Idag är IT en grundförutsättning för att företag och organisationer ska kunna behålla och utveckla sin verksamhet och sina affärer. Om en verksamhet av någon anledning inte har kompetensen, resurserna eller viljan att fokusera på IT kan dessa verksamheter istället välja att outsourca dessa aktiviteter på en extern leverantör. Enligt konsultföretaget Tieto (2013) kommer outsourcingen av IT i den offentliga sektorn att öka samtidigt som det finns relativt lite forskning idag kring just detta. Syftet med studien är identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid outsourcing av IT när en offentlig organisation outsourcar till en privat leverantör. Kritiska framgångsfaktorer är här ett stöd för bättre beslutsunderlag och en tydligare målstyrning. Studien har genomförts via ett kvalitativt angreppssätt på respondenter från både offentliga organisationer samt privata leverantörer. Litteraturgenomgången har resulterat i en analysmodell som har använts som underlag under studien. Studien visar att när en offentlig organisation ska outsourca IT till en privat leverantör är det först och främst viktigt att den offentliga organisationen gör en förstudie på sin egen organisation. Här kan det vara bra att låta en utomstående organisation göra en granskning av den. Båda parter måste veta de juridiska implikationer som en outsourcing innebär och har du inte den kunskapen bör den skaffas via exempelvis konsulter. Var också noga med att välja de personer som kommer vara ansvariga för relationerna. Dessa personer ska vara kommunikativa och väl insatta i verksamheten. Sätt gemensamma mål och visioner med din partner för att båda ska bli engagerade i samarbetet. Skriv också avtal där det går att göra justeringar efter hur omvärlden förändras. Allt detta måste också vara tydligt beskrivet i avtalet för att undvika missförstånd.

The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.