This project was created to encourage educators to establish school site gardens. Gardens provide the opportunity to introduce environmental topics, and can become hands-on learning centers for subjects across the course of study.

The purpose of this project was to explore the benefits of how students who are exposed to outdoor activities can enhance their attention span, learning, and understanding of the content subjects.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares syn på problemlösningsarbetet i ämnet matematik i utomhusmiljö. Frågeställningarna i syftet behandlar vilka fördelar respektive nackdelar elever och lärare finner genom utomhuspedagogik samt om problemlösning i utomhusmiljö kan vara motivationshöjande. Studien gjordes genom en kvalitativ metod där elevers syn framkommer genom muntliga intervjuer. Lärares syn framkommer genom öppna enkäter. Av resultatet framkommer både likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Sådana likheter är möjligheten till fysisk rörelse och samarbetet som erbjuds eleverna emellan. Resultatet visar på delade åsikter gällande utomhuspedagogiken utifrån båda grupper av respondenter. Å ena sidan kan undervisning utomhus orsaka koncentrationssvårigheter, å andra sidan kan kunskapen befästas ytterligare. Det framkommer dock ingen skillnad ur lärares syn sett till lärandet vid jämförelse av klassrumsundervisning och undervisning i utomhusmiljö. / The purpose of this study was to investigate pupils and teachers views on the problem-solving work in mathematics in an outdoor environment. The question in the purpose discuss what advantages and disadvantages students and teachers find through outdoor education and whether problem solving in the outdoor environment can be motivating. The study was conducted using a qualitative method whereby pupils´ views was emerged through oral interviews. Teachers´ views was emerged through open questionnaires. The result shows both similarities and differences between the respondents' responses. Such similarities were, for example, the possibility of physical movement and the cooperation offered with other pupils. The results show shared opinions regarding outdoor education on both groups of respondents. On one hand, outdoor education can cause difficulties in pupils´ ability to concentrate. On the other hand, knowledge can be further strengthened. However, from teachers´ view regarding pupils learning, there is no difference when comparing classroom teaching with outdoor education.

