Thesis (MCurr)--Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: The university environment provides many opportunities to be sexually active. University students are reported as tending to engage in high-risk behaviours related to sex, alcohol and drugs. First-year university students are reported to be most vulnerable, as they lack experience to make good and risk-aware decisions when it comes to sexual liaisons. Available initiatives aimed at improving sexual behaviours of students are reported as being implemented simply because they work well somewhere else, without prior assessment of the needs/characteristics of the target population. This can negatively affect their effectiveness. The following question motivated the study: What factors influence sexual behaviours of first-year students on a university campus? This study sought to describe the perceptions of first-year students about engaging in sexual behaviours at a university campus. To answer the research question, theory of planned behaviour (TPB) was applied as the framework of the study. The study was descriptive in nature. Data were collected by means of a self-administered questionnaire from a conveniently selected sample of 240 first-year university students from one campus in the Eastern Cape. The measuring instruments were constructed from the constructs of the TBP, namely attitudes (ATT), perceived social norms (PSN), perceived behavioural control (PBC), and behavioural intentions (BI). The SPSS was used to analyse data for frequencies of responses and multiple regression. Most participants reported being sexually active (85.3%) and the lack of provision of information on sexual issues from adults (parents (23.3%) and church authorities (10.8%) was apparent. Perceived social norms were the most prominent factor that showed to be predictive of sexual behaviours with three significant predictor variables, namely partner age difference (beta = .059, ρ< .040), number of sexual partners in 3 months (beta = .238, ρ< .008) and condom use (beta = .095, ρ< .014). Behavioural intentions also showed some prediction, to a lesser extent, with one predictor variable, namely age at first willing intercourse (beta = .86, ρ< .001). The results from this study suggested that targeting social norms in intervention efforts aimed at improving sexual behaviours of first-year university students in the target population could be beneficial. More studies to explore available social norms in this target group and intervention to change negative norms are recommended. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die universiteitsomgewing bied studente meer geleenthede om seksueel aktief te wees. Daarbenewens is universiteitstudente na bewering geneig om hoërisikogedrag met betrekking tot seks, alkohol en dwelmmiddels te openbaar. Eerstejaarstudente word as die kwesbaarste beskou, aangesien hulle die ervaring kortkom om goeie, risikobewuste besluite oor seksuele verhoudings te neem. Tog word die beskikbare inisiatiewe vir die verbetering van seksuele gedrag onder studente blykbaar slegs in werking gestel omdat dit elders goed werk, sonder om eers die behoeftes/kenmerke van die teikenpopulasie te bepaal. Dít kan die doeltreffendheid van dié inisiatiewe benadeel. Die vraag wat as beweegrede vir hierdie studie gedien het, was: Watter faktore beïnvloed die seksuele gedrag van eerstejaars op ’n universiteitskampus? Die navorsing wou dus ondersoek instel na eerstejaars se opvattings oor seksuele gedrag en seksuele verhoudings op ’n universiteitskampus. Om hierdie navorsingsvraag te beantwoord, is ’n teorie van beplande gedrag (TPB) as studieraamwerk gebruik. Die studie was beskrywend van aard. Data is met behulp van ’n vraelys van ’n gerieflik gekose steekproef van 240 eerstejaar-universiteitstudente op ’n enkele kampus in die Oos- Kaap ingesamel. Die deelnemers het self die vraelys ingevul. Die meetinstrumente is saamgestel uit die verskillende konstrukte van die TPB, naamlik houdings (ATT), waargenome sosiale norme (PSN), waargenome gedragsbeheer (PBC) en gedragvoornemens (BI). SPSS-sagteware is gebruik om die data vir die frekwensie van response en meervoudige regressie te ontleed. Die meeste deelnemers het aangedui dat hulle seksueel aktief is (85,3%), en die gebrek aan inligting oor seksuele kwessies vanaf volwassenes (ouers 23,3%) en die kerk (10,8%) blyk duidelik. Waargenome sosiale norme het as die sterkste voorspeller van seksuele gedrag na vore getree, met drie beduidende voorspellerveranderlikes, naamlik ouderdomsverskil met bedmaats (Beta = .059, p< .040), aantal bedmaats in drie maande (Beta = .238, p< .008) en kondoomgebruik (Beta = .095, p< .014). Gedragvoornemens het ook ’n mindere mate van voorspellingsvermoë getoon, met een voorspellerveranderlike, naamlik ouderdom met eerste gewillige seksuele omgang (Beta = .86, p< .001). Die resultate van hierdie studie dui daarop dat intervensiepogings om seksuele gedrag onder eerstejaar-universiteitstudente te verbeter, by ’n klem op sosiale norme kan baat vind. Verdere studies oor die bestaande sosiale norme van hierdie teikengroep, sowel as intervensie om negatiewe norme te verander, word aanbeveel.

