Syftet med denna undersökning är att ta reda på om pedagogerna använder sig av skogen de har i sin närhet och hur de utnyttjar den. Syftet är även att ta reda på hur viktig pedagogerna anser att skogen är, vilka möjligheter som finns i skogen och på vilket sätt samt hur pedagogerna upplever att skogsutflykterna bemöts av barnen. Metoden är strukturerad intervju med sju pedagoger på två olika förskolor samt två observationer på en av förskolorna. Båda förskolorna har nära till skog men utomhusgården skiljer sig nämnvärt. Slutsatsen visar att samtliga pedagoger föredrar utomhuspedagogik. De anser även att man lika gärna kan gå till skogen oplanerat som planerat och att skogen har mycket att erbjuda samt bemöts positivt bland barnen. Slutsatsen visar också att pedagogerna inte använder skogen så mycket som jag trodde trots att den ligger precis bredvid förskolorna. Av de två förskolorna som jag undersökt visar resultaten att en av dem har inplanerade skogsdagar en dag i veckan. / The purpose of this study is to find out if the teachers use the forest they have in their neighborhood and how they use it. It also aims to find out how important the teachers believe that the forest is, what opportunities exist in the forest and how the teachers feel that forest excursions are treated by the children. The method is structured interviews with seven teachers at two different preschools and two observations on one of the preschools. Both preschools are close to the forest but the outdoor courtyard differs significantly. The conclusion is that all educators prefer outdoor education. They also believe that they can visit the forest both unplanned and planned. The forest has a lot to offer and are viewed favorably among kids. However, the teachers do not use the forest as much as I thought, even though it is right next to preschools. Of the two preschools that I have examined, the results show that one of them has planned forest day one day a week.

This is a study where the purpose was to investigate whether preschool teachers have a positive or negative attitude to outdoor education. Their view of outdoors education is also treated. The methods used were questionnaires and semi-structured interviews. The survey was sent to all preschool teachers in three municipalities and on a social network. The interviews were conducted at a preschool, which had a form of outdoor profile. The survey shows that preschool teachers mostly have a positive attitude towards outdoor education but that there are also negative connections to it. They use both the material found in nature and takes the finished materials outside. My conclusion is that many see outdoor education as something positive, but it is still not many who consider themselves to use it in the preschool. / Detta är en undersökning där syftet varit att undersöka huruvida pedagoger har en positiv eller negativ syn på utomhuspedagogik. Deras syn på utomhuspedagogik behandlas även. Metoderna som använts är enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades ut till samtliga pedagoger i tre kommuner samt på ett socialt nätverk. Intervjuerna genomfördes på en förskola som hade en form av utomhusprofil. Undersökningen visar att pedagoger mestadels har en positiv inställning till utomhuspedagogik men att det även finns negativ koppling till det. De använder både material som finns i naturen och tar med sig färdigt material inifrån. Min slutsats som jag kan dra av denna undersökning är att många ser utomhuspedagogik som någonting positivt, men att det ändå inte är många som anser sig använda det i verksamheten.

The mission of this creative project was to naturalize a school site for the purposes of environmental education. The naturalization process can either take the form of landscape/ecosystem restoration or natural landscaping. Utilizing the Ladysmith Elementary School as a case study, this creative project dealt with both forms of the naturalization process. The entire school site was natural landscaped and a portion of the school grounds was devoted to the restoration of a forest and wetland ecosystem. This area where ecosystems are to be recreated will serve as an environmental learning laboratory for the school.The topics reviewed for this project ecology, naturalization, landscape restoration, environmental education, outdoor education, and ecosystems. The product of this creative project was a master plan which included site inventory and analysis. / Department of Landscape Architecture

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik. Slutsatsen är att förståelsen för sambanden mellan matematikundervisningen och vardagen är viktig, praktisk utomhusmatematik bör förekomma oftare i skolorna samt att variation av undervisning är uppskattat. / This systematic literature review compiles research on the topic "outside mathematics". The collection of data has been made through searches within the database ERIC (Ebsco) for peer-reviewed articles. The articles have been analyzed and the results of the study have given a clearer insight on outdoor mathematics, but also about outdoor education. What recurs is the connection between mathematics and students' daily lives, which students need to understand these linkages to be developed in mathematics. The study has shown the importance of student participation, problem solving, as well as the advantages and disadvantages of outdoor mathematics. The conclusion is that the understanding of the connections between mathematics teaching and everyday life is important, practical outdoor mathematics should occur more frequently in schools, and that the variation of teaching is appreciated.

Thesis (M.A.)--University of Toronto, 2004. / Adviser: Daniel Schugurensky.

Thesis (Ph. D.)--University of Toronto, 2005.

Thesis (Ed.D.)--Teachers College, Columbia University. / Typescript; issued also on microfilm. Sponsor: Henry J. Rissetto. Dissertation Committee: Thurston A. Atkins. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--University of Wollongong, 2008. / Typescript. Includes bibliographical references: leaf 229-255.

Thesis (M.A.)--Wheaton College Graduate School, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 44-47).

Thesis (M.Ed.)--York University, 2008. Graduate Programme in Education. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 60-62). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR51532