Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling. Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa. / Background: Mental illness is increasing in society and is today the leading cause off sick leave and extended sick leave in Sweden. The care of patients with mental illness are time consuming, and the need for resources that this group of patients requires are opening up for new ways for nurses to work, beyond their traditional profession. Aim: The aim of this literature review is to describe the nursing care for patients with mental illness in general outpatient care. Method: The method that was used in this paper is a literature review. Eight scientific articles were reviewed, four were of qualitative design, three of quantitative design and one of mixed method. Results: The literature review resulted in two main themes, divided in four and two sub themes. The main theme, performed nursing care, describes how the nurse is working with assessments, information, education, guidance, continuous talks and psychotherapy. The second main theme, the effects of the implemented nursing care, describes the impact of how nursing care measures may have affected the nurse’s commitment as well as on the patient’s symptoms and treatment. Discussion: The nursing care described in the results are discussed with the view of the nurse as a contributing labor in outpatient care for patients with mental illness. The findings are also discussed from the tidal model of nursing theorist Phil Barker, and the consensus concept of man.

Background:  Children going through surgery are likely to develop hypothermia caused by anesthesia, which can have severer consequences both peri and postoperatively. With increased understanding and knowledge regarding the correct methods for prevention, hypothermia caused by anesthesia in children can be reduced. This in turn, will lead to better and safer care. Aim: To describe the presence of hypothermia in children undergoing anesthesia. Also, this study will look at how the nurse anesthetists’ different interventions to preserve heat affect the occurrence of hypothermia. Methods: A descriptive retrospective study was performed. Medical records were reviewed to collect data. Results: The result showed that despite interventions to preserve heat were implemented, hypothermia caused by anesthesia still occurred during surgery. Gender, age and type of operation were factors that did not correlate with the presence of hypothermia. The length of surgery was shown to have some negative correlation with presence of hypothermia. Nursing interventions to preserve heat had no significant association with hypothermia. Conclusions: Nurse anesthetist used different combinations of interventions to preserve heat and reduce the risk for hypothermia in children. The majority of children obtained three or more different interventions aimed to preserve heat. Despite this, several children developed hypothermia during surgery. By increasing the nurse anesthetists’ knowledge and awareness regarding hypothermia caused by anesthesia, it can lead to improvement in providing safe care and reduce the number of cases where hypothermia occurs. Continued similar studies could lead to more person-centered care with personalized policies and amend the methods used regarding hypothermia caused by anesthesia. / Bakgrund: Barn som opereras löper stor risk att drabbas av anestesiinducerad hypotermi. Anestesiinducerad hypotermi kan leda till allvarliga konsekvenser både peri- och postoperativt för barnet.  Med ökad förståelse, kunskap och rätt metoder kan anestesiinducerad hypotermi reduceras och öka förutsättningar till en säker vård. Syfte: Att beskriva förekomsten av hypotermi vid rutinbarnanestesi. Ett annat syfte är att studera hur anestesisjuksköterskans olika värmebevarande omvårdnadsåtgärder associeras med uppkomsten av hypotermi. Metodbeskrivning: En deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie genomfördes och 147 journaler granskades. Resultat: Studiens resultat påvisade att anestesiinducerad hypotermi förekom under operationsperioden även om värmebevarande åtgärder användes. Kön, ålder och typ av operation var inte associerade med förekomst av hypotermi. Operationstiden visade sig ha en svag negativ korrelation med förekomsten av hypotermi. Värmebevarande omvårdnadsåtgärder hade ingen signifikant association med hypotermi. Slutsats: Anestesisjuksköterskan använde olika kombinationer av värmebevarande åtgärder för att minska risken för utveckling av hypotermi hos patienterna. Majoriteten av barnen erhöll tre eller fler värmebevarande åtgärder. Trots det hade flera barn hypotermi under operationen. Att försöka öka kunskapen och medvetenheten hos anestesisjuksköterskan om anestesiinducerad hypotermi, dess risker och konsekvenser samt förebyggande åtgärder kan om möjligt leda till ökade förutsättningar för en säker vård och minskat antal patientfall där oavsiktlig hypotermi förekommer. Fortsatta liknande studier inom forskningen skulle möjligt kunna leda till mer personcentrerad vård med individanpassade riktlinjer, metoder, handlingsplaner gällande anestesiinducerad hypotermi.

