Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

Över 160 000 människor i Sverige väntade på en operation 2021. 40 % av dessa har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Patienter väntar dagligen på operationer, både på vårdavdelningar och i hemmet. Operationer som kan bidra till ökad hälsa och lindrat lidande. Utan kunskap och förståelse för patienter i den preoperativa väntan riskerar patienten ett ökat lidande och ohälsa. Sjuksköterskans kännedom om patienternas upplevelser i väntan på en operation behöver synliggöras för att öka möjligheten till en individanpassad och säkrare vård.  Syftet med examensarbetet var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en operation. Metoden som användes var en litteraturöversikt över kvalitativ forskning då författarna ville belysa upplevelser kring ämnet. Nio vårdvetenskapliga artiklar söktes fram, granskades och sammanställdes. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av ohälsa, En känsla av hopp och Kontakten med vården med fem tillhörande subteman som svarade på examensarbetets syfte. Resultatet påvisar patienters känsla av oro, ångest och rädsla inför operation och hur väntan kan öka de negativa upplevelserna. Men det framkommer även att med individanpassad information och en god kontakt med vården kan tillit och hopp bidra till en positivare upplevelse för patienten. Diskussionen stärker resultatet med tidigare forskning som visar att goda vårdrelationer och ett tydligt patientperspektiv kan förebygga oro och skapa bättre förutsättningar för patienten i väntan på en operation. Slutsatsen är att med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt kan sjuksköterskan synliggöra patientperspektivet och skapa en individanpassad vård som kan vara ett stöd för patienten i den påfrestande tid som väntan inför en operation kan innebära. / Over 160,000 people in Sweden were waiting for an operation in 2021. 40% of these have waited longer than the care guarantee's 90 days. Patients wait daily for operations that can contribute to increased health, alleviate suffering or be crucial to survival. Without knowledge and understanding of patients in the preoperative waiting period, the patient risks increased suffering and ill health. The nurse's knowledge of the experiences while waiting for an operation needs to be made visible in order to increase the possibility of better and safer care. The aim of the study was to shed light on patients' experiences of waiting for an operation. The method used was a literature review of qualitative research as the authors wanted to highlight experiences around the subject. Nine health science articles were searched for, reviewed and compiled. The results are presented in three main themes: Experience of ill-health, A feeling of hope and Contact with care with 6 associated sub-themes that responded to the purpose of the study. The results demonstrate patients' feelings of worry, anxiety and fear before surgery and how waiting can increase these negative experiences. But it also appears that with individually tailored information and a good contact with care, trust and hope can contribute to a more positive experience for the patient. The discussion strengthens the results with previous research that shows that good care relationships and a clear patient perspective can prevent anxiety and create better conditions for the patient while waiting for an operation. The conclusion is that with a nursing scientific approach, the nurse can make the patient's perspective visible and create an individually tailored care that can be a support for the patient in the stressful time that waiting before an operation can entail.

Bakgrund: Existentiell vård ingår i palliativ vård och ökar globalt varje år, ytterligare bidrar detta till att den existentiella vården också ökar. Palliativ vård har som mål att lindra och förbättra välbefinnandet för patienterna både fysiskt och psykiskt, ur ett holistiskt synsätt. Därav behöver sjuksköterskor även vårda patienternas existentiella frågor som kan uppkomma. Existentiella frågor är personliga, vilket medför att bemötandet och kommunikationen är av stor vikt.                                                        Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal med patienter inom palliativ vård.                                                   Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning av studier. Bedömningen av studierna genomfördes via SBU:s kvalitetsgranskningsmall, studier analyserades med hjälp av innehållsanalys. Elva studier utformade resultatet.                                                                                        Resultat: I resultatet uppkom två teman vilka var Förutsättningar för ett existentiellt samtal och Existentiellt samtal leder till känslan att bli berörd. Till dessa teman framkom fem subteman vilka var Tiden och miljön - en förutsättning för ett existentiellt samtal, Samspelet mellan sjuksköterskor och patienterna en förutsättning för existentiella samtal och Kommunikationsfärdigheter är förutsättningar för existentiella samtal. Där dessa subteman Sjusköteskors upplevelse av pliktkänsla och Sjuksköterskors upplevda känslor inom existentiell vård upphittades under andra temat.                                       Konklusion: Tiden ansågs vara väsentlig inom palliativ vård, då tidsbrist uppstod blev patienternas existentiella vård lidande samt sjuksköterskornas utveckling inom existentiella frågor. Även kommunikation, visa känslor och samspel med patienterna var av vikt för att kunna genomföra existentiella samtal. Fattas någon av dessa komponenter kommer samtal angående existentiella frågor inte att lyckas. Komponenterna utvecklas inom sjuksköterskor med tid och övning. / Background: Existential care are a part of palliative care that are increasing globally every year, which leads to an increase in existential care as well. Palliative care aims to alleviate and improve the well-being of patients both physically and mentally, from a holistic point of view. Therefore, nurses also need to take care of the patients' existential questions that may arise. The questions can be very personal for everyone involved, therefore carring and communication are of great importance.                                       Aim: The purpose of the literature study where to compile nurses' experiences of existential conversation with patients in palliative care.                                                  Method: Literature review with a qualitative approach. The database searches of studies were carried out in the databases CINAHL and PubMed. The assessment of the studies was carried out through SBU's quality review template, studies were analyzed using content analysis. In the end, 11 studies remained and designed the result.                     Results: The results produced two main themes, which were Prerequisites for an existential conversation, Existential conversation leads to the feeling of being touched. To these themes, five subtermes emerged which were Time and environment a prerequisite for existential conversations, The interaction between nurses and patients provided the prerequisite for existential conversations and Communication skills are prerequisites for existential conversations. Were this subtermes The nurses' experience of a sense of duty and The nurses' perceived feelings in existential care was found under the second theme.                                                                                     Conclusion: Time was considered to be essential in everything, as lack of time often arose and the patients' existential care became forgotten and the nurses' development in existential issues goes away. Communication, showing emotions and interacting with patients were also important in order to be able to conduct existential conversations. If any of these components are missing, conversations regarding existential issues will not succeed. The components are developed within nurses throughout time and practice.