Titel: Varumärket som en offentlig governance strategi  Nyckelord: Governancestrategi, offentliga sektorn, isomorfism, legitimitet & branding. Forskningsfrågor: Hur genomför Eskilstuna kommun branding som en offentlig governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv? Vilka är drivkrafterna till anpassningen och tillämpningen av brandingstrategin i Eskilstuna kommun inom deras organisationsfält? Syfte: Syftet med studien är att explorativt undersöka Eskilstuna kommuns förändring genom att utnyttja branding som en governance strategi utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv. Studien syftar därmed undersöka det centrala och få en förståelse över offentlig branding genom en systematisk litteraturöversikt, för att sedan få fördjupad förståelse över kommunens brandingprocesser. Metod: I denna studie användes en fallstudiemetodik med en kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer med anställda från Eskilstuna samt sekundärdata om brandingkampanjen som utgör den empiriska data. Sedan genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att få fram det centrala i forskningsfronten. Slutsats: Branding som en offentlig governance strategi sker genom en inkludering med de olika intressenterna tillhörande organisationsfältet. Det som är drivkrafterna till brandingstrategin är de olika isomorfiska trycken, där olika interna och externa tryck medför en anpassning till strategin. / Title: Branding as a public governance strategy  Keywords: Governance strategy, public sector, Isomorphism, legitimacy & branding Research questions: How does Eskilstuna municipality implement branding as a public governance strategy based on a new institutional perspective? What are the driving forces for the adaptation and application of the branding strategy in Eskilstuna municipality within their organizational field? Purpose: The purpose of this study is to exploratively investigate Eskilstuna municipality´s change by using branding as a governance strategy based on a new institutional perspective. The study thus aims to examine the central point to gain an understanding of public branding through a systematic literature review, to gain a deeper understanding of the branding processes. Method: In this study, a case study methodology with a qualitative method was used. Eight semi-structured interviews with employees as well as secondary data about the branding campaign which resulted in the empirical data. A systematic literature review was then carried out to bring out the central aspect of the research front. Conclusion: Branding as a public governance strategy takes place through an inclusion with the various stakeholders that belong to the organizational field. The driving forces for the branding strategy are the different isomorphic pressures, where different internal and external pressures lead to an adaptation to the strategy.

