Syftet med denna empiriska studie är att med hjälp av intervjuer undersöka verksamma mellanstadielärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med utomhuspedagogik, med fokus på undervisning i matematikämnet. Syftet är även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna att implementera denna pedagogik eller inte. Studien strävar efter att bidra till utvecklingen av matematikundervisningen genom att utforska olika möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som pedagogisk metod. Denna studie analyserar lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. Resultatet från denna empiriska studie visar att utomhuspedagogik erbjuder flera möjligheter såsom praktisk tillämpning, social interaktion och variation. Utmaningar inkluderar planering, hantering av elevgrupper samt lärarkompetens. Tidsbegränsningar och elevgruppens behov är faktorerna till att pedagogiken inte alltid används, medan dess förmåga till verklighetsförankring är en faktor till dess val. Studien belyser lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. / The purpose of this empirical study is to investigate the perceptions of activeelementary school teachers regarding the possibilities and challenges of outdooreducation, with a focus on teaching mathematics. The aim is also to explore the factorsthat influence teachers´ implementation or non-implementation of this pedagogy. Thestudy aims to contribute to the development of mathematics education by exploring thepossibilities and obstacles of outdoor education as a pedagogical method. The analysisin this study comprises teachers’ various perceptions of the opportunities, challenges,and influencing factors of outdoor education. The results of this empirical study indicatethat outdoor education offers several possibilities such as practical application, socialinteraction and variety. Challenges include planning, managing student groups, andteacher competence. Time constraints and student group needs are factors influencingthe use of this pedagogy, while its ability to connect to real-life contexts is a factor in itsselection. The study highlights teachers’ different perceptions of the possibilities andthe opportunities, challenges and influencing factors of outdoor education

Syftet med denna studie var att undersöka vilka matematiska kompetenser och nivåer inom geometriskt tänkande som främjas i olika resursmaterial, inom utomhusmatematik. För att få reda på detta gjordes en innehållsanalys av sex resursmaterial, med en kvantitativ ansats. Studien är inriktad på det matematiska området geometri, med en tyngdpunkt på geometriska objekt, då forskning visar att elevernas kunskaper inom detta område är bristfälliga. Resultatet visar att vissa kompetenser främjas mer än andra i dessa resursmaterial, där bland annat representationskompetensen och kommunikationskompetensen lyfts fram i stor utsträckning. Studiens resultat visar också att de flesta uppgifter hamnar på nivå 1 av geometriskt tänkande, vilket medför att majoriteten av uppgifterna ligger på en grundläggande nivå. Slutsatsen utifrån resultatet, är att det bör finnas en växelverkan mellan den traditionella klassrumsundervisningen och utomhuspedagogik, samt att läraren reflekterar över uppgifterna som används, för att eleverna ska kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study has been to examine which mathematical competences and levels of geometric thinking that are promoted in various materials for outdoor math. To examine this, a content analysis of six different sources was done using a quantitative approach. The study focuses on the mathematical field of geometry, with an emphasis on geometric objects, since research shows that students’ knowledge in this area is inadequate. The result shows that some competences are promoted more than others in the sources, such as representation skills and communication skills. The study also shows that most of the data end up on level 1 of geometric thinking, which means that the majority of the data is on a basic level. The conclusion of the analysis shows that there should be an interaction between the traditional classroom training and outdoor education, and that the teacher reflects over the used assignments, so that the students could develop in the best way possible.

