Barn vistas i dagens urbana samhälle allt mindre utomhus trots detta är utomhuspedagogiken en viktig del i förskolans vardag. Tidigare forskning påvisar att utomhusvistelse utgör positiva effekter på barns utveckling och lärande samt hälsa och välbefinnande, trots att det även förekommer faktorer som begränsar till utomhusvistelse. Därför blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare och barnskötare uppfattar utomhuspedagogik och dess påverkan på barns utveckling och lärande samt hälsa. Detta gjordes genom en kvalitativ undersökning med semistruktuerade intevjuer med fokus på fyra förskollärare och två barnskötares uppfattning om utomhuspedagogik. I anaysarbetet framkom två centrala teman som anses vara viktig för studien. Tema 1: Utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande och tema 2: Pedagogen/förskolans ansvar. Dessa två centrala teman delades upp i underrubriker som presenteras i resultatet. Slutsatsen är att utomuhuspedagogikens påverkan på barns utveckling och lärande samt hälsa uppfattas positivt av förskollärare och barnskötare.

The aim of this study is to explore how Catalan primary teachers perceive the integration of the Sustainable Development Goals (SDGs) into the Catalan curriculum, as well as their experiences into teaching about sustainability issues. The study uses a qualitative research design, characterized by semi-structured interviews with twelve Catalan teachers. The teachers were working in primary schools in Catalonia both in public and private schools and in urban and rural areas. Through this approach, the research aims to explore teachers' perceptions, experiences, and challenges related to the integration of the SDGs within the curriculum. The qualitative data revealed both challenges and opportunities when integrating the SDGs in the classroom. The challenges especially concerned the initial and permanent teacher training and the overload that most teachers experience, while the opportunities focused on the great outdoor and environmental tradition that Catalonia has and the small changes in the curriculum, opening the path for a quality education in sustainability. This study complements already conducted research as it focuses on active teachers with experience working in Catalonia. The participants have been working for more than a year and trained in Catalonia, with its very specific context. This thesis provides a significant overview of the current situation of SDGs in the Catalan system, offering valuable insights for educational practitioners, policymakers, and researchers alike.

The present study among Dutch primary school teachers investigated the difference in teachers' subjective well-being (SWB) between teachers that used outdoor education (OE) and their peers. The influence of the duration and frequency of outdoor lessons has also been explored. A similar study showed that outdoor educators had a higher SWB. In contrast, other studies mentioned that outdoor educators experienced a high workload or curriculum pressure, which indicated a lower SWB. In this study, SWB consisted of life evaluation, affect, and eudaimonia, and was measured with a questionnaire. A total of 86 respondents have been included in this study, of whom twenty were considered outdoor educators. The respondents were selected through cluster and volunteer sampling. The results showed that using OE was positively correlated with teachers’ overall SWB. This relation remained after controlling for the influence of nature relatedness, and personal characteristics. There was also a positive correlation with all subscales of life evaluation, and most subscales of affect. Anxiety, teacher efficacy, and overall eudaimonia were not correlated with the use of OE. Teachers’ SWB did not vary based on the duration of outdoor lessons and the total amount of time spent annually on OE. However, the frequency of OE was positively correlated with teachers’ SWB. More research is needed to explore the direction of these relations. This would show whether OE leads to a higher SWB or vice versa. Additionally, future research could examine if there is a difference in SWB between the various roles of place in OE.

