I januari 2011 delades de två sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta innebär att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu är slut. Registratorn hade ansökt om dessa adressblock eftersom det råder akut brist på Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanvändarna i denna del av världen ökar explosionsartat (Magnusson, 2011a). Apnic delar ut adresser i Asien och Stilla havsregionen. Det begränsade adressutrymmet har lett till en ökad användning av Network Address Translation (NAT) för att lösa problemet med adressbristen i IPv4-protokollet (Das, 2008a). För att istället bemöta detta problem med en mer långsiktig lösning, utvecklades Internetprotokollet Internet Protocol version 6 (IPv6) med ändamålet att helt ersätta IPv4- protokollet (Das, 2008b). I Sverige hade regeringen som mål att samtliga svenska myndigheter skulle ha infört IPv6 senast år 2013. Trots detta föredrar idag fortfarande många myndigheter IPv4-protokollet framför IPv6 i de grundläggande tjänsterna. Med de grundläggande tjänsterna menas extern webbplats, Domain Name System (DNS) och e-post kommunikation (PTS, 2013). Anledningen till denna måluppsättning är att regeringen vill att myndigheternas e-tjänster ska vara framtidssäkrade och nåbara med IPv6. Post och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag att följa hur det går med införandet av IPv6 (PTS, 2013). Utvecklingen tycks inte ha skett i den takt som regeringen önskat och idag står 22 % av alla myndigheter fortfarande helt utan IPv6 (PTS E-tjänster, 2013). IPv6 för med sig inbyggd säkerhet som t.ex. Internet Protocol Security (IPSec) men också nya säkerhetsproblem (Magnusson, 2011b). Rapporten behandlar de säkerhetsproblem som kan uppstå vid olika övergångsmekanismer och kommer även att beröra de problem som kan uppstå vid en samexistens av IPv6 och IPv4. Rapporten visar på nya resultat som att ämnet övergångsmekanismer med relaterade säkerhetsproblem är ett oerhört känsligt ämne för många administratörer i branschen. Kännedomen om kategoriseringen för övergångsmekanismerna var överraskande bra. Rapporten avslöjar även att majoriteten av undersökta organisationer har blivit negativt påverkade vid en övergång till IPv6.

Sammanfattning/Abstract  Bjerremand, Ulrika & Sjöstrand, Matilda (2024). ”Genom samverkan och bra rutiner”: En studie om hur övergång och samverkan konkretiseras i mötet med barn i behov av särskilt stöd mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Denna studie bidrar med kritisk hållning för hur övergångsprocessen kan konstrueras för barn i behov av särskilt stöd, samt vilka aspekter som påverkar denna process.  Syfte och frågeställningar  Syftet är att bidra med kunskap om hur övergången mellan förskola och förskoleklass konstrueras mellan de olika utbildningsformerna. Syftet är också att synliggöra hur aktörerna konkretiserar samverkansuppdraget för att stödja och förbereda barn för övergång - särskilt riktat mot barn i behov av särskilt stöd.  Frågeställningar  - Hur är övergången mellan förskola och skola konstruerad? - Vilka strategier tillämpas vid övergången för barn i behov av särskilt stöd?  Teori  Den teoretiska förankringen är kritisk diskursanalys (CDA) med inspiration av bland annat Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och Mitchell Deans definition av governmentality. Professionsteoretiska begrepp har varit komplimenterande för att analysera hur makt och styrning opererar inom diskursen.  Metod  Denna studie utgörs av en metodtriangulering och kvalitativ ansats. Kritisk diskursanalys med lingvistisk text- och policyanalys har varit ledstjärnan genom hela arbetet. För att belysa diskursens konstituerande dimension genomfördes också semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda informanter. Vid bearbetning av empiri togs inspiration av tidigare utförda studier utifrån diskursanalytisk ansats i kombination till Faircloughs tredimensionella modell.  Resultat  Resultaten visar att individuella överlämningssamtal är den strategi som samverkas inom den sociala praktiken för att möta ”problemet” med övergång av barn i behov av särskilt stöd. Det synliggörs kritiska aspekter inom konstruktionen av samverkansuppdraget som utgör hinder för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta trots goda intentioner om tvärprofessionell samverkan. Det finns en skiktdelning inom organisation och struktur för övergång som skapar hierarkier. Förskolans aktörer har mindre tillit och förtroende inom diskursen och skolans handlingssätt överordnas.  Specialpedagogiska implikationer  I linje med tidigare forskning belyser denna studie ett utökat samverkansbehov. Utifrån den särskilda kompetens specialpedagogen besitter pekar denna studie på att specialpedagogens roll kan vara avgörande för barns övergång mellan förskola och skola.  Nyckelord  Barn i behov av särskilt stöd, diskursanalys, governmentality, professionsteori, övergång förskola-förskoleklass