Thesis (MEdPsych)--University of Stellenbosch, 2002. / ENGLISH ABSTRACT: Moral development demands a process of individual acceptance or rejection of values and the integration of accepted values in a personal value system. However, for the development of a personal value system, it is not sufficient - particularly in a post-modem era - merely to moralise and set an example. Children therefore have to be guided to internalise positive values and to demonstrate these values in their behaviour. In this process decision-making plays an important role. The moral decision-making model that became more popular than character building in the nineteen-sixties, does not equip learners sufficiently for moral decision-making. In order to attend to this research problem, a qualitative investigation was done, comprising a literature study and field work. The purpose ofthe investigation was to determine the indicators that playa role in compiling a programme for out-door education for learners of the Intermediary Phase, with special reference to decision-making skills. The following important aspects came to the fore from the literature study: It is becoming increasingly difficult for learners to choose between right and wrong. They are surrounded by deviating moral values. Therefore learners should be assisted in making important choices of life, based on a healthy value system. The Intermediary Phase, also known as the mid childhood period, serves as preparation for the adjustments that take place during the adolescent years. The development of moral values, therefore, is an important development task during this phase of life. For children to be able to make ajudicial decision about what is "right" and what is "wrong", they have to be knowledgeable about what is "right" and what is "wrong". There ought to be a specific criterion for making such a decision. The debate whether something such as life orientation as learning area in schools can be or cannot be approached from a particular religious conviction, is currently in progress. Values can not be instructed in a neutral way. Religion is a determining factor from a Christian frame of reference in learning values and norms, as it has moral implications. This study has been approached from a Christian frame of reference. The premises of the humanistic movement, in which the classic moral decision-making approach finds its grounding, is irreconcilable with the Christian religion. Should the moral decision-making model be accepted without protest as a final decision in the complex values debate, it could result in moral selfdestruction. There are, however, aspects of the moral decision-making model that could be integrated meaningfully with character building with a view to guiding the learner to moral development. This integrated approach is a focal point in this study. Based on the literature study as well as the field work, which comprised an indaba (ideas conference), study visits abroad, and interviews, the researcher arrived at the conclusion that an integration of an institution for out-door education and an activity circuit with well-trained instructors and facilitators may provide the answer to the research problem. It is problematic to pull together an integrated approach in a simple framework; however, this study offers an intellectual framework in which twenty indicators are highlighted. These indicators can make a contribution in compiling a programme for out-door education for learners in the Intermediary Phase, with a view to teaching decision-making skills, based on character building and aspects of the moral decisionmaking model. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Mórele ontwikkeling vereis 'n proses van individuele aanvaarding of verwerping van waardes en die integrasie van aanvaarde waardes in 'n persoonlike waardesisteem. Vir die ontwikkeling van 'n persoonlike waardesisteem is blote moralisering en voorbeeldstelling egter nie genoeg nie - veral nie in 'n postmoderne era nie. Kinders behoort derhalwe begelei te word om positiewe waardes te verinnerlik en dit in hul gedrag te demonstreer. In hierdie proses speel besluitneming 'n belangrike ror Die morele besluitnemingsmodel wat in die sestigerjare meer populêr as karakteropvoeding geword het, rus leerders nie genoegsaam toe vir die neem van morele besluite nie. Om aan hierdie navorsingsprobleem aandag te skenk, is 'n kwalitatiewe ondersoek bestaande uit 'n literatuurstudie en veldondersoek, gedoen. Die doel van die ondersoek is om die indikatore te bepaal wat 'n rol speel by die opstel van 'n buitelugopvoedingsprogram vir leerders van die Intermediêre Fase met die oog op besluitnemingsvaardighede. Vanuit die literatuurstudie blyk die volgende van belang te wees. Dit is vir leerders al moeiliker om tussen reg en verkeerd te kies. Hulle word omring deur , a(~'Ykende morele waardes. Leerders behoort dus gehelp te word om belangrike lewenskeuses vanuit 'n gesonde waardestelsel te maak. Die Intermediêre Fase, ook bekend as die middelkinderjare, dien as 'n voorbereiding vir die aanpassings wat in die adolessente jare plaasvind. Die ontwikkeling van morele waardes is dus 'n belangrike