The prophet Muḥammad’s marriage to Zaynab bint Jaḥsh has been viewed as one of the more controversial events in the life of Muḥammad. In the West, Christian authors have long used the events surrounding the marriage to attack Muḥammad’s character, suggesting a lack of morals and unquenchable sexual appetite.  This thesis explores whether these negative portrayals of the marriage has been carried over into modern depictions of Muḥammad’s life. A close examination of the historical sources and a discussion of the concept of “Orientalism” precede an analysis of three prominent 20th century English biographies of Muḥammad’s life.  The thesis concludes that there is little in way of “Orientalism” to be found in these works. Instead, the authors examined go to great length to exonerate Muḥammad from any immoral acts, motives or intentions, with regard to his marriage to Zaynab bint Jaḥsh.

No description available.

This qualitative study deals with experiences regarding the teaching of newcomer students in introductory courses, pertaining solely to the newcomer students’ perception of religion as a school subject. The essay is based on an analysis of a series of interviews with teachers of the aforementioned students. The questions are based on pedagogical challenges and usage of intercultural pedagogy. Another important question is how the teaching environment is affected by external factors such as cultural/religious tendencies, student guidance counsellors, interpreters, family of students as well as school leadership. The material comprising five interviews has consequently been analyzed using two different theories: intercultural pedagogy and orientalism. The results of the study divulge a lack of knowledge in intercultural pedagogy among the interviewees and major flaws in the transfer of that  specific pedagogical perspective in both teacher education and school. Experiences have been accounted for that point to the existence of "the other" in introduction to language studies and that core values of the curriculum are not respected to the extent that they should. Another tendency is a general lack of response and guidance from school leadership. Interviewed teachers experience that they are forced to take personal responsibility for the education of newcomer students despite lack of education in the field of intercultural pedagogy. By  illustrating the teacher's perspective of religious studies with newcomer students we are hoping to further promote the importance of competence in introduction to language studies.

This thesis was undertaken to unravel hitherto unattended histories of the built environment with particular reference to traditional East Asian architecture and the German organic tradition in the Modern Movement in 1920s Europe. The thesis paid attention to an unclassifiable discipline of feng shui with respect to architecture and urbanism within the intellectual tradition of East Asia. The thesis has elucidated that feng shui can properly be considered neither an art nor a science from the Western epistemological viewpoint, but a melange of arts and sciences which governs diverse human interests inclusive of architecture and urbanism, and is also the vehicle to embody an ancient cosmology. As opposed to the East Asian paradigm in architecture, the thesis intended to reveal a historical meaning of modern traditions in architecture in its emerging period, examining exactly how the dynamic forces of modern architecture could thread into Western modernism in general. The Puginian Gothic Revival and the Instrumentalism of J. N. L. Durand are considered as emerging currents of the Modern Movement in architecture: an attitude still subscribing to a transcendental mode of existence, as against an opposing current which takes scientific rationality as its ultimate virtue. Two opposing yet complementary tendencies within the Modern Movement are thus recognised; Geometric versus Organic. The significant intellectual enterprise of organic architects, such as Theodor Fischer, Hugo Häring and Hans Scharoun, often mistakenly viewed as Expressionism, is studied in particular. The German organic tradition is further compared with the work of Frank Lloyd Wright whose concept of organic architecture included a keen interest in Japanese art and architecture, especially in art printing. In response to the call for alternative traditions in architecture, this thesis suggests that a paradigm beyond modern science and Orientalism is needed for the synthesis of East and West and of old and new.

Detta är en komparativ studie om hur Islam presenteras i svenska läroböcker avsedda för gymnasiet före och efter terroristattackerna den 11 September år 2001. Tre läroböckers presentation av Islam före år 2001 har analyserats och sedan jämförts med tre läroböcker producerade efter år 2001. Detta för att urskilja likheter och skillnader i presentationen av Islam och muslimer. Vidare undersöks presentationen av religionen och dess utövare utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat visar att det ur ett postkolonialt perspektiv inte går att uppfatta någon större skillnad mellan böckerna skrivna före samt efter år 2001. Däremot är de perspektiv som den postkolonialistiska teorin skildrar tydligt urskiljbara i samtliga läroböcker där en andrafiering av muslimer sker både före och efter år 2001. Samtliga läroboksförfattare tenderar att ha sin utgångspunkt i Kristendomen när Islam presenteras och vidare framställa Islam och muslimer i lärobokstexterna som något främmande. Detta genom att författarna gör skillnad på ett vi och dom när religionen presenteras.

