Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1991.

Zugl.: Konstanz, Universiẗat, Diss., 2008.

Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Berlin.

Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2009.

Idag återfinns många särskolor och grundskolor i en gemensam skola där skolornas lokaler och omkringliggande miljöer delas. När särskoleklasser finns i den reguljära skolans byggnader kallas det för lokalintegration. Studiens syfte är att undersöka hur lärare, från både särskola och grundskola, upplever att arbeta i en verksamhet där båda skolformer finns. Genom halvstrukturerade intervjuer med åtta lärare har material samlats in rörande vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser med lokalintegrerade särskoleklasser i grundskolan. Genom de teoretiska perspektiven Specialpedagogiskt dilemmaperspektiv och Översättning som organisationsmodell förs ett resonemang huruvida skolor där båda skolformerna verkar är inkluderande. Skolorna, där de intervjuade lärarna arbetar, anordnar specifika tillfällen och evenemang som frilufts- och temadagar där elever och personal från grund- och särskolan träffas. Utöver dessa gemensamma aktiviteter finns få tillfällen där skolformerna möts. Lärarna uttrycker att det kan bero på okunskap kring funktionsnedsättningar och en rädsla för ökad arbetsbörda. Samtidigt visar lärarna en bild som speglar en positiv inställning inför ett inkluderande arbetssätt.

Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1994.

Zugl.: Saarbrücken, Universiẗat, Diss., 1998.

WirtschaftsUniversiẗat, Diss., 2004--Wien.

ABSTRACT Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson Handledare: Denis Frank Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen. Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>