Outdoor education is a common practice in the lower ages of compulsory school, and research shows great benefits of teaching outdoors, both for students' knowledge and their retention of knowledge. In the science curriculum for upper secondary school, there is little to no connection to education in the outdoors, and furthermore teachers experience many barriers to implementing outdoor education. The purpose of this work is to investigate what the research tells us about outdoor education in upper secondary school in the natural sciences. To answer our question, we did a systematic literature review. We found twelve articles that were considered relevant, from the timespan between the years 2001 and 2022. The results show that outdoor education may increase students' positive attitudes, raise their interest and motivation for further studies in the natural sciences and may furthermore strengthen their retention of knowledge. But these aspects cannot be taken for granted and we believe that research that is less biased for outdoor education is needed to confirm the effects as we identify the tendency of studies highlighting only the positive results, something we discuss in this work. Thus, we urge teachers to introduce outdoor-based learning, even if it's just a matter of going outside the classroom, to test if those positive effects apply to their students. The negative aspects are usually presented by studies as barriers towards introducing outdoor education rather than focusing on student learning. Our results also show that research of outdoor education at upper secondary school and in the natural sciences does not take place on a larger scale. Especially, research focusing on the enhancement of student knowledge because of outdoor-based learning is scarce. The biology subject is overrepresented in research due to it being the most easily linked to outdoor learning, and most of our found articles are focusing on students' and teachers' attitudes towards this learning style. To explore and clarify the potential of outdoor education, we propose to researchers to investigate outdoor education in several subjects with an emphasis on upper secondary school students' enhancement and retention of knowledge. / Utomhuspedagogik är vanligt förekommande i grundskolans lägre åldrar, och forskning visar på stora fördelar med undervisning utomhus, både för elevers kunskap samt deras bibehållande av kunskap. I läroplanen för gymnasiet saknas anknytning till utevistelse och naturen, och lärarna upplever barriärer för att implementera utomhuspedagogik. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om utomhuspedagogik på gymnasiet i de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara vår frågeställning gjorde vi en systematisk litteraturstudie. Vi fann tolv artiklar som ansågs vara relevanta, mellan åren 2001 och 2022. Resultatet visar att utomhuspedagogiken kan öka elevernas positiva attityder, höja deras intresse och motivation till fortsatta studier inom det naturvetenskapliga ämnet och kan stärka deras återkallelseförmåga av kunskap. Men dessa aspekter kan inte tas för givet och vi anser att forskning som är mindre partisk för utomhuspedagogiken behövs för att bekräfta effekterna eftersom studierna inom området kan ha bias, något vi diskuterar i detta arbete. Vi uppmanar lärare att införa utomhusbaserat lärande även om det bara innebär om att gå utanför klassrummet eftersom forskningen tenderar att lyfta de positiva aspekterna i hög grad när det kommer till elevernas attityder och upplevelse av inlärning. De negativa aspekterna handlar oftast om lärares barriärer till att införa och testa denna didaktiska metodik snarare än om elevernas lärande. Vårt resultat visar även att forskning om utomhuspedagogiken på gymnasiet, i de naturvetenskapliga ämnena inte sker i större skala och speciellt kunskapstest används i låg utsträckning. Biologiämnet är överrepresenterat eftersom detta naturvetenskapliga ämne är enklast kopplat till utomhusvistelse, och majoriteten av artiklarna fokuserar på elever och lärares attityder mot lärostilen. För att utforska och klargöra utomhuspedagogikens potential föreslår vi till forskare att undersöka utomhuspedagogiken i flera ämnen med betoning på gymnasieelevers kunskapsförändring och återkallelseförmåga.

The Swedish Curriculum (Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet [Lgr22], 2022) emphasizes that skills in mathematics provide people with the conditions to make informed decisions in everyday life and increase the opportunities to participate in decision-making processes in society. At the same time as today's society has a pronounced need for mathematical knowledge, international studies show a deteriorating result among school students and the mathematical interest has declined (Babarovic, 2022). Regarding outdoor education in mathematics, research shows that there are improvement results for the students' learning process. Though students' own attitude towards mathematics has a great impact on their success in the subject (Karalı, 2022), a teacher's commitment and attitude towards the subject is also of great importance for how students feel about it (Carmichael et al., 2017). Among other things, outdoor education in mathematics provides more opportunities to explore and experiment which makes the subject easier to understand and therefore more appreciated and interesting (Khan et. al., 2020). In addition, spending time in nature improves well-being, which contributes to a more positive attitude towards the subject (Pambudi, 2022). In this knowledge overview, it was therefore intended to examine how outdoor education in mathematics, with a focus on the early years in elementary school, affects the students motivation and learning towards the subject.