Bakgrund Kvinnan får ofta någon typ av sexuell dysfunktion av gynekologisk cancer och dess behandling. En gynekologisk cancersjukdom innebär både fysiskt- och psykiskt lidande. Stöd har visat positiv effekt för cancerpatienter. Den omvårdnadsteori som valdes för examensarbetet var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Syfte Att undersöka hur kvinnliga patienter med en gynekologisk cancerdiagnos upplever stöd från vårdpersonal relaterat till sex- och samlevnad. Metod Detta är en litteraturstudie där artiklar granskades från databasen PubMed. Sjutton originalartiklar valdes men två av dessa exkluderades då de ej svarade på inklusionskriterierna. Dessa 15 artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet analyserades med en innehållsanalys. Resultat Kvinnor önskar mer stöd relaterat till sex- och samlevnad. De önskar även att partnern involveras i vården. Kvinnorna upplever otillräckligt stöd relaterat till sex- och samlevnad gånger kvinnan fått stöd har detta varit otillräckligt. De önskar både få muntlig och skriftlig information/rådgivning. Slutsats Att drabbas av gynekologisk cancer påverkar hela kvinnan. Kvinnor upplever att de får för lite stöd relaterad till sex- och samlevnad och önskar mer stöd från vården i dessa frågor. Detta examensarbete skall bidra till att vårdpersonal uppmärksammar dessa kvinnor. / Background Women often get some type of sexual dysfunction of gynecological cancer and its treatment. A gynecological cancer disease involves both physical- and mental suffering. Support has demonstrated efficacy for cancer patients. The nursing theory that was selected to this bachelor’s thesis was Joyce Travelbee. Aim To examine how female patients with a gynecological cancer diagnosis feel support from health professionals related to sex- and relationships Method This is a literature review in which articles were searched from the database PubMed. Seventeen original articles were selected, but two of these were excluded because they did not respond at the inclusion criteria. These 15 articles of quality were assessed using audit templates. The results were analyzed using a content analysis.   Results Women want more support related to sex- and relationships. The women also want their partner to become more involved in care. The women experiencing insufficient support related to sex- and relationships times the woman received support, this has been inadequate. They want both verbal and written information/advice.  Conclusion To suffer from gynecological cancer affects the whole woman. Women feel that they receive little support related to sex- and relationships and want more support from the care in these issues. This bachelor’s thesis will contribute to the health professionals pay attention to these women.

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten. / Background: Dementia is one of the major diseases and health professionals encounter these people with dementia both in emergency care and municipal care. At the end of life most people affected by dementia live in institutions. Personcentered care is described to be beneficial in the care of people with dementia and staff's experience of this is of great importance. Purpose: The aim was to study nurses, unit managers and staff nurses' experience of person-centered care in local health care. Method: The design was a descriptive study with qualitative approach which has been analyzed by means of an inductive content analysis. Participants enrolled in the interview study came from the same municipality. There were ten people and consisted of four registered nurses, four enrolled nurses and two managers for the organization. They were chosen by business manager and had worked with people with dementia in at least five years Results: The result showed four categories and 12 subcategories. Personcentered care was considered relevant in the context of good nursing care of people with dementia. In the process of person-centered care was the focus to; adapt to the person with dementia, to ensure the identity and personality. Furthermore, it was stressed relatives' participation, treatment and a common approach, which consisted of identifying the needs and sees the person Conclusion: The results showed that most interviewees had similar experiences in working with people with dementia. It emerged from the study that the patient specific approach had positive outcomes when caring for a person with dementia. Person-centered care was considered very important and necessary to ensure that people with dementia have good and dignified life after being diagnosed with the disease.

Nurses perform a vital role in the care of dying patients and their families. Hence, experiences of nurses are a meaningful source from which to advance holistic end-of-life care. In this study, a hermeneutic phenomenological perspective was used to explore the phenomenon of end-of-life nursing care. Details derived from a scientific exploration into the experiences of 13 registered nurses who provided care for patients and families at end-of-life in the inpatient hospital setting offer understandings regarding this important phenomenon. The hermeneutic phenomenological methods of Max van Manen guided data collection and analysis. Three main themes described the participants’ experience of nursing care at end-of-life: “Confronting Challenges,” “Coming to Understand End-of-Life Care,” and “Transforming the Understanding of End-of-Life Care into Nursing Practice.” Recommendations for nursing education, practice, and research were derived.