ontwikkelingstaak tydens hierdie lewensfase. Vir kinders om 'n oordeelsbesluit tussen wat "reg" en wat "verkeerd" is te kan maak, moet hulle kennis dra van wat "reg" en wat "verkeerd" is. Daar behoort 'n bepaalde kriterium te wees om hierdie keuse te kan maak. Daar is tans 'n debat in Suid-Afrika aan die gang dat iets soos lewensoriëntering as leerarea in skole nie vanuit 'n bepaalde geloofsoortuiging gedoen kan word nie, aangesien Suid-Afrika se skole in 'n sekulêre samelewing opereer. Waardes kan egter nie neutraal onderrig word nie. Godsdiens is 'n bepalende faktor vanuit 'n Christelike perspektief in die aanleer van waardes en norme, aangesien dit morele implikasies het. Hierdie studie is vanuit 'n Christelike verwysingsraamwerk benader. Die uitgangspunte van die humanistiese beweging, waarop die klassieke morele besluitnemingsbenadering gebaseer is, is onversoenbaar met die Christelike geloof. Indien die morele besluitnemingsmodel kritiekloos aanvaar word as 'n uitkoms vir die komplekse waarde-debat kan dit tot morele selfvernietiging aanleiding gee. Daar is wel aspekte van die morele besluitnemingsmodel wat sinvol geïntegreer kan word met karakteropvoeding ten einde 'n leerder tot morele ontwikkeling te lei. Hierdie geïntegreerde benadering is 'n fokuspunt van hierdie studie. Die navorser het vanuit die literatuurstudie en veldondersoek, bestaande uit 'n ideëberaad, studiebesoeke aan die buiteland asook onderhoude, tot die insig gekom dat 'n integrering van 'n buitelugopvoedingsinstansie en 'n aktiwiteitsbaan met goed opgeleide instrukteurs en fasiliteerders 'n antwoord kan wees op die navorsingsprobleem. Dit is moeilik om 'n geïntegreerde benadering in 'n enkelvoudige raamwerk saam te vat. Tog word in hierdie studie wel 'n denkraamwerk aangebied waarin twintig indikatore uitgelig word. Hierdie indikatore kan help met die opstel van 'n buitelugopvoedingsprogram vir leerders in die Intermediêre Fase ten einde besluitnemingsvaardighede, gegrond op karakteropvoeding en aspekte van die morele besluitnemingsmodel, te onderrig.

D.Ed. (Educational Management) / Please refer to full text to view abstract

Title: Changing of social cohesion through courses in nature Aims: Aim of the study is to provide a comprehensive perspective on the topic of changes of the social cohesion of groups after the course activities in nature. Methods: Methods used in the work are text analysis with secondary data analysis. Results: An analysis of available sources revealed that the odds of outdoor activities have a positive effect on the development of social cohesion among work groups as well as groups of adolescents and sports teams. The work also deals other benefits of outdoor activities courses. Key words: social cohesion, team building, outdoor education, sociometry, group, team

This Master essay has examined boys´own view of success factors for learning. The attended school is organized with pupils from 6-16 years old. It is a school in West Sweden, which has good results among boys leaving school, the difference from the country´s results are significant. The purpose of the study has been to find out from an organizational and pedagogical perspective which success factors therer are for boys´ learning. The study has a qualitative approach and semi structured interviews were conducted in groups of two or three pupils (boys) in grade nine. The method for the interviews is called Perception Map (Sherp, 2018) and has been completed like a dialogue in the group. What emerged out of the interviews are analyzed by using three research questions: Which are boys´own view of success factors at the current school? How do the boys connect the success to the school´s profile? To what extent are the boys´view of success factors characterized by quality education? In the results of the study it can be concluded that the two perspectives are interdependent and that the basic conditions are a factor of great importance. The small school and the small classes provide the conditions for the teachers to have time to meet each of the students and get to know them and everyone´s needs. These meetings are the basis of a good relationship that can be created between students and teachers, and the good relationship creates security and a calm environment. To sum up, this together provides the conditions for teaching and learning. What then happens in the classroom is dependent on the teacher´s competence and ambition to motivate, interest and catch the students´ attention. It also means that the school´s culture is characteristic of the values that prevail in the boy´s group and the prerequisite for whether a study culture is created instead of an anti-study or anti-effort culture. / Sammanfattning Denna magisteruppsats har undersökt pojkars egen syn på vad som är framgångsfaktorer för lärande. Undersökningen är gjord i en F-9-skola i västra Sverige bland pojkarna i åk nio utifrån att skolan har signifikant högre genomsnittlig meritpoäng än rikssnittet för samma grupp. Syftet med studien har varit att utifrån ett organisatorisk och pedagogiskt perspektiv få fram vilka framgångsfaktorerna är för pojkars lärande. Studien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har