Syftet med studien är att undersöka områdespoliser i Malmös uppfattningar om införandet av visitationszoner, särskilt vad gäller deras tro på zonernas effektivitet samt inverkan de kan ha på polisens förtroendeskapande arbete. Skälet till att Sverige infört visitationszoner är för att det anses fungera väl i Danmark, men trots detta har införandet av visitationszoner mött omfattande kritik i svensk media. Tidigare forskning inom fältet påvisar att visitationszoner som bäst har en liten effekt på brottslighet, men större konsekvenser på relationen mellan polisen och befolkningen. Studien tillämpar en kvalitativ ansats bestående av fem semistrukturerade intervjuer, där urvalet består av områdespoliser som arbetar i Malmö. Studiens resultat utmynnade i fyra olika teman, och till varje tema finns 2–3 tillhörande subteman. Studiens resultat är att politiska beslut fattas utan att man lyssnar på polisens faktiska behov och att bristande information skapar svårigheter för polisen att utföra sitt arbete på bästa sätt. Områdespoliserna har dessutom en låg tro på att visitationszoner kommer att bli ett effektivt brottsförebyggande och brottsbekämpande verktyg. Detta då de redan har möjlighet att visitera kriminella individer av intresse utifrån annan lagstiftning och att visitera alla individer i en visitationszon är för ineffektivt. Dessutom menar områdespoliserna även att förtroendet för polisen kommer att ta skada, i synnerhet om många oskyldiga personer drabbas av insatsen. Denna studie bidrar till att belysa områdespolisers uppfattningar av visitationszoner, hur politiska beslut påverkar och implementeras av poliser samt de hinder som Polismyndigheten möter. / The purpose of this study is to investigate the perceptions local police officers in Malmö have toward the establishment of visitation zones, particularly in regard to the measure’s efficiency and potential effect on the police’s trust-building efforts. The decision to establish visitation zones in Sweden rests on the basis that it has worked well in Denmark but has nonetheless been highly criticized in the media. Previous research has found that visitation zones have a marginal effect on crime, and at the same time pose a risk of negatively affecting the relationship between citizens and the police. The study takes a qualitative approach through the use of five semi structured interviews, and the sample consists of local police working in Malmö. The study resulted in four themes, and each theme had 2-3 sub themes. The study’s main findings are that political decisions are made without listening to the needs of the police, and that insufficient information creates difficulties for the police to do their work in the best possible way. The local police had low confidence that visitation zones will be an effective tool for crime prevention and crime-fighting, as they already have the possibility to search individuals of interest under other legislation, and because they believe that stopping and searching everyone within a visitation zone will be inefficient. Moreover, the local police believed that visitation zones will be detrimental to the trust in the police, especially if many innocent people are affected. This study helps to shed light on local police officers' perceptions of the establishment of visitation zones, and has contributed to a deeper understanding of how political decisions impact and are implemented by the police, and the obstacles faced by the Police Authority.

Nyrekryteringen inom gängbrottslighet är ett växande problem i samhället och många unga personer rekryteras i tidig ålder. I Malmö är områdespolisernas främsta uppgift att stoppa nyrekryteringen av barn och unga. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige pågår på flera olika plan, särskilt när det gäller gängkriminalitet. Denna studie ämnar synliggöra områdespolisers perspektiv på nyrekryteringen av gängbrottslighet i Malmö. För att uppfylla syftet utgick studien från två frågeställningar som behandlar områdespolisernas brottspreventiva arbete och eventuella förbättringsmöjligheter. Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med personer som har arbetat eller arbetar som områdespolis i Malmö. Resultatet visar att områdespoliserna arbetar brottspreventivt genom att skapa relationer, visa engagemang, samverka med aktörer samt identifiera unga som beter sig avvikande. De upplevda förbättringsmöjligheterna handlar om behovet av tydligare riktlinjer och mål, bättre förankring mellan praktik och forskning samt bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt dagliga arbete. / Recruitment within gang crime is a growing problem in society and a lot of young people are recruited at an early age. The main task of the community police officers in Malmö is to stop young people from getting recruited by gangs. Crime prevention work in Sweden takes place on several different levels, especially when it comes to gang crime. The intention of this study is to enlighten the community police officers perspective on recruitment in Malmö. In order to fulfill the purpose, the study is based on two questions that deal with the crime prevention work of the community police officers and possible opportunities for improvement. Six semi-structured interviews were made with community police officers in Malmö. The results show that the community police officers work to prevent crime by creating relationships, showing commitment, cooperating with different actors and identifying young people who behave deviant. The results also show that clearer guidelines and goals, better connection between practice and research and better conditions for being able to do their daily work, are things that can be improved.

Syftet med studien är att undersöka områdespolisers kontaktskapande arbete med ungdomar i Malmö. Dessutom är syftet att undersöka ungdomarnas inställning till detta arbete, samt båda parternas åsikter kring förbättring av arbetet. Denna studie genomfördes eftersom att det finns en avsaknad av forskning om det aktuella ämnet i Sverige. Metoden bestod av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med områdespoliser (n=3) och fokusgruppsintervjuer med ungdomar (n= 9) genomfördes. Studiens resultat visar att områdespolisernas kontaktskapande arbete inte är prioriterat, på grund av bristfälliga resurser, som är syftet med funktionen. Detta kan bero på en avsaknad av en tydlig definition av rollen, vilket är något som polisinformanterna i denna studie anser bör utformas. Ungdomarna har generellt sett en positiv inställning och attityd gentemot områdespoliserna, till exempel anser de att polisen utför sitt arbete på grund av goda skäl. Däremot upplever de en avsaknad av direkt kontakt. Till exempel önskar ungdomarna att områdespoliserna socialiserar sig och engagerar sig i fler aktiviteter med ungdomar, såsom sportaktiviteter. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av studien att det kontaktskapande arbetet som områdespolisen utför är bristfälligt. Framtida forskning kring ämnet är av vikt eftersom överförbarheten i denna studie är låg. Det är även viktigt med vidare forskning om ämnet generellt i Sverige, men även i Malmö. / The aim of the study is to research the community outreach the community police conduct with adolescents in Malmö. Furthermore, the study aims to research adolescents’ attitudes towards the assignment, as well as opinions about improvement of the work. There is a lack of research on the current subject inSweden, and therefore the present study was conducted. The method consisted of a qualitative approach, where semi structured interviews with community police (n= 3) and focus groups with adolescents (n= 9) were conducted. The result of the study shows that the community outreach that the community police conduct is not prioritised due to the lack of resources, which is the purpose of the function.This may be due to an absence of a distinct definition of the role, which is something that the police informants in this study wish to be formulated. Generally, the adolescents’ have positive attitudes towards the community police, for instance they believe that the police conduct their work for an upright reason. However, they experience a lack of direct contact, and wish for the community police to socialise more, as well as engage in more activities, such as sports, with the adolescents. In conclusion, the findings of the study indicate that the community outreach the community police conduct is inadequate. Future research on the subject is of importance since the transferability of the study is low. There is also a need for further research on the subject in Sweden in general, as well as in Malmö.