The thesis is focused on ventilator-associated pneumonia and its possible preventive measures during nursing care. In the theoretical part of the work we have included chapters on nosocomial infections emphasizing on the etiology and epidemiology of ventilator-associated pneumonia and its clinical manifestations. We have analyzed the issues of artificial airway management with a detailed focus on the peculiarities of nursing care of the ventilated patients. There, we focus primarily on the care of the patients oral cavity, respiratory tract and the ventilation circuit. A big chapter is dedicated to preventive measures and to the possibilities of prevention in the nursing practice. The empirical part includes research on preventive measures that are implemented in practice and comparative analysis of the measures between different facilities as well as their compliance to the guidelines. We have also determined the level of VAP awareness and its prevention among the nurses. KEYWORDS nosocomials infections, nursing care, prevention, ventilator-associated pneumonia

Bakgrund: Redan på 300-talet f. Kr. undersökes humor och dess effekter på människan. Senare forskning har visat att humor och skratt har goda effekter på människors hälsa. Att sjuksköterskan ser patienten som en helhet och inte bara en sjukdom är en viktig aspekt i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av humor för sjuksköterskor och patienter i vården samt hur sjuksköterskan kan använda humor som ett redskap i omvårdnaden. Metod: En litteraturöversikt som genomförts utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Humor visade sig vara ett sätt att underlätta kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Humor kunde även användas för att skapa trygghet för patienten och kunde även lindra smärtupplevelse. Timing, patientens status och kulturella skillnader visade sig påverka hur humorn uppfattades. Konklusion: Resultatet av denna litteraturöversikt pekar på att humor kan användas som ett redskap i omvårdnaden om det används på rätt sätt. Humor hade betydelse för både sjuksköterskor och patienter i vården och både positiva och negativa upplevelser framkom. Litteraturöversiktens resultat tyder på att de positiva upplevelserna var mest betydande, men att det är viktigt att sjuksköterskan tar patientens hela situation i beaktande innan humorn används som ett redskap. / Background : As far back as 300 BC, humor and its effects on humans begun to be explored. More recent research has shown that humor and laughter have beneficial effects on human health. An important aspect in nursing care is to see the patient as a whole, and not only the disease. Aim : The aim was to describe the meaning of humor for nurses and patients in health care and how nurses can use humor as a tool in nursing care. Method : A literature review based on 15 articles was conducted. Result: Humor proved to be a way to facilitate communication between patient and nurse. Humor could also be used to provide security for the patient and could also alleviate the pain experience. Timing, patient status and cultural differences appeared to affect how humor was perceived. Conclusion : The result of this literature review indicates that humor can be used as a tool in nursing care if used properly. Humor was important for both nurses and patients in the care and both positive and negative experiences emerged. The results of the literature review indicate that the positive experiences were most significant, but it is important that the nurse takes into account the entire situation of the patient before using humor as a tool.

Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid sökningen. Resultat Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med stigande ålder. Slutsats En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då kvinnan inkommer till sjukhuset.

