<p>Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet. I undersökningen identifierades fem potentiella utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade att Apoteket AB har goda förutsättningar att satsa på internethandel, grossistverksamhet samt samarbete med en annan aktör. De rådande stand-still-direktiven hindrar Apoteket AB att vidta konkurrenskraftiga åtgärder tills de nya aktörerna etablerat sig. Grossistverksamhet och samarbete med andra aktörer kan därmed realiseras först när direktiven upphör. Med detta sagt är internethandel den enda av de attraktiva möjligheterna som bolaget i nuläget tillåts verkställa. För en differentiering mot särskilda sortiment och kundgrupper samt för vidare internationalisering har Apoteket AB i dagsläget inte tillräckligt med styrkor för att matcha dessa möjligheter. I framtiden kan dock mycket förändras och det gäller för Apoteket AB att omvandla sina svagheter till styrkor samt vara proaktiva så att fler utvecklingsmöjligheter kan realiseras.</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet. I undersökningen identifierades fem potentiella utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade att Apoteket AB har goda förutsättningar att satsa på internethandel, grossistverksamhet samt samarbete med en annan aktör. De rådande stand-still-direktiven hindrar Apoteket AB att vidta konkurrenskraftiga åtgärder tills de nya aktörerna etablerat sig. Grossistverksamhet och samarbete med andra aktörer kan därmed realiseras först när direktiven upphör. Med detta sagt är internethandel den enda av de attraktiva möjligheterna som bolaget i nuläget tillåts verkställa. För en differentiering mot särskilda sortiment och kundgrupper samt för vidare internationalisering har Apoteket AB i dagsläget inte tillräckligt med styrkor för att matcha dessa möjligheter. I framtiden kan dock mycket förändras och det gäller för Apoteket AB att omvandla sina svagheter till styrkor samt vara proaktiva så att fler utvecklingsmöjligheter kan realiseras.

During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for. Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed. Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal. Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs. Resultatet i studien visar att Apoteket AB har för avsikt att implementera ett mer kundorienterat arbetssätt, där användningen av emotional labor skulle kunna antas bli alltmer aktuell. Dock tyder delar av datamaterialet på att implementeringen av detta arbetssätt inte har etablerats hos samtliga apotek. / In 2009, the pharmacy sector was re-regulated and through that, Apoteket AB lost their monopoly to sell medicine. The new competition has contributed to a changed situation for Apoteket AB, which has led to new requirements on the company and their employees. This study aims to examine the organization of Apoteket AB, after the re-regulation of the pharmacy sector, focusing on the personnel management of the company. The study concentrates on how the company wants their employees to work to attract and keep customers. The purpose has also been to investigate the company’s approach to implementing this way of working in the organization, and to explore how they control that it is maintained. To examine this, data from seven interviews, three of Apoteket ABs annual reports and twenty recruitment ads have been analyzed. The theoretical base of this study is Hochschilds (1983) theory of emotional labor, which encompasses how service oriented organizations make use of employees’ feelings and emotions as a resource. The result of the study shows that Apoteket AB intends to implement a more customer oriented approach, where the use of emotional labor could be expected to become more relevant. However, parts of the data suggest that the implementation of this way of working has not fully been established at all of the pharmacies.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Research Question: Does the pharmacy market seem to change in accordance with the goals stipulated by the government due to the reregulation? This leads to the following sub-questions: Does it seem like the availability of medical drugs for consumers increase? Does it seem like service for consumers get enhanced? Does it seem like the supply of services for consumers increase? Does it seem like the costs of medical drugs are maintained? Purpose: The purpose of this study is to evaluate if the trends resulting from the reregulation of the pharmacy monopoly correspond to the goals stipulated by the government. The purpose is furthermore to compare the reregulation of other Swedish markets and the reregulation of the pharmacy market in other Nordic countries in order to heed their lessons. Method: This study uses method triangulation, with a questionnaire directed to pharmacy customers forming the quantitative basis and interviews with specialists regarding the pharmacy market, forming the qualitative. The study also draws heavily on historic data regarding reregulation of Swedish markets and reregulation of the pharmacy market in other Nordic countries. Conclusions: Availability of medical drugs has increased and will presumably continue to do so.  Service quality has increased somewhat and will presumably continue to do so. Supply of services has increased and it will presumably continue to do so. The cost of medical drugs will only increase if it is required in order to satisfy the other goals.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Materialet har sedan analyserats genom teorier som berör områdena för förändringsarbete, motivation samt psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat och slutsatser visar att apoteksmarknadens omreglering bidragit med konsekvenser för de anställda rörande ökade krav på arbetet, stress samt viss oro inför ökad konkurrens på arbetsmarknaden kring hur det kommer att påverka arbetstryggheten i framtiden. Vidare upplevdes förändringen även bidra med utökade möjligheter för vidareutveckling i arbetet, utökade ansvarbefogenheter samt nya utmaningar, vilket ses upplyftande. För att hantera förändringsarbetet har den sociala dimensionen i kombination med uppskattning i arbetet, främst legat till grund för fortsatt motivation i och med förändringarna. / The purpose of this paper is to investigate how the employees have experienced the reregulation of the pharmacy market, and how the changes have affected them. The essay deals with reregulation by critically examining the foremost prominent impact on the