近年來隨著全球化的發展，自助旅行的風氣蔚為風潮。背包客可以根據自己的喜好與條件，自己規劃旅遊路線與行程。一般規劃旅遊行程的過程費時而繁瑣，除了必須決定旅遊景點，還必須將景點開放時間、景點停留時間、交通方式、旅遊順序與路線、時間限制、住宿地點、經費等列入考量。 針對旅遊行程規劃，除了參考網友的行程規劃，目前已普遍有景點推薦、行程編輯系統，協助使用者規劃行程。但少有旅遊行程自動規劃系統。因此，本論文研發實作旅遊行程的自動規劃系統MyTripPlan。MyTripPlan具備景點推薦、景點停留與拜訪時間預估、路線規劃、行程規劃及行程調整的功能。 本系統MyTripPlan在離線時，先透過爬蟲程式由景點推薦網站取得熱門景點資訊、由相片分享網站取得景點相片時間以推估景點停留及拜訪時間、由交通查詢網站取得任兩景點間的推估交通時間。在線上時，當使用者輸入旅遊天數等時間限制、並由系統推薦景點勾選有興趣拜訪的景點及餐廳後，系統將運用定向排程演算法推論出符合時間限制的旅遊行程，呈現在地圖上，並結合交通網站，產生行程表。 經實驗效能驗證，以安排旅遊天數七天，五十六個景點所需要的行程規劃時間約為一秒鐘；使用者對於實作完畢的MyTripPlan系統與功能也都有滿意以上的評分。 / Travel planning process is time-consuming and tedious. To plan a trip, not only the attractions, but opening hours, timing cost, travel route, transportation, lodge, budget control and so on also need to be considered. While there are widespread attraction recommendation and itinerary editing systems to assist people to plan their trip, only few trip automated planning systems are developed. In this thesis, MyTripPlan, an automatic trip planning system, is designed and developed. MyTripPlan The system provides users the capability of attraction recommendation, visiting and stay time estimation, route planning, trip planning and itinerary adjustments. In offline process, MyTripPlan collects popular attraction information from web content for attraction recommendation, gets the timestamp of attractions from photo-sharing websites to estimate visiting and stay time, and crawls traffic information from public transportation query site to estimate the travel time between attractions. Given the trip duration, MyTripPlan recommends attractions and restaurants, schedules and produces the trip itinerary automatically based on the team orienteering scheduling algorithm. The generated itinerary takes the user-preferred attractions, visiting and stay time constraints, and transportation information into consideration. MyTripPlan presents the trip itinerary both in map and schedule list. The experiments show that the execution time for trip plan with fifty-six attractions in seven days requires about one second. Moreover, nineteen subjects were invited to evaluate the effectiveness of MyTripPlan. Most users were satisfied and gave excellent rating on the system performance.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.