No description available.

<p>Kunskaper i oral hälsa har betydelse för att sjuksköterskor på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka olika sjukdomstillstånd i munhålan. Bristande kunskap i oral hälsa har rapporterats vara ett problem inom vården och därför behövs det ökad utbildning inom oral hälsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra kunskaper inom oral hälsa mellan sjuksköterskestudenter i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen skedde med användning av en strukturerad enkät som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick årskurs 1 (n= 95) och årskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansåg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrågorna framkom att det fanns brister. Resultatet visade också att statistiskt signifikanta skillnader fanns i kunskap mellan studenterna i årskurs 1 och årskurs 3 på frågor om svampinfektion, muntorrhet, protes och bedömning av munstatus. I denna studie var kunskaperna låga i flera områden inom oral hälsa hos sjuksköterskestudenterna. Ökad utbildning är önskvärt för att vårdtagare ska få de åtgärder som de är i behov av i munhålan.</p> / <p>Knowledge of oral health is important so registered nurses, at an early stage, can detect various diseases in the oral cavity. Lack of knowledge in oral health has been reported among registered nurses. The purpose of this study was to compare the knowledge in oral health between nursing students in grade 1 and grade 3. The study was based on a questionnaire with fixed response alternatives that were distributed by the author to nursing students in grade 1 and grade 3 at Kristianstad University. The students claimed to have good theoretical and practical knowledge while the survey revealed that there were gaps in knowledge. The results showed also that there was a statistically significant difference in knowledge between students in grade 1 and grade 3 concerning candidiasis, xerostomia, prosthesis and oral health assessments. In this study the knowledge is low in several areas within oral health among the nursing students. Increased education is desirable to ensure adequate oral health procedures among patients in hospital or nursing homes.</p> / nursing students, oral health, knowledge

<p>The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education</p><p>The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education.</p><p>The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III).</p><p>The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work.</p><p>To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students.</p> / <p>Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen</p><p>Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen.</p><p>Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III).</p><p>Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård.</p> / Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.

<p>Background: Health care workers, more specifically, nursing students are at increased risk of occupational injury and exposure to blood borne pathogens. Compliance with universal precautions (UP) will minimise risk or transmission of HIV and HBV (Hepatitis B virus) according to the Department of Health of South Africa. Aim: The aim of this study was to investigate the knowledge and practice of universal precautions amongst nursing students and their fear of occupational exposure to blood borne pathogens. Rationale: The rationale for the study was to investigate what the students&rsquo / knowledge and practice of UP were, to see if this could be a possible contributing factor to occupational exposure. Research design: The study was a quantitative, cross sectional survey using a questionnaire that included one open ended question. Participants: The participants for the study were the undergraduate nursing students in year levels two to four (n = 253) who and were selected by means of stratified random sampling. Procedures: A questionnaire was administered to the participants by the researcher. Analysis of the data collected was done through statistical package for social sciences (SPSS 16.0) and content analysis. Results: The researcher established that there is indeed a lack of knowledge regarding UP and that the students&rsquo / self reported practice of UP is poor. No statistically significant correlation between knowledge and practice of UP were found. There is underreporting of occupational exposures to staff at the School of Nursing. The majority of students reported a moderate to severe fear for occupational exposures and contributing factors raised by them are reality in the clinical facilities.</p>

<p>In this study a qualitative phenomenological approach was used because the researcher identified it as the most appropriate method to do this study. The population under study was the student nurses studying towards their BCur nursing degree at the SoN at the UWC. A purposive sample consisting of 8 respondents were selected, aged between 19 and 32. The data were collected through unstructured, in-depth interviews lasting for about 1 hour. The responses from this type of data collection provided the researcher with ̕̕rich̕̕ details of the student nurses experiences of the needle-stick injury. The core principles of Phenomenology focus on the ̕̕lived̕̕ experiences of an individual and the researcher chose the unstructured, in-depth interview to collect the data in this study because it was the most appropriate method of obtaining the data. Participation in the study was voluntary and informed consent was obtained from the respondents prior to the commencement of the study. An inductive theory was used as a framework to guide the data analysis process because through the process of analysing the data, categories and themes emerge. Findings from the study revealed the following: a needle-stick injury is considered to be a traumatic incident that students react in various ways to the traumatic incident, that several intervening factors precede the incident and lastly that the students need support following the incident.</p>

Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten. / Precepting nursing students is a complex assignment which is time consuming and requires planning. Preceptors experience lack of support from co-workers and their manager. Ideally the preceptor’s regular work assignments should be reprioritized enabling the preceptor to allocate more time for student supervision. The purpose of this literature review is to highlight student preceptorship during clinical placement and explore the students’ and preceptor’s opinions of each others roles during the clinical placement period. The review is build upon 20 articles that have been analyzed with the help of different themes comprising of supervisor and student relationship. The study concludes that lack of the adequate time is the main reason why preceptors experience their student supervision insufficient. The students express that most important factor for a valuable clinical placement is that they are met with respect and an inviting tone from both the preceptor and the co-workers. It was also found important that the students must be aware of their personal responsibility, understand their limitations and understands when to step back and let someone with more experience take over. The conclusion is that preceptors need more allocated time to supervise the students during, as well as training in student supervision. To make the preceptors workload balanced, their co-workers and manager must help them decrease their regular work assignments. The co-workers and manager also needs to understand how time consuming precepting students during clinical placement can be. The implication of this review is that the quality of the nursing training can get better if we improve training in precepting of nursing students, and sponsors more research around collaboration between the preceptors and the university.

