Thesis--Gothenburg. / Summary in French. Includes bibliographical references (leaves 234-245) and index.

No presente trabalho nóss provamos diversas desigualdades a respeito da convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Lρ. Muitas dessas desigualdades são análogas a resultados já conhecidos. Posteriormente provamos várias desigualdades também envolvendo a convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Cρ. Dentre estas desigualdades, provamos a desigualdade ótima 2-uniformemente convexa para os espaços Lρ e Cρ / In this work we prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Lp spaces. Some of them are analogous to well-known results. We also prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Cρ spaces. One of them is the optimal 2-uniform convexity inequality for Lρ and Cρp spaces.

No presente trabalho nóss provamos diversas desigualdades a respeito da convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Lρ. Muitas dessas desigualdades são análogas a resultados já conhecidos. Posteriormente provamos várias desigualdades também envolvendo a convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Cρ. Dentre estas desigualdades, provamos a desigualdade ótima 2-uniformemente convexa para os espaços Lρ e Cρ / In this work we prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Lp spaces. Some of them are analogous to well-known results. We also prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Cρ spaces. One of them is the optimal 2-uniform convexity inequality for Lρ and Cρp spaces.

No presente trabalho nóss provamos diversas desigualdades a respeito da convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Lρ. Muitas dessas desigualdades são análogas a resultados já conhecidos. Posteriormente provamos várias desigualdades também envolvendo a convexidade uniforme e a suavidade uniforme para os espaços Cρ. Dentre estas desigualdades, provamos a desigualdade ótima 2-uniformemente convexa para os espaços Lρ e Cρ / In this work we prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Lp spaces. Some of them are analogous to well-known results. We also prove several inequalities regarding the uniform convexity and the uniform smoothness of Cρ spaces. One of them is the optimal 2-uniform convexity inequality for Lρ and Cρp spaces.

This essay aims to examine two texts, one autobiography and one essay, by Swedish author Olof Lagercrantz, through the means of stylistical analysis and to investigate the worth of stylistics in regards of trying to capture the style of an author. The main questions are: Which are the distinguishing stylistic features of the two texts? and Is it possible to capture the literary style of Olof Lagercrantz through the methods of stylistic analysis? In aid of trying to answer these questions the methods of Per Lagerholm and Peter Cassirer is being applied. The results points to the autobiographical text being economical in language, dramatic, poetic and personal; the essay being intimate, formal, personal and creating participation. The methods of stylistical analysis is criticized for being a insufficient tool in the analysis, but its benefits are also pointed out.

The early modern age was a period of great discoveries, formulation of new ideas and new methods for scientific inquiry. It was also a time of increased travel within Europe among nobility and people of learning. In this essay a number of Swedish learned men are followed in their journeys, through their own diaries and autobiographies, to centers of learning in England, France, Italy and other countries. The essay investigates how the journeys reflect the formation of academic and scientific institutions in Europe, such as scientific societies and journals, and experimental practices. It also studies the nature of personal interactions and the mechanics of international social networks, and the role of travelers in this context. It also looks at how Sweden, as a country in the periphery of Europe, could take advantage of this kind of international travel and become part of the new developments on the continent.

<p>Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.</p><p>Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:</p><p>· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?</p><p>· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?</p><p>· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?</p><p>Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar.</p><p>Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.</p>

<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.