gjorts i grupp om två till tre elever. Intervjumetoden har varit föreställningskarta enligt Scherp (2018) och eftersom den gjorts i grupp har den karaktäriserats som ett lärande samtal. Nyckelord och utsagor har sedan analyserats utifrån de tre frågeställningarna, varav den sista även analyserats utifrån Håkansson & Sundbergs (2018) sju riktningsgivare för en kvalitativt god undervisning:  Vilken är pojkarnas syn på skolans framgångsfaktorer? På vilket sätt kopplar pojkarna framgången till skolans profil? I vilken utsträckning kännetecknas pojkarnas syn på framgångsfaktorer av kvalitetsmässigt god undervisning? I studiens resultat kan man dra slutsatsen att de båda perspektiven är beroende av varandra och att de grundläggande betingelserna är en faktor med stor vikt. En modell utifrån pojkarnas utsagor visar att skolkulturen eller skolans kontext blir en bärande faktor för övriga faktorer. Den lilla skolan och de små klasserna ger förutsättningar för lärarna att få tid till att möta eleverna och lära känna dem och deras behov var och en. Dessa möten är grunden till att en god relation kan skapas mellan elever och lärare och den goda relationen skapar trygghet och studiero. Detta sammanlagt ger förutsättningar för undervisning och lärande. Det som sedan händer i klassrummet är beroende av lärarens skicklighet och ambition att motivera, intressera och fånga eleverna. Det innebär också att skolans kultur är bärare av de värderingar som råder i pojkgruppen och förutsättningen för om en pluggkultur skapas istället för en antiplugg- eller antiansträngningskultur.

As past research has found benefits of outdoor education and the current global society is facing a decline in access to beneficial natural spaces due to urbanization (Keniger, Gaston, Irvine & Fuller 2013), the aim of this master thesis research project was to explore the idea of an Outdoor Primary School, a way to provide children the access to beneficial natural spaces. In order to explore this idea, Professional Outdoor Educators (n= 61) were interviewed and asked to fill out a survey about the following aspects: outdoor and indoor spaces, learning activities, curriculum and challenges related to an Outdoor Primary School. There was a wide range of results showing that an Outdoor Primary School is a way to incorporate beneficial ways of learning, such as project-based learning, experience-based and practical learning, social learning, play and student-centered learning in formal schooling. Including learning content and activities that can aid children’s development such as food, animals and sustainability is also possible in an Outdoor Primary School as shown below. Furthermore, an Outdoor Primary School is an institution that can be equipped with beneficial learning environments, such as natural environments, a vast space, spaces for cooking, growing food and keeping animals, quiet zones, play zones and opportunities for creating, building and crafts. These results go in line with previous research about Outdoor Education and related fields, suggesting that an Outdoor Primary School both holds challenges but also is a possible model to bring together many beneficial ways of learning that are already being practiced today.

Denna studie syftar till att se hur utomhusmiljön på förskolan går att använda som ett pedagogiskt verktyg för att lära barn om fysikaliska fenomen. Vi har valt att göra detta genom att använda oss utav två metodansatser, observationer och intervjuer där det under observationerna utfördes en förutbestämd aktivitet som utforskade friktion i en rutschkana. I vårt resultat går det att utläsa pedagogers tankar kring arbetet med fysik och naturvetenskapliga ämnen samt begreppsbildning i förskolan. Under studiens gång kan man se hur pedagoger är osäkra i arbetet med naturvetenskapliga begrepp och vi diskuterar hur framtida forskning kan se ut. Det diskuteras även hur barn lär av varandra och hur viktigt det är att verbalt använda adekvata begrepp så som friktion för att barn ska få bekanta sig med fenomenet. I intervjuerna fick vi även ta del av pedagogernas positiva inställning till utomhusmiljö som en arena för lärande. / This study aims to see how the outdoor environment in preschools can be used as an educational tool to teach children about physical phenomena. We have chosen to do this by using two methodical approaches, observations and interviews. During the observations a predetermined activity was carried out which explored friction on a slide. The result shows what the interviewed teachers think about the physics and natural science education and conceptualization in a preschool practice. During the study one can see how teachers are uncertain about the work with natural science concepts and we further discuss what future research could possible look like. Discussions regarding how children learn from each other are also held, and furthermore how important it is to verbally use adequate concepts such as friction in order for children to get acquainted with the phenomenon. In the interviews, we also got to see the teachers' positive attitude towards the outdoor environment as an arena for learning.