Kunskaper i oral hälsa har betydelse för att sjuksköterskor på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka olika sjukdomstillstånd i munhålan. Bristande kunskap i oral hälsa har rapporterats vara ett problem inom vården och därför behövs det ökad utbildning inom oral hälsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra kunskaper inom oral hälsa mellan sjuksköterskestudenter i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen skedde med användning av en strukturerad enkät som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick årskurs 1 (n= 95) och årskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansåg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrågorna framkom att det fanns brister. Resultatet visade också att statistiskt signifikanta skillnader fanns i kunskap mellan studenterna i årskurs 1 och årskurs 3 på frågor om svampinfektion, muntorrhet, protes och bedömning av munstatus. I denna studie var kunskaperna låga i flera områden inom oral hälsa hos sjuksköterskestudenterna. Ökad utbildning är önskvärt för att vårdtagare ska få de åtgärder som de är i behov av i munhålan. / Knowledge of oral health is important so registered nurses, at an early stage, can detect various diseases in the oral cavity. Lack of knowledge in oral health has been reported among registered nurses. The purpose of this study was to compare the knowledge in oral health between nursing students in grade 1 and grade 3. The study was based on a questionnaire with fixed response alternatives that were distributed by the author to nursing students in grade 1 and grade 3 at Kristianstad University. The students claimed to have good theoretical and practical knowledge while the survey revealed that there were gaps in knowledge. The results showed also that there was a statistically significant difference in knowledge between students in grade 1 and grade 3 concerning candidiasis, xerostomia, prosthesis and oral health assessments. In this study the knowledge is low in several areas within oral health among the nursing students. Increased education is desirable to ensure adequate oral health procedures among patients in hospital or nursing homes. / nursing students, oral health, knowledge

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner. Dock finns faktorer som minskar följsamheten till vårdhygien och basala hygienrutiner. Sjusköterskestudenterna har få positiva förebilder som utför korrekta basala hygienrutiner. Hög arbetsbelastning och stress minskar utförandet av basala hygienrutiner. Ytterligare faktorer som bidrar till minskad följsamhet var studenternas vilja att bli accepterade som en i vårdlaget och rädslan att relationen mellan student och handledare försämras. Goda förebilder för sjuksköterskestudenterna kan öka följsamheten till basala hygienrutiner, samt lärarledda målinriktade utbildningar inom vårdhygien och basala hygienrutiner. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner, dock att följsamheten till detta inte alltid följs på grund av olika faktorer. Samt att det behövs mer utbildning om basala hygienrutiner för sjuksköterskestudenter. / The aim of this literature review was to describe nursing students’ knowledge about standard precautions and infection control. Furthermore the aim was to describe contributing factors to nursing student’s compliance and noncompliance to standard precautions and infection control. The chosen method for this study was a descriptive review. Scientific articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. Manual search was also conducted.  The main results of the study showed that nursing students generally have good theoretical knowledge about standard precautions and infection control. There are however factors that reduce the compliance to standard precautions and infection control. Nursing students have few positive role models that perform correct standard precautions. Heavy workload and stress reduce the performance of standard precautions. Additional factors that reduce the compliance are the students’ intentions to become accepted as members of the nursing team, and the fear of the relationship between the student and the mentor would deteriorate. Good role models and teacher-led targeted education interventions for the students can increase the compliance to standard precautions. The conclusion of this study is that nursing students’ generally have good theoretical knowledge about standard precautions and infection control, there are however factors that reduce the compliance. More educations about hygiene are necessary for nursing students.

No description available.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania. En kvalitativ metod med deltagande observationer valdes. Datainsamlingen pågick under fyra veckor, där studenter från en sjuksköterskeskola observerades. Studien diskuterar möjligheter och hinder för vårdhygien, där resultatet presenteras i sju olika teman. Resultatet visar att kunskapen om vårdhygien var stor bland studenterna i Tanzania, men resurser var ett stort problem. Även om kunskap och rutiner fanns, efterföljdes dessa på varierande sätt, i den kultur och tradition som finns i Tanzania. / Hygiene has a very important role within healthcare and the prevention of spreading diseases. Nightingale was among the first who talked about the effect of proper hand hygiene and a clean environment. Hygiene has a central part within the education at nursing schools in Sweden and is well discussed. Healthcare organizations all over the world have developed different guidelines about the importance of hygiene within healthcare, but research still indicates poor compliance. The aim of this study was to illustrate hygiene within healthcare at a hospital in Tanzania. A qualitative method with an observational study was chosen. The data collection was made during four weeks, observing students from a nursing school in Tanzania. This study discusses the potentials and the disadvantages of hygiene within healthcare. The result is presented in seven different themes and indicates good knowledge about hygiene among the Tanzanian students, but poor resources and lack of supplies caused a big problem. It appeared that the healthcare and how the hygiene was managed within the culture and tradition, which existed in Tanzania, have differences even though knowledge and routines exists.