published_or_final_version / abstract / Nursing Studies / Master / Master of Nursing in Advanced Practice

The purpose of this exploratory case study was to describe the culture of clinical teaching through a symbolic interactionist framework, by identifying the rituals, faculty behaviors, and student behaviors and characteristics valued by faculty instructing in clinical settings, using content analysis, interviews and observation. Five faculty, one from each clinical specialty, were chosen using specific criteria. College of Nursing archives were content analyzed to ascertain written valued student behaviors and characteristics and faculty were interviewed to learn their stated beliefs. Faculty/student clinical interactions were observed to assess if faculty written and verbalized beliefs were enacted, and twelve students were interviewed for verification of transmission of the values. Peer debriefing, member checking and an audit trail ensured trustworthiness of the data. Faculty used eight rituals: Preparation, Tracking, Discourse, Closet, Repast, Selection, Maneuver, and Documentation, and three types of actions: Teaching, Role Modeling, and Caretaking to transmit their values. Teaching was utilized 55 percent of the time and involved questioning, instructing, guiding, correcting and observing. Role Modeling, used 22 percent, embodied promoting independence, helping, intervening, kidding and admitting fallibility. Caretaking was evidenced 23 percent of the instructor's time and included caring, praising, diffusing anger, allowing mistakes and sharing self. Over one hundred student behaviors and characteristics that faculty valued were identified and collapsed into six descriptors, listed in descending order: assertive, therapeutic, compliant, knowledgeable, disciplined, and skillful. Faculty placed emphasis on human, interactive skills versus knowledge and psychomotor skills, and responded to students with very caring behaviors. They utilized compassion as a way of effecting conformity, and their use of caring behaviors for the exercise of their power was evident.

No description available.

Bakgrund: HIV/AIDS är idag en sjukdom som varit känd för oss i snart tre decennier. Synen på människor som har HIV har förvisso ändrats. Trots förändringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap både ute i samhället och inom sjukvården. Vid en närmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rädslor finns kvar mot personer med HIV även hos sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV. Med frågeställningarna: Hur ser sjuksköterskestudenternas avståndstagande attityder till personer med HIV ut? Hur ser sjuksköterskestudenternas empatiska attityder till personer med HIV ut? Och finns det en önskan att kunna avstå från att vårda personer med HIV. Metod: Studien är deskriptiv kvantitativ med ett frågeformulär baserat på Aids Attitude Scale AAS, ett instrument som mäter avståndstagande och empatiska attityder till personer med HIV. Respondenterna grupperades utifrån ålder, vårderfarenhet och erfarenhet av att vårda patienter med HIV och jämfördes med varandra. Kvalitativa inslag finns i mätinstrumentet i form av möjligheter för respondenten att lämna kommentarer till det sista påståendet om jag gavs valmöjlighet skulle jag avstå från att vårda patienter med HIV. Resultat: Resultatet visar att respondenterna överlag har positiva attityder till personer med HIV. Resultatet visar att respondenterna i de äldre åldersgrupperna, 26- 30 år och 31- 45 år och de som hade tidigare vårderfarenhet, samt de som hade tidigare erfarenhet av vård av personer med HIV uppvisade mindre avståndstagande attityder men också mindre empatiska attityder. Andelen respondenter som ställde sig bakom påståendet om jag gavs valmöjlighet skulle jag avstå från att vårda patienter med HIV, var högre i grupperna där åldern var lägre, gruppen 20- 25 år och hos de som inte hade vårderfarenhet eller erfarenhet av att vårda patienter med HIV. Kunskap och utbildning kan vara av betydelse för att attityderna mot personer med HIV ska kunna ändras. Konklusion: Erfarenhet av att vårda sjuka människor i allmänhet och att vårda sjuka människor med HIV i synnerhet kan leda till lägre avståndstagande attityder mot personer med HIV.

