerar.I uppsatsen tillämpas både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt få svar på det som frågas efter. Kvantitativa värden som LIX, OVIX och nominalkvot har fastställts på utvalda delar av böckerna. Genom ett kodschema har kvalitativa data tagits fram under teman som språkanpassning, motivation samt bild och bildstöd i text, vilka är baserade på det teoretiska ramverket. Samtliga läseböcker besitter överlag låga värden när det kommer till LIX, OVIX och nominalkvot, vilket betyder att böckerna är väldigt lättlästa utifrån dessa kvantitativa mått. Den kvalitativa analysen visar att läseböckerna har stora språkliga skillnader från nivå 1 till nivå 4 då böckerna ska vara anpassade för olika lässtadier. Till viss del motiverar böckerna läsaren genom känslomässigt engagemang, men böckerna är i stor utsträckning beroende av högläsningsboken för att engagera ytterligare. Samspelet mellan bild och text skiljer sig åt mellan böckerna där den första och andra boken i stort är mer beroende av bilderna för förståelsens skull än bok tre och fyra som har en mer utvecklad text och skulle därför kunna förstås utan bilderna som stöd.

Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Den föreliggande studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag av 20 elevtexter skrivna av elever som har läst kursen svenska 1 på gymnasiet och som har fått betyget A på sina texter i det nationella provet. I enlighet med kunskapskraven för betyget A ska eleven använda ett varierat och välformulerat språk, vilket ligger till grund för denna studies undersökningsvariabler, elevtexternas nominalkvot och variation av fundamenten. Resultatet analyseras utifrån ett genusperspektiv med syftet att se om det framkommer några språkliga könsskillnader i mitt material. Resultatet skiljer sig en del från den tidigare forskningen, men skillnaderna är små eftersom det i mitt material är svårt att urskilja tendenser till könsskillnader mellan flickors och pojkars nominalkvot och deras variation av fundamenten. Däremot är skillnaderna inom de egna grupperna betydligt större. Pojkarna som grupp har de lägsta respektive högsta nominalkvotvärdena, medan flickorna som grupp har relativt jämnhöga nominalkvoter som närmar sig bruksprosans. I jämförelsen mellan flickornas och pojkarnas variation av fundamenten framgår inga tydliga skillnader könen emellan, utan även i detta fall är det snarare inom de egna grupperna som skillnaderna är påtagliga. Undersökningen visar däremot tendenser till samband mellan skrivuppgiftens ämne och elevtexternas nominalkvot och deras variation av fundamenten.

I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning. Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling. De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8). Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet. Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på vad som specifikt är svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid läsning och förståelse av faktatexter och faktorer som skulle kunna hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i detta. De deltagande eleverna är inskrivna i grundsärskolan. Deltog gjorde fyra elever, tre pojkar och en flicka, alla utvalda genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna är alla i ålder för högstadiets år 7–9. De intervjuades kring utvalda lärobokstexters innehåll samt textuella planering och utseende. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär med en grundstruktur av frågor som sedan utvecklades i följdfrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, tematiserades samt analyserades genom kvalitativ metod. Datamaterialet behandlades genom tematisk analys. Resultatet av studien är att elevernas största hinder är de metakognitiva svårigheterna som finns på grund av elevernas funktionshinder. De metakognitiva svårigheterna skapar svårigheter att sammanfatta de lästa texterna samt se ett sammanhang på innehållet i texterna. Detta skapar svårigheter att förstå nya ord då eleven inte ser ordet i sammanhanget utan som fristående. Genom ett större radavstånd, tydlig struktur av textens sammanhang samt uppdelning av text samt bild som minskar distraktionen kan läsningen förenklas.

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.