Cette thèse analyse la place de l'Inde et des échanges commerciales franco-indiennes dans l'élaboration en la France du dix-huitième siècle de la notion orientaliste que l'Asie n'est pas capable des progrès économiques. / This thesis examines the place of India and of Franco-Indian commercial exchange in the construction in eighteenth-century France of the Orientalist conception that Asia is incapable of economic progress.

<p>This Bachelor thesis deals with the sexual identity of Egyptian women who love and have relationships with other women. I theoretically study the state of existing literature on homosexuality in the Middle East, and I do this from a gender perspective. By looking closer at four recent books on this topic I derive two main, and contradictory, theories. The first is put forth by Joseph A Massad in his book Desiring Arabs, where he rejects the existence of homosexuality in the Middle East, declaring that same sex acts in this region don’t constitute identities, as in the West. The second theory, best represented in Samar Habib’s work Female homosexuality in the Middle East, sees past and present histories of same sex love as representations of homosexuality. The empirical basis for my analysis is five in-depth interviews with Egyptian women having sexual relationships with women. Examining my material I find a negation of Massad’s theory and a confirmation of Habib’s, the women indeed describe sexual identities. I look into these descriptions and see how the women have reached this point of realizing – or coming to terms. I also study their narratives of passing, as heterosexual women, in order to avoid repression. The women’s knowledge of society’s prejudice gives the explanation for their choices of passing, but at the same time the women’s stories show a will to challenge the view on lesbian women and resist the compulsory heterosexuality.</p>

<p>This essay is based on Edward Saids magnum opus, Orientalism. Orientalism is the notion on the division between the Occident (west) and the Orient (east) stemming primarily from the colonial age. Said states that the great colonial powers of the 19^th and 18^th century, through various science projects, created a view of the east as its own opposite, I.e. as everything opposite to modernization and so called enlightenment, two components affiliated with the west. According to Said these moral and intellectual standards, to this day, penetrate all aspects of western society and are observed in all kinds of institutions, for example the academic world and the media. The essay observes several rapports in two of Sweden leading papers, Expressen and Aftonbladet, concerning the terrorist attacks in London 2005 and analyzes them through a discourse analysis. The purpose of the essay is to find out whether the rapports show any signs of what Said defines as orientalism. The main focus is on the power structures which make up the language used in the rapports and analyzing them through the lens of Orientalism. The analysis show that the rapports in Expressen clearly express a view which verifies Saids theory. The division between”we” I.e. the west and ”them”, the east, is sharp in this case. However the rapports in Aftonbladet show no clear signs of Orientalism and are quite different from the ones presented in Expressen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.</p><p>Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?</p><p>Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.</p><p>Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat. Ett politisk-ideologiskt historiebruk med tydliga pedagogiska aspekter har efter 1989 ersatts av ett mer utpräglat demokratisk-ideologiskt med moraliska och i viss mån även pedagogiska dimensioner. I stort sett konstanta stereotyper har fortsatt att användas i nya sammanhang. Kinabilderna inrymmer därmed samtidigt kontinuitet och förändring. Både bildernas delar och element har genomgått förskjutningar, men ändå kvarstår samma typ av motsägelsefullheter gällande exempelvis positiva och negativa bilder. Till synes oförenliga Kinabilder lever kvar med resultatet att vi och dom-perspektivet är närmast intakt. Kina fungerar på 1970-talet såväl som på 2000-talet som en motbild för vårt eget samhälle. I våra Kinabilder speglas både det vi beundrar och det vi fruktar. Kinas österländska visdom och djärva ekonomiska effektivitet blandas med dess för oss ibland skrämmande irrationalitet. Brist på förståelse och till och med vilja till förståelse anses fortfarande ursäktlig. I vår historiekultur, som sedan ett tiotal år präglats av ett moraliskt historiebruk där få saker inte är ifrågasatta, är det möjligen så att våra förutsägbara bilder av det fortfarande perifera Kina är alltför oumbärliga som mot- och hotbilder.</p>

<p>Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.</p><p>Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.</p><p>Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur.</p>