Background:It is today estimated that the number of people living with HIV/AIDS in India is 2.5 million. Recent research has shown that stigmatizing attitudes against people living with HIV/AIDS is still present among health care personnel and nursing students. Nurses have a central role in preventing HIV/AIDS transmission and therefore education about the disease is a key factor for improving health care among the population (Durkin, 2004). Aim: The aim of the study is to investigate and describe nursing students‟ level of knowledge about HIV/AIDS and their attitudes towards people with the disease. Method: It is a descriptive quantitative study using a modified Knowledge, Attitude and Practice (KAP) questionnaire. The questionnaire contains questions about from which sources the person gains information, the level of knowledge and attitudes towards HIV/AIDS. The respondents (n=45) are nursing students attending the final year of Bachelor Science Degree of Nursing at MIOT College of Nursing in Chennai, India. Results: There are gaps in the knowledge of the students regarding HIV/AIDS. None of the students answered correctly to all 20 questions and statements on the HIV/AIDS knowledge scale. More than 10% of the students (n=5) answered incorrectly to 45% of the statements/questions. In regards to attitudes, the students tend to have high levels of empathy, but also high levels of refraining attitudes. The result indicates that most students are willing to care for people with HIV/AIDS (89%) even though refraining attitudes are present. Levels of empathic attitudes among the students tend to increase when higher level of knowledge is present. Conversely, the level of refraining attitudes tends to decrease as the level of knowledge increases. Conclusions: There are gaps in the knowledge about HIV/AIDS. The level of empathic attitudes is high, but at the same time the level of refraining attitudes is high / Bakgrund: Idag uppskattas antalet personer som lever med HIV/AIDS i Indien uppgå till 2.5 miljoner. Nyligen gjorda studier visar på att stigmatiserade attityder gentemot människor som lever med HIV/AIDS fortfarande är ett problem bland sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. Sjuksköterskor har en central roll i preventionsarbetet när det gäller HIV/AIDS och därför är utbildning om sjukdomen en nyckelfaktor för att uppnå god hälsa bland allmänheten (Durkin, 2004). Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskestudenters kunskapsnivå avseende HIV/AIDS, samt deras attityder gentemot människor som lever med sjukdomen. Metod: Det är en deskriptiv kvantitativ studie och instrumentet som används är ett modifierat Knowledge, Attitude och Practice (KAP) enkät. Enkäten innehåller frågor som ger information om vilka källor respondenten får information från, kunskapsnivån och attityder gentemot HIV/AIDS. Respondenterna(n=45) är sjuksköterskestudenter som går det sista året på Bachelor Science Degree of Nursing på MIOT College of Nursing i Chennai, Indien. Resultat: Det finns luckor i studenternas kunskap när det gäller HIV/AIDS. Ingen av studenterna svarade korrekt på alla 20 frågor/påståenden på HIV/AIDS knowledge scale. Mer än 10% av studenterna (n=5) svarade inkorrekt på 45% av påståendena/frågorna. När det gäller attityder tenderade studenterna att ha höga nivåer av empati, men också höga nivåer av avståndstagande attityder. Resultatet indikerar att de flesta studenterna är villiga att vårda personer med HIV/AIDS (89%), trots närvaron av avståndstagande attityder. Nivån av empatiska attityder bland studenterna tenderar att öka i samband med högre kunskapsnivå. Omvänt tenderar nivån av avståndstagande attityder att avta i samband med högre kunskapsnivå. Slutsats: Det finns luckor i kunskapen om HIV/AIDS. Nivån av empatiska attityder är hög, men samtidigt är även nivån av avståndstagande attityder hög.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne bygger på ett metaparadigm bestående av begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvårdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benämnas omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap råder ännu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvårdad eller vårdande ska användas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensområde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap och hur de upplever att denna vetenskap visar sig i sjuksköterskans verksamhetsfält. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i utbildningens sista termin. Intervjuerna är analyserade med en kvalitativ innehållsanalys vars fokus ligger i att finna likheter och skillnader i ett textinnehåll. Resultat: Studiens resultat tecknar en till viss del komplexfylld bild av karaktärsämnet där svårigheter för studenterna framträder att explicit förklara och definiera omvårdnadsvetenskapen, men resultatet tecknar också en bild av en vetenskap som ses som både viktig och värdefull. Slutsats: Ytterligare arbete krävs för att tydliggöra karaktärsämnet och underlätta för studenterna att till fullo nyttja värdet av omvårdnadsvetenskapen. / Background: Nursing as the character topic in nursing education is founded on the metaparadigm consisting of the concepts of human, health, environment, and nursing. This metaparadigm serve as the basis for nursing scientific theories, conceptual models, and finally the clinical profession. Whether the science is to be known as nursing science or caring science is as yet no consensus about, nor whether nursing or caring should be used as a term for the regard of knowledge and competence of the nurse. This disagreement leads to a conceptual confusion among students. Furthermore, the students perceive a difference between theory and practice. Aim: The study's purpose was to describe the nursing students’ thoughts on nursing science and how they experience that this science appears in the nurses’ field of activities. Design: The study was made with a qualitative methodological approach, and is based on interviews with five nursing students in the last semester. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis whose focus is on finding similarities and differences in a text content. Results: The results of the study paints to some extent a complex filled image with difficulties for students to explicitly explain and define nursing science, but the results has also painted a picture of a science that is regarded as both important and valuable. Conclusion: Further work is needed to clarify the basic substance of the science and make it easier for students to fully utilize the value of nursing science.

