No description available.

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

De senaste åren har begreppet participation har blivit ett centralt tema inom arkivprofessionen och den akademiska arkivvetenskapliga litteraturen. Trots detta råder det stor osäkerhet kring vad participation innebär i arkivsammanhang. Tidigare forskning visar att arkivarier till och med kan känna rädsla för att förlora sin auktoritet och bli överflödiga i det annalkande deltagande arkivet. Därför genomför jag en normstudie med avsikten att att öka förståelsen kring deltagandets villkor genom att analysera participationens grundförutsättningar, normerna i världens mest framgångsrika wiki projekt, participationskulturen Wikipedia. Med en normvetenskaplig ansats och med normmodellen som verktyg analyserar jag dels ett urval av Wikipedias normativa dokument och genomför en normanalys på mikronivå av en diskussionssida för att besvara frågorna; Vilka formella normer styr och påverkar samverkan i svenska Wikipedia? och Vad kännetecknar dessa normer? Jag identifierar 6 kategorier som är kännetecknande för de formella normerna i svenska Wikipedia, Mening och innehåll, Mening och identitet, Beteende, Rättslig, Organisation och koordination och Formella processer. Tillsammans bildar de ett genomgripande mönster av värden, förväntningar och krav som blottlägger villkoren för participation i deltagande kulturen Wikipedia. Kraven som ställs handlar inte om att upprätthålla maktstrukturer, utan kraven handlar ytterst om samverkan. De befäster värden för att forma en gemenskap som samverkar mot ett gemensamt mål. Participationens grundval utgörs således av ett normsystem som inte bara styr och påverkar samverkan utan ställer villkoret att deltagarna samverkar. Denna samverkan är beroende av det socioteknologiska normsystemet och av Wikipedias auktoriteter, utvalda administratörer med högre behörigheter och med befogenheter att sanktionera normbrott. Deltagande medger frihet men aldrig förutsättningslöst. Villkoren som ställs handlar ofta om att deltagarna ska sträva efter samförstånd och visa anständighet, artighet och respekt, och värden som upprepas är ordning och kontroll. Jag drar slutsatsen arkivarierna i ett framtida deltagande arkiv aldrig kommer att bli överflödiga. Arkivariernas kunskap, engagemang och auktoritet kommer att vara nödvändig på samma sätt som Wikipedias administratörer är nödvändiga för att beskydda Wikipedia och dess värden.

Fildelning av upphovsrättsskyddad egendom har ökat i stor utsträckning efter inträdet av ny media och nya kommunikationskanaler. Målet med denna studie är att undersöka om företag behandlas enligt samma normativa standard som vanliga individer när de utsätts för ett brott. Christies teori om det ideala offret används för att analysera brottsmål rörande fildelning i Sverige mellan 2005 och 2011. Resultatet har, i flera bemärkelser, omformulerat hur offerskapet i sig konstitueras; den individ som är det ideala offret är inte svag och försvarslös utan en person med hög social status och inflytande. Företagen i studien behandlas således som objektiva agenter och deras status som offer ifrågasätts inte av domstolarna. / Piracy in intellectual property has grown extensively by the entrance of new media and communication channels. The aim of the present study is to examine if the companies are treated by the same normative standards as regular individuals when they are exposed to a crime. Christie’s theory of the ideal victim has been used in order to analyze legal the company as a victim cases concerning piracy in Sweden between 2005 and 2011. The findings have, in many respects, reformulated how victimhood itself is constituted; the individual who is the ideal victim is not weak and defenseless but a person who enjoys a high social status and influence. The companies in the study are consequently treated as objective agents and their status as victims is not questioned by the courts.