I den här uppsatsen har jag undersökt vad det kan bero på att det uppstår brister i polisens dokumentation av de straffprocessuella tvångsmedlen. Riksdagens ombudsmän, JO, har kritiserat polisen under flera år för att det brister i dokumentationen av ärenden. Jag har genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder undersökt dokumentationen av 140 ärenden gällande innehav av narkotika för att se vilka brister som finns, hur stora dessa brister är och vad det kan bero på. I resultatdelen kommer jag att presentera hur stort problemet är och jag kommer även att komma med förslag till lösning. Den huvudsakliga teorin som använts är Lispkys teori om gräsrotsbyråkraten samt forskning av Otto Petersson, Gunnar Ekman och Rolf Granér & Maria Knutsson. Samtliga svenska forskare har undersökt den vandring en polis gör från legalistisk gröngöling till lagens autonoma, långa arm. Resultatet är överraskande med ett utslag av ca 53% av ärenden som hade tydliga drag av autonomi. Hur stort problemet är totalt sett är svårt att överblicka. Klart är att något bör göras för att komma till rätta med detta. Sen är frågan om det bara gäller dokumentation eller det är ett större institutionellt problem.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av work-life balance bland ombudsmän vid ett fackförbund beläget i Mellansverige. Studien utgick från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 10 respondenter. Resultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys som genererade tre huvudteman; Personliga förutsättningar, Flexibla arbetsarrangemang och arbetsbelastning samt Rollen som ombudsman. Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna upplevde att de hade en god work-life balance. De menade att arbetslivet och privatlivet inte påverkar varandra i stor utsträckning, men uppgav att de vid ett antal tillfällen framförallt tvingats prioritera åtaganden i arbetslivet. Samtliga respondenter påtalade att deras upplevelse av balans periodvis kan förändras beroende på arbetsbelastning och personliga förutsättningar som familjesituation och erfarenhet av yrket. De menade även att de flexibla arbetsarrangemang och den kultur som präglar ombudsmannarollen har en inverkan på deras upplevelse av balans. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance among ombudsmen within a trade union located in the midst of Sweden. The study was based on a qualitative method conducted through semi-structured interviews with 10 respondents. The results were analyzed by an inductive thematic analysis that generated three main themes; Personal circumstances, Flexible work arrangements and work load and The profession of ombudsmen. The result demonstrated that the majority of the respondents felt that they had a good experience of work-life balance. They argued that their working life and private life do not have a major impact on each other but stated that they on numerous occasions primarily had to prioritize commitments in their working life. The respondents expressed that their experience of work-life balance may periodically change due to workload and personal circumstances such as family situation and experience of the profession. They also argued that the flexible working arrangements along with the culture that characterize their profession have an impact on the experience of work-life balance.