The purpose of this essay is to determine how the two former prime-minister of Sweden Olof Palme and Stefan Löfven speak of economic equality in their proclamations of government. Furthermore the essay investigates if there has been a shift in socialist ideology between the two prime-ministers from reformist socialism towards the third way. To investigate this the essay analyzed proclamations of government using ideology analysis to find how they spoke of economic equality. Ideal-types were also used to find if parts of their proclamations of government were closer to reformist socialism or third way socialism. In short the essay concluded that both prime-ministers spoke extensively of economic equality, Palme more so than Löfven, furthermore I found that Löfven cloud be considered closer to third way socialism in the area of economic equality. This study is an addition to the field of study on economic equality and the shift towards third way socialism among social democratic parties in Europe.

Syfte Syftet är att undersöka Per-Olof och Irma Åstrands tillvägagångssätt vid skapandet av det submaxirnala cykelergometertest som kallas "Åstrandstestet" samt att reflektera övertestets validitet och reliabilitet. Metod Studien är baserad på litteraturstudier samt en djupintervju med Per-Olof Åstrand. Samtal har förts med Sture Malmgren, en av författarna till boken Konditionstest på cykel samt med Per-Olof Åstrand för att undvika oklarheter. Resultat Vårt huvudfynd visar att vid den ursprungliga utformningen och framtagningen av det submaximala cykelergometertest som kallas Åstrandstestet, genomfördes flera submaximala tester där resultaten från försökspersonernas första test exkluderades. Alla personer som testas submaximalt med hjälp av Åstrandstestet så som det används idag, då resultaten från det första testet används, kan få ett felaktigt värde, I dagsläget finns inga studier som visar hur stort felet kan bli eftersom olika människor påverkas olika av exempelvis nervositet. Därför är det svårt för författarna till detta examensarbete att bedöma vilken betydelse exkluderingen av det första testet har för testets noggrannhet. Slutsats Om Åstrandstestet ska användas som metod för att uppskatta en persons maximala syreupptagningsförmåga är det av största vikt att det används på ett sätt som minskar felmarginalerna. För att uppnå detta bör man låta försökspersonen göra ett förtest för att vänja sig vid metod, utrustning och försöksledare.

One of the most controversial debates in contemporary Swedish history centred on a proposal to create “wage-earner” funds. The main institutional actors of Swedish society were involved in this debate during the 1970s and 1980s. The aim of this thesis is to analyze how the most important institutional actors in Sweden, namely LO, the Swedish Social Democratic Party (SAP) and the Swedish Employer Confederation (SAF), participated in and defined themselves in the wage-earner funds debate, against the background of the crisis of the Swedish Fordism, i.e. the mass production society. Chapter 2 consists of an analysis of those inherent features of Swedish Fordism that potentially could imply dissolution of the Fordist society in Sweden after the 1960s. Chapter 3 investigates debates about wage solidarity policy and the concentration of power and ownership in the Swedish economy that resulted in the LO wage-earner funds proposal from 1975. Chapter 4 discusses the opinions of active members in LO regarding the wage-earner funds proposals from 1975 and 1978. Chapter 5 investigates the Social Democratic Party's relationship to wage-earner funds. The chapter surmises that SAP leaders took a pragmatic attitude towards funds. This pragmatism differed from the opinion expressed by the radical activists in the party. Chapter 6 deals with the reaction of the Swedish Employer Confederation to the wage-earner funds proposal. The SAF anti-fund campaigns of the 1970s and 1980s are investigated in detail in the context of a neoliberal ideological offensive in Sweden. The chapter argues that the decision to abandon the centralized wage bargaining model influenced SAF's strategy in the debate over wage-earner funds. The dissertation’s main conclusion is that the radical wings of LO and SAP as well as the SAP leaders and the Swedish employers all used the mobilization around wage-earner funds for their own political purposes to solve problems resulting from the crisis of Swedish Fordism.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna. Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar: · Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i? · Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde? · Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme? Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar. Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.

The aim of this essay is to study the historical process of the academic gardens in Uppsala. Which works in different ways in relation to the university, Uppsala university. The history of the academic garden in Uppsala is varied, with the exemplified gardens individually expressing different garden contextual ideals. From the 17th century academy gardens and Sweden's first botanical garden created by Olof Rudbeck d.ä (1630-1702), through the world-renowned botanist Carl von Linné (1707-1778) to today's version of the academic garden at the Swedish University of Agricultural Sciences. By studying general change processes of the university, a basis is provided for understanding its built environment and gardens in the long run. The essay also aims to shed light on important components of the academic garden and how they have changed over time. The essay shows that although the academic garden varies in terms of plant material, scale and purpose, it possesses similar elements throughout history. All gardens covered in the essay possess qualities important to the general Swedish garden history and indicate a number of foreign influences.

This essay examines the ways the decorated farmhouses known as hälsingegårdar of Hälsingland, Sweden, are depicted in art from the late nineteenth century Düsseldorf school of painting to contemporary pixel art and how the ways of depiction have changed over time. Three different works of art are analyzed with Erwin Panofsky’s model for iconographic and iconological analysis. Results show a gradual difference in technique and the artist's personal attitudes towards the hälsingegårdar. Starting with the genre painting’s idyllic interpretation of the peasant life as the height of nationalist values to the more provincialist cherry-picking of the late twentieth century naive painting and the final contemporary pixel art piece of ambivalence and distancing from the hälsingegårdar as a means of interpretation and understanding.

This study aims to provide a deeper insight on how the communication is used in capacity building and how it affects the socially constructed power structures using theories of Critical Discourse Analysis and the Public Sphere Theory. Through qualitative research methods, the data collected will position the analyzed material in the theoretical framework mentioned before. The study is conducted in co-operation with the Swedish civil society organization Olof Palme International Center, together with the Kosovar non-governmental organization Syri I Vizionit. It includes observation and analysis of the Active Citizenship project. The project relates to the CDA, as it involves the context of social and communicative structures based on the effects of capacity building on micro level.This work includes a Written Essay, based on scientific research and theories, and a Visual Representation in from of a documentary based on the topic of this essay i.e. communicative processes impact on capacity building (e.g. see appendix 7).

<p>The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.</p><p>My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations. I will mainly focus on Palme´s standpoint during this time.</p><p>There are the tree question areas and answers in this essay. There is an obvious tension between the two poles of labour movement, the state socialism represented by the social democratic party with a social outlook from above and the movement socialism, represented by the trade union movement with view from below. How did the wage-earners' investment funds stand to this traditional tension? How did Olof Palme remain to it? The answers to these questions are, that Olof Palme was very aware of this tension and he warned the trade union to be too radical. The proposal had a more reformistic formation when it was transmitted from the movement socialistic pole to the state socialistic pole.</p><p>How did the wage-earners' investment funds fit in democratic socialism? The proposal of the wage-earners' investment funds meant that the function socialistic line, which traditionally was brought by the social democracy, now was changed to the line of ownership. Was it Palmes intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds, to be more an a large public sector? The final proposition was a compromise and had lost its radical characteristics. It was never Olof Palme’s intention to implement a socialistic society with the help of the wage-earners' investment funds.</p><p>How did the wage-earners' investment funds fit in the reformistic point of view? Were they system changing or system preserving, or both? The answer to this in this essay is, that the origin proposal was radical and system changing. The final proposal was both system preserving and system changing.</p>