Graduates of the Wilderness Education Association (W.E.A.) were surveyed by mail to investigate the effects of their certification on safety, ecological impact, and curriculum standardization of their subsequent leadership activities. Self-reports showed a slight, but not statistically significant, decrease in the number of post- W.E.A. course evacuations and rescues. Graduates reported a moderate W.E.A. influence on their accident records, and knowledge of W.E.A. standard safety practices was low. W.E.A.'s reported influence on the ecological impact of current outdoor leadership activities was stronger than its influence on safety, but graduates revealed only a moderate level of knowledge about ethical use practices. Graduates reported implementing a mean of 4.54 out of 16 W.E.A. curriculum areas into current programs. Thirty-three and one-half percent of the graduates reported not implementing any curriculum areas into current programs. W.E.A. graduates indicated that the course had the greatest influence on the implementation of their outdoor education curriculum areas which had previously not been highly standardized. Implications for certification of outdoor leaders are discussed. / Master of Science

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur undervisningen i friluftsliv kan skilja sig beroende på vart i Sverige det sker samt hur idrottslärare ser på utmaningar och möjligheter för att bedriva friluftsliv inom idrott och hälsa. För att analysera resultatet valdes ramfaktorer som teoretisk grund för att få en förståelse av hur externa influenser som läraren inte har kontroll över har en påverkan på undervisningen i skolan. En kvalitativ metod valdes genom intervjuer med fem lärare från olika delar av Sverige, tre idrottslärare från Skåne och två idrottslärare från Norrbotten. Intervjuerna spelades in med hjälp av zoom efter att samtliga lärare gav sitt samtycke att delta i studien. Namnen som nämns i studien är pseudonymer för att behålla deltagarnas anonymitet. Resultatet visade på faktorer som antingen stärker eller försämrar idrottslärares undervisning i friluftsliv. Flera likheter mellan lärares syn och sätt att arbeta med friluftsliv visar sig men även skillnader, där de största skillnaderna beror på det geografiska läget. Slutsatsen blev att det finns yttre faktorer som idrottslärare har svårt att påverka som styr undervisningen i friluftsliv, däremot uppfattas inte dessa faktorer som avgörande för att bedriva friluftsliv enligt den nationella läroplanen.

published_or_final_version / Architecture / Master / Master of Landscape Architecture

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett exempel på ett kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller alla styrdokumentens krav, visa på en modell för att undervisa utanför klassrummets väggar, ute i samhället, som kan leda till en avsevärt högre måluppfyllelse. Därvid kan detta exempel även föra fram ännu ett bland tidigare fåtaliga exempel för att hävda behovet av vidare studier av utomhus- eller påplatspedagogik även för de högre åldrarna inom skolväsendet.Detta genom att svara följande frågoställnignar: 1.     Är det möjligt att utarbeta ett realistiskt kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller samtliga styrdokumentens krav där man till övervägande del undervisning utanför klassrummet?2.     Leder ett sådan undervisningssätt i sådana fall även till en högra måluppfyllelse hos eleverna, definierad som i medeltal högre satta betyg på kursens delmål utifrån skolans betygsmatris som bygger på Skolverkets uppsatta mål för kursen?3.     Kan en sådan ökad måluppfyllelse sedermera även antas ligga i linje med vedertagen forskning på området? Utomhus- eller påplatspedagogik har sedan ett antal årtionden varit ett brett och tämligen väl utforskat område inom pedagogiken. Man torde i dagsläget kunna hävda att det finns god evidens för denna pedagogiks styrkor och i vissa fall svagheter. En övervägande del av såväl svensk, nordisk och vidare internationell forskning är samstämmig om att undervisning utanför klassrummet, såväl utomhus som ute i samhället har många vittgående och goda effekter. Forskningen är dessutom mycket omfattande och varierande, dock inriktar sig forskningen nästan helt och hållet på förskolan och grundskolans lägre åldrar. Forskning såväl i Sverige som internationellt av dylik pedagogisk praktik inom skolväsendets högre åldrar (ca.13-18års ålder) saknas dock nästan helt.Vi lyckades genom studien genomföra ett kursupplägg, framtaget genom ett slags snöbollsurval av besöksmål inom regionen kring ett naturbruksgymnasium i Västsverige, med att uppnå en betydligt höjd måluppfyllelse för en klass inom naturbruksprogrammet våren 2019. Detta genom ett utvecklingsarbete som kom att ta formen av en slags aktionsforskning bestående en semistrukturerad observationsstudie med komplett deltagande, i enlighet med hur det definieras i Kristian Säfstens Forskningsmetodik från 2019.Vi utgick ifrån en konstruktivistisk syn på lärandeprocessen, där vi konstruerar vår egen förståelse utifrån våra vardagsföreställningar, det vill säga det vi kan och vet, samt våra tidigare erfarenheter.

No description available.