workers, how they were handled and what the motivation factors that formed the basis during the change. The underlying reason for why I have chosen to study how the employees experienced the reregulation of the pharmacy market, is because the research on how employees are affected by deregulation, reregulation and liberalization of markets has not yet been explored in Sweden. The empirical material that is based on the study is collected from two pharmacy companies in Värmland, where the interviewed respondents worked and are still working in the pharmacy companies that have been bought by new owners. The selection of respondents was made by telephone contact and requests for staff that would be willing to do an interview. The material is then analyzed through theories related to the fields of change management, motivation, and psychosocial work environment. The results and conclusions of the study show that the pharmacy market reregulation contributed to the impact on employees regarding increased demands at work, stress, and some concern about increased competition in the labour market on how job security will be affected in the future. The change was also felt to contribute to enhanced opportunities for further development of work, increased responsibility and powers of new challenges, which is considered uplifting. To manage the change process, the social dimension in combination with appreciation, has been the underlying basis for continued motivation with the changes.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv. Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80–20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafter Resultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen. Trots detta önskar apoteken en förändring av varuförsörjningen, men detta har i dagsläget inte förverkligats. Den främsta orsaken tycks vara leverantörernas makt och bristen på substitut. För att utmana det obalanserade maktförhållandet tar apoteken till parallellimport, vilken tycks ha ökat, som förhandlingsmedel. Slutsatser: Komplexiteten tycks ligga i att marknaden i sin helhet måste behålla vissa öar av monopol. Ett läkemedel kan nämligen behäftas med mycket höga forsknings- och utvecklingskostnader, varpå utvecklarens patentskydd mot andra läkemedelsleverantörer är nödvändigt. Detta skapar dock en sämre förhandlingsställning för apoteksaktörerna. En annan bidragande faktor till komplexiteten kan vara statens inblandning som tredje part på marknaden. Den nya marknaden har dock lett till en innovationsutveckling på varuförsörjningsplanet, där aktörerna skapar sina egna logistiklösningar. / Purpose: The aim is to examine the impact of competition on the Swedish pharmacy market from a logistical flow perspective. Method: Abductive base and qualitative data collection method in the form of semi-structured and unstructured interviews. Theory Logistical Goal Mix, Du Pont chart, 80–20 rule, replacing stock with information, logistics as a competitive tool Market theories, consumer protection, innovation drivers, Porters five forces Result: The largest volumes of prescription drugs are still handled the same way as before the re-regulation by the largest distributors Tamro and Oriola. Pharmacy stakeholders in general seem to aim for lower tied up capital, with slightly higher logistics costs and service levels. Mainly, the pharmacies want to control the supply chain in-house to suit their own business models. The level of service seems to have remained stable since the re-regulation. Despite the same level of service, pharmacies desire a change in the supply chain. No change has been implemented which mainly seems to depend on the power of suppliers and lack of substitutes. In order to challenge the unbalanced power relationship pharmacies use parallel imports, which seem to have increased, as negotiation means. Conclusion: The complexity seems to lie in that the market as a whole must maintain certain islands of monopoly. A drug may be connected with very high research and development costs, which mean developer's patent protection of drugs against other vendor’s become necessary. However, this creates a weaker negotiating position for pharmacy operators. Another contributing factor to the complexity can be state involvement, as a third party, in the market. Despite this, the new market has led to an innovation development on the supply chain level where players create their own logistics.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen. Resultatet påvisar att antalet kommunicerade värderingar har minskat i antal efter avregleringen. Dock är det andra kommunicerade värderingar som kommuniceras före och efter avregleringen. Studien indikerar att Apoteket AB redan innan avregleringen arbetade för att nå regerings syfte och mål med avregleringen i sin kommunikation, samt att det finns andra faktorer som kan ha påverkat utfallet av de marginella skillnaderna.

During the last years, the pharmacy market undergone major changes. Re-regulation that has been done in 2009 meant that monopoly was unlocked for competition. In a market where firms offer equivalent products, increases the importance of delivery service as competitive tool to differentiate themselves among the crowd. This also applies to pharmacy market where the supplies of goods in large way consist of equivalent products regardless of the company. This case study observes the importance of delivery service in terms of competitive tool on pharmacy market by focusing on a company’s improvement in delivery service. This study is based on an abductive research method. The data is collected by qualitative method in form of semi structured interviews and quantitative method in form of survey research. In order to investigate and analyze relevant subject, the study applies following theories: Porter five forces, logistics as a competitive tool, delivery service and its elements, improvement cycle and logistical goal mix. The conclusion of this study is that delivery service has a significant importance for the company to differentiate itself from its competitors and create competitive advantages. Between the various elements if the delivery service, the lead time is considered to be the most essential one, which is followed by delivery reliability, level of service and supply reliability. The result from the quantitative survey shows that customers have high expectations for a smooth delivery service which harmonizes with Apoteket AB's strategy to improve the delivery service.