Spelling suggestions: "subject:"omreglering"" "subject:"mreglering""
11 |
Apotekets kärnkompetens : En uppsats om kärnkompetens i en omregleringBeijer, Carl, Noreen, Eric January 2009 (has links)
<p>Kärnkompetens kan ses som en av de mest centrala delarna av ett företag och insikt i detta är vad som bidrar till tillväxt, dominans och mästerskap. Vi likställer i denna uppsats kärnkompetens med överlägsen förmåga eller överlägset kunnande. I detta arbete försöker vi utreda vad som är Apotekets kärnkompetens. Med hänsyn till vad som definieras som Apotekets kärnkompetenser undersöker vi dessa närmare för att kunna prognostisera effekterna av den stundande omregleringen.Vi har genom att granska Apoteket och genomfört intervjuer på ledningsnivå identifierat tre möjliga kärnkompetenser:</p><p>• Den farmaceutiska kompetensen i kundmötet</p><p>• Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken</p><p>• Apotekets varumärke</p><p>Slutligen diskuterar vi vilka effekter omregleringen kommer att ha på de tre kärnkompetenserna som vi identifierat. Vi kan konstatera att den farmaceutiska kompetensen i kundmötet troligtvis inte kommer att uppfylla de kriterier som våra valda teorier ställer på begreppet kärnkompetens. Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken samt Apotekets varumärke kommer förmodligen även efter omregleringen att kunna klassas som kärnkompetenser.</p>
|
12 |
Apotekets kärnkompetens : En uppsats om kärnkompetens i en omregleringBeijer, Carl, Noreen, Eric January 2009 (has links)
Kärnkompetens kan ses som en av de mest centrala delarna av ett företag och insikt i detta är vad som bidrar till tillväxt, dominans och mästerskap. Vi likställer i denna uppsats kärnkompetens med överlägsen förmåga eller överlägset kunnande. I detta arbete försöker vi utreda vad som är Apotekets kärnkompetens. Med hänsyn till vad som definieras som Apotekets kärnkompetenser undersöker vi dessa närmare för att kunna prognostisera effekterna av den stundande omregleringen.Vi har genom att granska Apoteket och genomfört intervjuer på ledningsnivå identifierat tre möjliga kärnkompetenser: • Den farmaceutiska kompetensen i kundmötet • Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken • Apotekets varumärke Slutligen diskuterar vi vilka effekter omregleringen kommer att ha på de tre kärnkompetenserna som vi identifierat. Vi kan konstatera att den farmaceutiska kompetensen i kundmötet troligtvis inte kommer att uppfylla de kriterier som våra valda teorier ställer på begreppet kärnkompetens. Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken samt Apotekets varumärke kommer förmodligen även efter omregleringen att kunna klassas som kärnkompetenser.
|
13 |
Kunders bytesbeteende efter en omreglering : En kvalitativ studie om hur och varför kunder byter apotek.Gisterå, Sophie, Mellstrand, Anna January 2011 (has links)
No description available.
|
14 |
Från monopol till konkurrens : förslag på differentieringskoncept för nya aktörer på den omreglerade apoteksmarknadenHolmgren, David January 2008 (has links)
The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.
|
15 |
Den nya apoteksmarknaden : En studie om förändringar inom verksamhetsstyrningen på svenska apotek efter omregleringenSköld Ringborg, Edvard, Brandt, Oskar January 2012 (has links)
Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus. Detta har lett till en anpassning av branschen mot ökat fokus på resultatinriktade arbetsmetoder, kostnadsminimeringar, en större vilja att pröva mer innovativa strategier, större krav och arbetsbörda på de anställda, implementeringar av incitamentsprogram samt till viss del ökad decentralisering.
