Abstrakt Uppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skilda läroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islam och muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Som metod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppet orientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimer framställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje med läroböckernas framställning av islam och muslimer. Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism

Denna studie bygger på en kvalitativ analys av läroböcker i ämnet religion på gymnasiet. Läroböcker används för att ge en kortfattad och övergripande bild om ämnet som presenteras. Studiens teori bygger på Edward Saids forskning kring orientalism samt Mattias Gardells teorier kring islamofobi. Syftet med denna studie är att undersöka hur islam har framställts i fem läroböcker sedan 1970-talet fram till idag, en lärobok från varje decennium. Syftet är att visa vilken bild av islam som används för kunskapsutveckling och om det finns skillnader mellan boken från 1979 och boken från 2012. Resultatet av studien liknar det som tidigare forskning visat på. De analyserade läroböckerna innehåller generaliseringar och förenklingar som oftast inte problematiseras vilket kan leda till att den generaliserade texten i läroböckerna blir en sanning. Skillnaderna mellan boken från 1979 och boken från 2012 är få, men det förekommer fler diskussionsfrågor i boken från 2012 vilket kan bero på att islam är vanligare i Sverige idag.

My aim of this investigation has been to study Delacroix relation to the Orient, based on a number of key questions: What was specific for Delacroix oriental works? How did his oriental painting change and mature over time? How was Delacroix relation to the oriental discourse? The paper is divided into three parts: the time before his trip to Morocco in 1832, the trip to Morocco and the period after Morocco. Although many have wanted to see Delacroix as a revolutionary, he worked the whole time within, and dialogue with, the classical tradition. In Delacroix quest for renewal of history painting, the oriental works play an important role. In the period before his trip to Morocco the literary sources dominated. He constructed his own Orient in his studio. It is clear that Delacroix did not stood outside the oriental discourse. We see the same construction of the Orient, the same racist stereotypes and the same quest for historic authenticity as in other oriental painting from this period. But he mixes it with one, perhaps reluctant, admiration for "the other". As a result of the French colonization of Algeria Delacroix got the chance to see the East for himself in 1832. He accompanied Count Mornay on a diplomatic mission to Morocco. Here Delacroix found a synthesis of classicism and romantic-oriental painting. He abandoned his quest for accuracy and focused on what is important in the painting, the poetic beauty, which spoke directly to the viewer. After returning from Morocco, he turned away from the literary and historical sources for his oriental motifs and focused on his sketch books from the trip. That he focused on contemporary motifs distinguishes him from many of his contemporaries. He painted a large number of paintings with motifs from Morocco. There are two motives which dominate: Moroccans who are fighting, and Moroccans resting in the shade. This double image of “the other” as both violent and uncontrolled, and lazy, is close to the racist stereotypes that were common in Europe. Monumental painting became Delacroix principal focus after homecoming from Morocco. His proposal for decoration of entrance hall to the Palais Bourbon was a tribute to France's colonial mission. But in a draft of his memoirs from the trip to North Africa, he criticized the conduct of the French army in Algeria. One could interpret it as Delacroix did approve of the colonization of North Africa but baulked at its consequences. That he like many other French people wanted to enjoy the fruits of colonization, but did not want to see the human suffering it caused.

No description available.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.

This thesis addresses particular limitations of postcolonial scholarship about Muslim women. To locate my analysis of postcolonial works, I survey Orientalist productions of the Muslim woman by European travelers and certain Muslim reformists. I read these repressive constructions of the Muslim woman through the lens of postcolonial critique. While postcolonial discourses about Muslim women are frequently framed as a "corrective" to Orientalist accounts, they are often limited by a commitment to teleological conceptions of development. This is especially true of the discourse of "Islamic Feminism" in the works of Margot Badran and miriam cooke. Examining Badran's and cooke's conceptions of feminism and religiosity, I highlight the ways in which it re-inscribes particular Orientalist assumptions, and remains bound by its adherence to secular-liberal values, and teleological conceptions of modernity. These biases carry serious implications for future scholarship about Muslim women within the Western Academy.

This thesis is a study of Edward Said's Orientalism. Its purpose is to explain Orientalism as a unique contribution to the debate on the merits and faults of Orientalism. It is written in order to explain the relevance of Orientalism to the discipline of Islamic studies. The point of this thesis is not to criticize or exonerate Orientalism, but to understand its full implications. Orientalism is not the first work to address the topic of Orientalism, but it is unique in its approach and hypotheses. I have therefore focused only on those points which are unique, such as Said's use of Michel Foucault's theories and Joseph Conrad's imagery.

No description available.

No description available.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.