Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet. / The purpose of this essay is to find a reason to why spiritual healing movements in time tend to fall outside the concept of spirituality. The hypothesis for this work is that it happens due to the social psychology within  group constellations. Therefore the previous research, by Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, and an earlier essay written by me, focuses on social psychology with connections to movements of different kinds. The essay investigates the healing organization Reconnective Healing, which has been categorized as spiritual but might not be anymore, due to some recent organizational changes. The research questions focus on what kind of changes has happened and where the organization can be placed in a concept categorisation today. The theoretical background is based on Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge and Anton Geels and Owe Wikström. It consists of the concept definitions of spirituality, cult, sect, religion and new religion. Moreover, theories evolving social psychology, by Lars Svedberg and Björn Nilsson, is presented. The method used is comparative analysis and qualitative interviews of Reconnective Healing Practitioners. The result shows that the organization has moved from the concept of spirituality towards the concept of new religion. The cause of the organizational changes seems to be the founder, Eric Pearls will to decrease pluralistic views within the organisation, by excluding members and tighten the rules and guidelines. Moreover, the result indicates that organisations in general might never be able to be categorised as spiritual since the social psychology within group constellations creates factors that contradict most contents within spirituality.

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research. / En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.

Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.