The general public´s everyday encounters with nature have radically changed during the 20th century in industrial countries. Our relation towards nature in relation to environmental challenges is an important educational question, and this thesis investigates encounters with nature in educational practice. More specifically the aims are to investigate (i) how encounters with nature has been legitimated in the national curricula of Swedish school, and (ii) meaning making processes within pedagogical encounters with nature.   In relation to the first aim a discourse analytical reading of the national curricula in Sweden is conducted. The results show that a scientific perspective of encounters with nature has been dominating during the last hundred years in the national curricula. In recent years, it is also more instrumental encounters that are expressed in the curricula, while students’ personal experiences and feelings are not focused in current curricula.  Paper II and III examine moral meaning making in three different educational practices – Outdoor Education Centres, All-Weather Outdoor Schools and the Radical Outdoor movement. A multidisciplinary method is used in paper II, LEDmodel (Landscape, Ethical and Didactical). Paper III is based on the ethical tendency and language-game analyses. The results from these studies show that the educational purpose have an impact on moral processes in relation to nature. When the purpose is related to scientific knowledge there is often an instrumental relation towards nature in contrast to encounters that are more open. Open encounters instead seem to create relations that are built on a sense of responsibility and empathy. The results show that relations are created in different ways where some are more personal and built on emotion when other emotions are more based on stated rules or norms.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur elevens lärande i de naturorienterande ämnena kan påverkas av utomhuspedagogik. Men även effekterna som utomhusundervisning kan ha på eleverna och hur dessa kan påverka det sociala klimatet. För att undersöka detta användes olika metoder, främst sökningar på referensdatabaser. Framförallt utgick sökningarna från Malmö Universitet biblioteks sökfunktion via Libsearch. Relevanta vetenskapliga artiklar och rapporter erhölls, dessa källors referenser har vidare hjälpt till att hitta relevant forskning som har kunnat besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det finns flertal positiva effekter på eleverna och deras lärande med utomhuspedagogik. Någon studie visade att det sociala klimatet förbättrades. I jämförande studier mellan inomhus och utomhuspedagogik visade resultaten att kunskapsinlärningen inte utvecklades med någon större skillnad mellan inomhus och utomhusundervisning. Däremot var elevernas upplevelser av utomhusundervisningen mer positiva. Utifrån alla positiva resultat som lyfts fram i denna kunskapsöversikt kanske vår profession uppmuntras till att använda mer utomhuspedagogik i elevernas lärandeprocesser. Med stöd från forskning förespråkas utomhusundervisningen i alla ämnen men främst i de naturvetenskapliga. Detta kan inspirera fler inom professionen att flytta ut från klassrummet och bedriva sin undervisning under bar himmel istället.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra hur idrottslärare i storstad och på landsbygden arbetar med ämnesområdet friluftsliv. Vi vill också undersöka om det finns likheter och skillnader i deras syn och arbetssätt gällande lärandet i friluftsliv. Frågeställningar 1. Hur ser storstad- respektive landsbygdsidrottslärare på lärandet i friluftsliv? 2. Hur arbetar storstad- respektive landsbygdsidrottslärare med friluftsliv? 3. Vilka faktorer påverkar storstad- respektive landsbygdsidrottslärares undervisning i friluftsliv? Metod Läroplans- och ramfaktorteorin var vår utgångspunkt i denna uppsats. Vi genomförde fem individuella semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa via videosamtal på plattformen Zoom. Urvalet bestod av två lärare från landsbygden samt tre lärare från storstadsregioner. Analysmetoden var av induktiv karaktär där vi först transkriberade intervjuerna till textformat för att sedan kategorisera och tematisera. Resultat Lärarna anser att positiva upplevelser av friluftsliv är av betydelse och att allemansrättens olika delar ska beaktas. Lärarna undervisade mycket i utemiljöer men bristen på naturnära miljöer leder till att undervisningen karaktäriseras av idrottsliga aktiviteter. Faktorer som tid, gruppstorlek, material och tillgång till närmiljöer påverkar friluftslivsundervisningen. Har en lärare naturmiljöer lättillgängligt möjliggör det för mer friluftslivsundervisning. Slutsats Samtliga idrottslärare har liknande syn på vad undervisningen i friluftsliv ska innehålla. Dock finns det en osäkerhet i tolkningen av läroplanen bland några av lärarna vad som ska ingå i undervisningen av friluftsliv. Tillgången till närmiljöer påverkar lärarnas undervisning i friluftsliv samt andra faktorer som tid, material och gruppstorlek. / Aim The purpose of our study is to investigate and compare how physical education teachers in Metropolis and in the countryside work with the subject, outdoor life. We also want to investigate whether there are similarities and differences in their views and working methods regarding learning in outdoor life. Research questions 1. How do metropolitan and rural sports teachers view learning in outdoor life? 2. How do metropolitan and rural sports teachers work with outdoor life? 3. What factors influence metropolitan and rural sports teachers' teaching of outdoor life? Method The curriculum and framework factor theory was our starting point in this essay. We conducted five individual semi-structured interviews with teachers of sports and health via video calls on the Zoom platform. The sample consisted of two teachers from the countryside and three teachers from metropolitan regions. The analysis method was of an inductive nature where we first transcribed the interviews into text format and then categorized and thematized. Results The teachers believe that positive experiences of outdoor life are important and that the various parts of the right of public access must be taken into account. The teachers taught a lot in outdoor environments, but the lack of environments close to nature leads to the teaching being characterized by sports activities. Factors such as time, group size, materials and access to local environments affect outdoor life education. If a teacher has natural environments easily accessible it allows for more outdoor life teaching. Conclusions All physical education teachers have a similar view of what outdoor life teaching should include. However, there is an uncertainty in the interpretation of the curriculum among some of the teachers as to what should be included in the teaching of outdoor life. Access to local environments affects teachers' teaching of outdoor life as well as other factors such as time, materials and group size.