Background to the study: The Internet is rapidly becoming an important learning tool in academic institutions and workplaces. In academic institutions it plays a pivotal role in meeting information and communication needs of students, academics and researchers. Despite internet becoming an important information gathering and dissemination tool, literature reflects under-utilization both in academic and in practice settings for a number of reasons. This study therefore described the utilization of internet as an academic tool among undergraduate nursing students in a selected University in KwaZulu Natal in order to establish ways of enhancing its utilization. Methodology: A quantitative, non-experimental, descriptive design was used in this study. The population of the study was 222, and the the sample size was 141 of undergraduate nursing students which was calculated using Raosoft sample size calculator. The sample was stratified according to the percentages of the population in the Nursing program and the year of the study of the respondents. However, only 115 agreed to participate in this study and the response rate was rate therefore 81.1%. Data was collected using a survey after obtaining ethical clearance from the university and were analyzed descriptively. Findings: The findings revealed that participants perceived themselves to be at different levels of utilizing the Internet; intermediate level (32.2%) advanced level (19.1%) competent level (29.6%), beginner level (17.4%) and expert level (1.7%). The results reflected traditional university students as better equipped to use the Internet than non-traditional university students. The Internet was used for different purposes including; academic (96.5%); communication (82.6%), pleasure (71.3%), work related activity (53.9%) and shopping (13.9%). Facebook (77.4%) was the most commonly used social network followed by the twitter (24.3%). Challenges cited covered restricted access to certain sites (62.6%), very slow internet connection (55.7%), limited training in the use of the Internet (38.3%), limited number of computers (37.4%). The majority of the participants (89%) singled out training on internet use as priority with specific focus on basic IT skills (72.2%), accessing academic related material (70.4%), using Moodle (51.3%), Turnitin (35.7%) and endnote (33.9%). Conclusion: Contrary to other studies, this study reflected that students do use the Internet for a number of reasons. They however recommend structured support on how to use internet for academic purposes. / Thesis (M.N.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2013.