|
16 |
Från monopol till konkurrens : förslag på differentieringskoncept för nya aktörer på den omreglerade apoteksmarknadenHolmgren, David January 2008 (has links)
<p>The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.</p>
|
17 |
Hur har arbetsmiljön på apoteken påverkats av omregleringen av apoteksmarknaden?Hussain, Sara January 2013 (has links)
1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksväsendet från att ha varit statligt ägt. Avregleringen har även lett till att man numera får sälja ett urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har påverkats av omregleringen. För att besvara frågeställningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier på apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkäter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlämnade enkäter insamlades 32 ifyllda från 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall. Chefen var i stort sett nöjd med allt efter omregleringen, men både farmaceuten och teknikern såg negativa effekter av omregleringen i form av ökad stress, högre krav från chefen och sämre möjligheter att förlägga semester till sommarmånaderna. Resultatet från enkäten visar också att många är missnöjda med att de inte får ta ut en längre sammanhängande semester på sommaren. Dessutom har stressen ökat på arbetsplatsen efter omregleringen på grund av bland annat personalminskningen. Däremot lever de flesta cheferna upp till regeln om att arbetsdagen inte ska vara längre än 10 timmar.25 personer av 32 (78 %) har svarat att de antigen är nöjda eller varken eller med arbetsmiljön. Det är en relativ hög siffra med tanke på alla skriverier om försämrad arbetsmiljö på apoteken
|
18 |
Hyrläkarsystemets framväxt i sjukvården 2004-2018 : En dyr historiaEnquist, Linda January 2021 (has links)
A functioning health care system is important and expected by the society to meet the populations expectations and needs. This requires financial as well as human resources. But what is the bigger issue if the health care spends a lot of money on medical locum. The big expense, or the fact that it is necessary?After 1990 several sectors were re-regulated in Sweden, which led to the sectors being less controlled by the state while expanding in the private sector. This essay is going to examine how the re-regulations of the employment services and the health care sector affect each other. The purpose is to investigate why the concept of locum doctors has become more common in the health care during the period 2004-2018. The result is based on material from a national project about the subject as well as material from a region. It shows that the need for locum doctors exist because of difficulties recruiting in certain areas within health care, such as primary care and psychiatry. Even the geographic location seems to be a factor. It is mainly the long-term need of staff which is solved by hiring locum doctors that is seen as problematic.
|
19 |
När musklerna tappar sin kraft : En studie av förändringsprocessen på den svenska spelmarknadenStålhane, Christine January 2017 (has links)
Den svenska spelmarknadens lagar och regler som ger ett fåtal företag rätten att agera på marknaden genom det befintliga statliga monopolet har under de senaste åren förlorat sin kraft. Trots de lagar som stärker monopolet finns det ett stort antal spelbolag med sina verksamheter baserade utanför Sveriges gränser, som genom modern teknik i form av Internet, datorer och smartphones kan erbjuda svenska spelare spel för pengar online. Med avstamp i institutionell teori är syftet med uppsatsen att analysera hur den svenska spelmarknaden gått från att vara en starkt reglerad marknad till en konkurrensutsatt monopolmarknad. Genom att analysera förändringen som skett med stöd i teorier om institutionella förändringsprocesser har arbetet lett fram till slutsatsen att de svenska spellagarna urholkats på grund av den snabba tekniska utvecklingen samt att lagstiftningen varit reaktiv istället för att vara proaktiv. Detta har lett till att de aktörer som tidigt förstod internets genomslagskraft har luckrat upp gränserna för var och hur spel och handel bedrivs och har därmed också omdefinierat begreppet ”den svenska spelmarknaden”. Nya aktörer har äntrat marknaden och befintliga aktörer har blomstrat. De utlandsbaserade bolagen introducerade överlägsna idéer på marknaden vilket har lett till att gamla institutioner nu ifrågasätts vilket har lett den svenska spelmarknaden nu befinner sig i ett semiinstitutionaliserat läge.
|
20 |
Deltidsarbetandes företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad / Part-time workers preferential right to increased working hoursNorman, Sara, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
<p>During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.</p><p>Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed.</p><p>Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.</p>
|
Page generated in 0.0737 seconds