In this study, I investigated seven and eight-year-old children’s interest in the boreal forest in Yukon, Canada. This research attempts to provide insight on this topic by giving students autonomy over their movement in a diverse natural landscape, and by investigating where they go and what they do in a forest context. A mixed methodology approach was used to explore children’s interest in the boreal forest, and data were analyzed from the geospatial technology that was affixed to each child, and by inquiring about what the children enjoyed doing in the forest. Key findings from the study included: the importance of play as a primary means of interacting socially with the environment, children’s affiliation and fascination with living things as strong motivators for exploration, and the affordances the landscape offered the children, specifically loose parts (e.g., sticks, berries) and the diverse topography (e.g., hills for running, dense forest for hiding). Based on these findings, I contend that it is becoming increasingly important for educators, parents, and policy makers to understand the child-nature relationship and its relevance to young children. / Graduate

Teaching in outdoor recreation has long been an obvious part of the school, especially in the field of sports and health. In the new school reform, Lgr 11, outdoor life has more space than previous curricula. The purpose of the study is to investigate what sports teachers say about how they teach in outdoor life and to investigate what factors affect teaching in outdoor life. The result shows that all the sports teachers who participated in the survey think it is positive that outdoor life has been given a more significant role in the new curriculum, but the say that there is less outdoor life in their teaching than they wish. The biggest factors that influence their teaching in outdoor life are knowledge, time and school location. / Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt i ämnet idrott och hälsa. I den nya läroplanen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än i tidigare läroplaner. Syftet med studien är att undersöka vad idrottslärare säger om hur de undervisar i friluftsliv samt undersöka vilka faktorer som påverkar undervisningen inom friluftsliv. Resultatet visar att samtliga idrottslärare som deltagit i undersökningen tycker att det är positivt att friluftsliv har fått en mer betydande roll i den nya läroplanen men säger att det förekommer mindre friluftsliv i deras undervisning än vad de önskar. De största faktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv är kunskap, tid och skolans läge.

Sammanfattning Utomhuspedagogik är en arbetsmetod som har blivit alltmer aktuell i dagens undervisning. Matematikuppgifter som elever får ta del av vid utomhusundervisning ger en vardagsrelaterad kontext. Elever får lära-genom-att-göra, de får teori i klassrummet som de sedan kan arbeta praktiskt med utanför klassrummet. Enligt Skolverket (2019) har lärare i uppdrag att låta elever få pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Metoden utomhuspedagogik kan vara ett komplement till traditionell undervisning och ge matematikundervisning en variation. Syfte Denna kunskapsöversikt har som avsikt att beskriva en objektiv översikt av forskningsområdet utomhuspedagogik inom matematik från 2010 till 2019. Kunskapsöversikten ämnar fungera som ett underlag med vetenskaplig grund för lärare vid arbete med utomhuspedagogik. Vi vill även bidra till att användandet och intresset av metoden ökar inom skola. Metod Urvalet samlades in genom sökningar i databaserna PRIMO, DiVa, Google Schoolar och Ulrichsweb med förbestämda urvalskriterier. Vetenskapliga artiklar från olika delar av världen innehållande orden: utomhus, matematik eller de motsvarande engelska orden: outdoor education/learning mathematics lästes och användes som grund i kunskapsöversikten. Urvalet landade på totalt tio artiklar. Resultat Utifrån resultatet från kunskapsöversiktens artiklar framkom det att elever mår bra och gynnas av utomhusundervisning. Det ger elever ett friskare välmående när de får arbeta praktiskt inaturen. I samband med matematikundervisning kan elever få ta del av fysisk aktivitet. Vid utomhusundervisning byggs relationer upp, både elev till lärare men även elev till elev. Elevers begreppsförmåga och kommunikationsförmåga kring matematik ökar vid utomhuspedagogik. Vid undervisning utomhus får elever vardagsrelaterade uppgifter som ökar elevers lust till att lära i samband med att elever får lära-genom-att-göra. Kunskap elever får via utomhusundervisning stannar i minnet över en längre tid. Lärare uppfattar denna arbetsmetod som positiv för elevers mående och matematiklärande, däremot krävs det att lärare jobbar med disciplin och struktur med arbetsmetoden i början, för att vänja elever vid den nya lärmiljön. Lärare uppfattar att det tar tid att finna material och lämplig plats att utöva sin undervisning på. Trots upplevda hinder med arbetsmetoden är lärare generellt positiva till användandet av arbetsmetoden. Resultatet grundar sig på olika använda metoder från olikadelar i världen i forskningens artiklar.