Background: In nursing care, the steady increase of health related information implies aneed for useful Information and Communication Technology (ICT) tools that easilyprovide mobile access to accurate information. Updated information is usually available onthe Internet but personal computers are rarely available at the patients’ bedside. In Sweden,although handheld devices provide mobile access to information, they are rarely used innursing practice. Aim: This thesis aimed to explore the views of nurses and nursingstudents of using handheld devices in nursing practice. Method: Four intervention studieswere carried out during the years 2006 to 2008; a total of 30 nurses and 63 nursing studentsused handheld devices for 5-15 weeks in nursing practice, and answered questionnairesand/or participated in interviews. In 2012, a cross sectional study was undertaken with 111nurses and 287 nursing students answering a questionnaire about their views of usinghandheld devices. Quantitative data were analyzed using descriptive statistics andqualitative data were analyzed by content analysis. Results: The handheld device wasregarded to facilitate nursing practice and to be a useful tool with benefits for the patients,the nurses and for the nursing students. Independent of time and place, nurses and nursingstudents were able to access necessary information and also to make notes, plan their workand save time. The handheld device was regarded to improve patient safety and quality ofcare. The participants would not have to leave their patients to look up information,subsequently giving a more complete encounter. Additionally, the handheld device waspresumed to imply increased confidence, and support learning for nurses and nursingstudents. Conclusion: In order to continuously improve the safety and quality of healthcare,it is important to implement handheld devices in nursing practice. This issue is importantat all levels in the healthcare systems, from nurses to nursing management, policy makersand moreover for educators. Handheld devices adjusted for nursing, technical, statutory,cultural, and language country specific conditions, should be further developed,implemented, and evaluated in future research. / Omvårdnad är ett informationsintensivt område och sjuksköterskor hanterardagligen en omfattande mängd information. Kunskapsmassan växer stadigtoch behovet av tillgång till aktuell information ökar. Vanligen finns aktuellinformation tillgänglig via Internet men det är inte alltid som en dator finns tillhands vid patientens sängkant. Mobil informations- och kommunikationsteknik(IKT) såsom en handdator kan lätt ge tillgång till den information sombehövs. Trots att det finns flera fördelar med att använda mobil IKT som stödinom omvårdnad, framför allt avseende tillgång till information, såsombeslutsstöd och för lärandet, används det ännu i ringa omfattning i Sverige.Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka sjuksköterskors ochsjuksköterskestudenters uppfattningar om att använda handdatorer inomomvårdnad.Fyra av avhandlingens fem studier genomfördes från 2006 till 2008. Sammanlagtanvände 30 sjuksköterskor och 63 sjuksköterskestudenter handdatorer5-15 veckor i arbete eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Deltagarnabesvarade enkäter före och efter användningen, och intervjuades individuellteller i grupp. I den femte studien, som genomfördes 2012, besvarade 111sjuksköterskor och 287 sjuksköterskestudenter en enkät om sin uppfattning omhanddatorer. Kvantitativ data analyserades med beskrivande statistik ochkvalitativ data analyserades med innehållsanalys.Studierna visade att en handdator kan vara ett stöd i det dagliga arbetet och iVFU som informations-, antecknings- och planeringsverktyg, och kan enkeltge en översikt av patienters läkemedelsanvändning. Sjuksköterskorna ochsjuksköterskestudenterna ansåg att handdatorn kan bidra till ökad patientsäkerhetoch vårdkvalitet på grund av den snabba tillgången till aktuellinformation, oberoende av tid och plats. Patientmötet kan bli mer helt dåpatienterna inte behöver lämnas och samtalet inte behöver avbrytas;vårdrelationer kan bli vårdande relationer. Deltagarna ansåg att handdatornkan vara ett stöd avseende trygghet, minskad stress och kontinuerligt lärande. Iframtiden bör sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ges tillgång till mobilIKT som stöd i sitt arbete och VFU, och införandet bör därför prioriteras påalla nivåer inom vård och utbildning. IKT-kompetensen måste ökas ochslutanvändarna måste vara delaktiga i utvecklingen och införandet. Fortsattforskning behövs avseende avancerade mobila IKT-stöd; anpassade försjuksköterskans arbete. / Nurse Companion

Traditionally, nurse anesthesia educators have utilized prior academic achievement to predict student success. However, research has indicated that prior academic achievement offers an inadequate assessment of student success in graduate healthcare programs with extensive clinical residencies. The educational literature has identified many non-cognitive factors, such as self-efficacy and locus of control, that may provide a more holistic prediction model of student success. An experimental study with pretest-posttest design and stratified random assignment was conducted to evaluate the effectiveness of an educational intervention to promote self-management, professional socialization, and academic achievement among first semester graduate nurse anesthesia students. Participants (N = 66) were demographically similar to the national graduate nurse anesthesia student body, though Hispanics and younger students were a little over-represented in the sample (56% female, 75.8% White, 15.2% Hispanic, 6% Other, 59% ≤ 30-years-old, 67% ≤ 3 years of ICU). The results showed that most graduate anesthesia students had strong self-management and professional socialization characteristics on admission. The results did not support the effectiveness of this educational intervention. Thus, ceiling effect may have accounted in part for statistically non-significant results regarding self-efficacy (p = .190, ω2 = .03), locus of control (p = .137, ω2 = .04), professional socialization (p = .819, ω2 = .001), and academic achievement (p = .689, ω2 = .003). Future researchers may need to expand the scope of the intervention, use a more powerful and sensitive instrument, and utilize a larger sample.