Abstrakt Bakgrund:Med termen suicidförsök avses ett beteende som är livshotande och där en individ med uppsåt skadat sig men inte avlidit. Antalet suicidförsök per år i Sverige är en uppskattning då mörkertalet anses vara stort. Registrerade fall 2008 var 9643 personer (över 15 år), minst det dubbla antalet förmodas om alla oregistrerade och oupptäckta fall skulle tillkomma. Det första mötet med patienten som gjort ett suicidförsök sker inom akut somatisk sjukvård innan patienten flyttas över till psykiatrisk vård eller skrivs ut. Syftet: Att belysa hur sjuksköterskor på akut- och intensivvårdsavdelningar upplever att möta och vårda patienter efter ett suicidförsök. Metod: En narrativ metod där tolv sjuksköterskor berättar om sina upplevelser i djupintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade sig vara främst kopplade till frustration på olika plan, nämligen, frustration gällande patienten, gällande anhöriga, gällande samhället, samt gällande sjukhus-verksamheten. Dock synliggjordes även upplevelser av tillfredsställelse. Resultatet presenteras genom två teman: frustration och tillfredsställelse. Slutsats: Det finns behov för sjuksköterskor på akut- och intensivvårdsavdelningar att få utbildning i suicidologi som skulle kunna ge bättre verktyg för att vårda och möta patienter som gjort ett suicidförsök. Det finns även behov av handledning för att bearbeta och orka med sitt arbete. Vidare finns det behov av ett bättre samarbete mellan somatik och psykiatri. Sättet som verksamheten och organisationen är strukturerad innebär ibland svårigheter att i praktiken att ge en holistisk och patientcentrerad vård. Prioriteringar och det oförutsägbara med arbetet gör det svårt att tillgodose patientens alla behov. / Abstract Bakgrund: The term suicide attempt refers to life-threatening self inflicted injury by which an individual seeks to commit suicide but survives. The number of suicide attempts in Sweden per year is merely a rough estimate and the number of unregistered cases is considered as high. Registered cases in 2008 amounted to 9643 people (over the age of 15), at least double the number is presumed if all unregistered and undetected cases were to be included. The nurses’ first meetings with patients after attempted suicide often occurs within emergency and intensive care wards, before the patient is transferred to a psychiatric care unit or is discharged from hospital. Aim: This study aims to illustrate how nurses within somatic emergency and intensive care wards experience situations when meeting and caring for patients after a suicide attempt. Method: A narrative method whereby twelve nurses talked about their experiences in depth interviews. A qualitative content analysis was chosen as the method for analysis. Result: Nurses' experiences proved to be mainly linked to frustration regarding the patient, the patient’s family members, current society, and current hospital establishment. However, the results also revealed experiences of satisfaction. The results were presented by two themes: frustration and satisfaction. Conclusion: There is a need for nurses in emergency and intensive care units to receive training in suicidology which could provide better tools to care for patients after a suicide attempt. There is also a need for councelling to help nurses to cope with their work and encounters with suicidal patients. Furthermore, there is need for better cooperation between somatic and psychiatric wards when it comes to providing healthcare for suicidal patients. The manner in which work within emergency and intensive care wards is structured sometimes makes it difficult to meet all patient needs as well as offer a holistic and patient-centered care.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet som drabbar 30 miljoner människor världen över och resulterar i omkring sex miljoner dödsfall årligen. Tecken och symtom är diffusa och det finns idag ett behov av utökad kunskap om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid sepsis. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med inspiration av innehållsanalys där resultatet utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorierna klinisk bedömning, kunskap och övervakning. I resultatet framgår det att sjuksköterskans förmåga att kombinera klinisk observation med ett standardiserat mätinstrument möjliggör en tidig upptäckt av sepsis. Det framgår även att sjuksköterskor som har uppdaterat sin kunskap om sepsis och dess progression genom fortbildning blev mer säkra på att upptäcka och identifiera patienter med sepsis. Sjuksköterskor kan även ta hjälp av datoriserade övervakningssystem, som larmar vid misstanke om sepsis. Konklusion: Varje enskild omvårdnadsåtgärd i resultatet kan bidra till att sepsis upptäcks tidigt, framförallt när implementering av mätinstrument, kunskap och utbildning kombineras kan dödligheten och lidandet för patienten minska. Det anses att ytterligare forskning är nödvändig kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att tidigt upptäcka sepsis. / Background:Sepsis is a life-threatening condition that affects 30 million people worldwide and results in about six million deaths annually. Signs and symptoms are diffuse and today there is a need for increased knowledge of the nurse's nursing measures in case of sepsis. Aim:The purpose was to describe the nurse's nursing measures to detect sepsis at an early stage. Method:The study was conducted as a general literature study, inspired bycontent analysisand the result is based on 15scientific articles. Results:The result is presented in the categories clinical assessment, knowledgeand monitoring.Theresult shows that the nurse's ability to combine clinical observation with a standardized measuring instrument enables an early detection of sepsis. It also appears that nurses who have updated their knowledge of sepsis and its progression through continuing education became more confident in detecting and identifying patients with sepsis. Nurses can also use computerized monitoring systemsin nursing care, which alert in case of suspicion of sepsis.Conclusion:Every single nursing measure in the resultcan help to detect sepsis early, especially when combining measuring instruments, knowledge and education. Thiscan reduce mortality and suffering for the patient,butfurther research is necessary regarding the nursing care measures to detect sepsis early.