Electronic service in the public sector is a unique tool to facilitate communication between citizens and their government. These services have a lot of advantages such as making life easier for citizens, time saving, increasing reliability and reducing the cost on the government side. Delivering reliable and easy digital services is obviously a crucial demand for the satisfaction for the end user which is the Swedish citizen in this survey. When electronic services do not satisfy user needs, the cost increases and confidence against authorities decreases. This study aims to give an understanding of how authorities create their electronic services pursuing citizens’ confidence. The theoretical framework of the research aims to describe restrictions and facilities in the process of creating an electronic service. The study targeted four authorities: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket and Skatteverket, which all were interviewed through semi-structured interviews with open questions and answers and data has been collected. The study finds that involving users in the development process leads to increasing confidence. The theoretical framework and empirical study have resulted in a new model to identify restrictions while creating new electronic services, which are time and law- changes. / Lagändringar och krav som regeringen ställer på statliga myndigheter ger upphov till att dessa konsekvent måste digitalisera mer, arbeta effektivare och användarinvolverat. I samband med utökade digitaliseringen blir e-tjänsterna mer komplexa och därmed svåra för medborgarna att använda och lita på informationen. När e-tjänsterna inte uppfyller användarnas behov ökar kostnaderna och förtroendet för myndigheten minskar. Studien avser att ge förståelse om hur myndigheter utvecklar sina e-tjänster i strävan efter ökat förtroende. Studiens teoretiska ramverk ämnar beskriva vilka begränsningar och möjligheter myndigheterna kan identifiera i samband med skapandet av nya e-tjänster för att öka medborgarnas förtroende. Urvalet bestod av fyra statliga myndigheter som rangordnades först och sist i SOMs listan 2012-2013. Respondenterna var: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket. Studiens empiriska data har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien utgick vi från ett abduktivt angreppssätt där öppna frågor ställdes. Studien kom fram till att användarinvolvering under utvecklingsprocessen leder till ökat förtroende. Teoretiska ramverket och studiens empiri har gett upphov till en ny modell för att identifiera begränsningar vid skapandet av nya e-tjänster, vilka är tid och lagändringar.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet VT 16 Författare: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Handledare: Tom Karlsson Titel: Controllerrollen inom den offentliga sektorn Bakgrund och problem: Det existerar många studier om controllerrollen inom den privata sektorn, studier inom den privata sektorn belyser också vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för en controller. Däremot råder det delade meningar om controllerrollen inom den offentliga sektorn, vissa studier säger att rollen skiljer sig åt och andra forskare skriver att rollen är densamma inom båda sektorer. Vi vill med denna studie belysa vad det innebär att vara controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för rollen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vad det innebär att vara en controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är av vikt. Detta för att skapa mer kunskap om den offentliga controllerrollen. Metod: En kvalitativ forskningsansats har legat till grund för studien. Forskningen ses som en kvalitativ intervjustudie. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med controllers samt med ekonomer med arbetsuppgifter likt en controller inom den offentliga sektorn. Slutsats: Den stora skillnaden i vad det innebär att vara controller inom den offentliga och privata sektorn är att en controller inom den offentliga sektorn betonar vikten av att få vara med och bidra till välfärd och samhällsnytta. Arbetsuppgifterna och egenskaperna är svåra att placera in i en specifik controllerroll och det rör sig snarare mot en hybridroll, där controllern bör ha inslag från kamrerrollen, den analytiska rollen, pedagogiska rollen och coachrollen. Nyckelord: Offentliga sektorn, controller, arbetsuppgifter, egenskaper / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö 2016 Authors: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Supervisor: Tom Karlsson Title: The role of a controller within the public sector Background: There are many studies on the role of controllers within the private sector, studies in the private sector focus on the work assignments and characteristics that are relevant for a controller as well. However, there are different opinions and interpretations regarding the role of controller in the public sector, some studies say that the roles differs while other researchers state that the roles are similar in both sectors. Our goal with this study is to shed light on what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are relevant to the role. Purpose: The purpose of this study is to describe what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are of importance. This is to create more knowledge about the role of a controller within the public sector. Method: A qualitative research approach has been the basis for this study. The research is seen as a qualitative interview. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with controllers and economists with similar duties as a controller within the public sector. Conclusion: The big difference in what it means to be a controller within the public and private sector is that a controller within the public sector emphasizes the need to be involved in the contribution to the welfare and social benefits. The work assignments and characteristics are difficult to place in a specific segment and this points towards a so called hybrid role, which means that the controller should have elements from all the segments which include the role of an accountant, the analytical role, the pedagogical role and lastly the so called coaching role. Keywords: Public sector, controller, work assignments, characteristics

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

<p>Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.</p><p>Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt?</p><p>Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby. Ytterligare har statens offentliga handlingar studerats och utvärderats.</p><p>Resultat: Resultatet av undersökningen visar att det fyra olika aktörerna uppmärksammar problemet om barns-, och i detta specifika fall grundskolelevers övervikt. De fyra aktörerna staten, kommunen, landstinget och skolan tar var och en ett socialt ansvar genom både kort och långsiktiga projekt. På frågan om de fyra parternas gemensamma ansvarstagande utgör tillräckliga förutsättningar för att ett barn själv skall komma tillrätta med sin övervikt är svaret nej. Exempelvis erkänner alla inblandande parter själva att de skulle kunna göra mer för att förbättra den rådande situationen. Aktörerna menar att det som saknas är ett helhetstänkande, att exempelvis hälsokunskap skulle behöva integreras i hela skolverksamheten och inte bara i samband med ämnet idrott och hälsa eller i olika temaveckor. Det som ytterligare skulle behövas för att lösa situationen är ett bättre samarbete mellan, de i denna undersökning, fyra olika aktörerna.</p>

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation. Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt? Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby. Ytterligare har statens offentliga handlingar studerats och utvärderats. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att det fyra olika aktörerna uppmärksammar problemet om barns-, och i detta specifika fall grundskolelevers övervikt. De fyra aktörerna staten, kommunen, landstinget och skolan tar var och en ett socialt ansvar genom både kort och långsiktiga projekt. På frågan om de fyra parternas gemensamma ansvarstagande utgör tillräckliga förutsättningar för att ett barn själv skall komma tillrätta med sin övervikt är svaret nej. Exempelvis erkänner alla inblandande parter själva att de skulle kunna göra mer för att förbättra den rådande situationen. Aktörerna menar att det som saknas är ett helhetstänkande, att exempelvis hälsokunskap skulle behöva integreras i hela skolverksamheten och inte bara i samband med ämnet idrott och hälsa eller i olika temaveckor. Det som ytterligare skulle behövas för att lösa situationen är ett bättre samarbete mellan, de i denna undersökning, fyra olika aktörerna.

Diss. Örebro : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Umeå : Univ., 2005.