Aim The aim with this study is to investigate how teachers in physical education are teaching and working with assessment in outdoor education. Further on, we also want to see how the geographical location of each school might be a factor to consider when it comes to the conditions for managing outdoor education. The following issues have been used: How does teachers implement outdoor education in their teaching in physical education? What conditions, for example, economic, time, or the vicinity to nature, does one has to consider important to teach outdoor education? In what ways do the teachers work with the content of the curriculum and how do they create situations for assessment. In what way do the teachers look at how the different conditions affect the education in outdoor education itself? Method Our study is based on qualitative interviews where the focus was to understand how and why the teachers looked upon certain areas within outdoor education, rather than gathering quantitative facts. There were six certified teachers being interviewed from upper secondary schools in Jämtland, Södermanland, Småland and Västergötland. As the interviews began we assured all the participants their answers were confidential and that they could end the interview at any time. The interviews were held over Skype with a voice recorder. Results The results we found were that most of the teachers had a very similar way of looking at outdoor education. Most of them agreed that conditions such as, economic, time and material, plays a big part when it comes to what education they will be able to implement. The teachers also found a connection between the location of the school and what type of outdoor education they can carry through. All of them thought that the activity itself should be in focus, and that will decide in what environment it will take place. Conclusions The conclusion we can make based on the findings of this study was that many teachers looked at the limitations of outdoor education and therefore decided that it was a difficult element to work with. With a wider view toward outdoor education one could interpret the curriculum in multiple ways, and then find new possibilities with outdoor education. If one were to look at the four overall perspectives, written in the curriculum, one could easily work with environmental sustainability and the historical aspects of the different places one has access to. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv?   Metod Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Resultat Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar. Slutsats Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förhåller sig till utomhuspedagogiska aktiviteter i sin dagliga verksamhet.   Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i en stor stad. De har varierad tillgång till egen förskolegård och därmed varierande förutsättningar till utomhuspedagogik. Deltagarna har varit verksamma inom yrket mellan 2 till 18 år. Resultatet presenteras baserat på studiens två frågeställningar och visar att alla fyra deltagare anser att de utövar, en för dem, god utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. De menar att de planerar in sin uteverksamhet spontant och den baseras på barnens inflytande och intressen. Att pedagogerna har en stor roll i utomhuspedagogiken är något som framgår tydligt och att de måste vara närvarande och öppensinnade i deras ledarroller och bli medforskare tillsammans med barnen. I resultatet framgår även att man faktiskt inte behöver en egen gård för att bedriva en god utomhuspedagogik. Att låta barnen få upptäcka sin närmiljö och besöka olika museer eller andra verksamheter är något som gör barns lärande meningsfullt. Alla fyra förskollärare är rörande överens om att utemiljön är viktig och att det är ett extra ”rum” på förskolan, gård eller inte, som man måste ta vara på. / The purpose of this study was to study preschool teacher’s perceptions of how they relate to outdoor education in their daily activities.   The study was completed with qualitative interviews with 4 preschool teachers working in a big city and they have a varied access to their own pre-school yard and different qualifications to perform outdoor educations. The participants have been working in preschools between 2 -18 years.   The results are presented based on the studies two questions of issues and shows that all 4 participants consider that they perform good outdoor education in one way or another. They mean that they plan their outdoor activities spontaneous and based on the influence of the children and their interest. In outdoor education, the teachers have a big roll. They need to be absent, openminded in their roll and become co- researchers with the children. In the results you can see that you don’t need your own pre- school yard to have a good outdoor education. If you let the children discover their local environment and visit museums or other places, makes the education more meaningful. All four pre- school teachers agree that the outdoor space is important, and it should be used as an extra room at the pre-school, with a yard or not, that you have to take care of.