The goal of this project was to develop a recycling program for the Shalom Institute, a multi-use outdoor learning facility located in Malibu, California.

Forskning visar att utevistelse har en positiv inverkan på elevers lärande och kan vara länken mellan teori och praktik. Genom att vara utomhus och vistas i olika utemiljöer påverkas både vårt fysiska och psykiska välmående positivt, vilket vidare påverkar vår inlärning. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera skolan genom att erbjuda eleverna undervisning i olika utemiljöer och genom upplevelsebaserade lärandesituationer. Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar av utemiljöns pedagogiska möjligheter. Studien grundar sig på två frågeställningar: Vilka möjligheter kan fritidslärare se i olika utemiljöer som pedagogiska arenor? Hur uppger fritidslärarna att de använder utemiljöer i den fritidspedagogiska verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig utifrån teorin om affordance. I vår undersökning används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där sex fritidslärare deltog. Utifrån den kvalitativa analysmetoden resulterade detta till studiens fyra olika huvudteman: Utemiljö- en viktig lärmiljö, Skogen som upptäcksplats, Vatten- ett viktigt element och Skolgård- en planerad och spontan arena. Resultatet visar att fritidslärarna ser utemiljön som en självklar och viktigt lärmiljö i undervisningen på fritidshemmet. Fritidslärarna lyfter fram pedagogiska möjligheter på skolgården, skogen samt platser där det finns tillgång till vatten. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att olika utemiljöer används för att utveckla elevernas kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Utemiljön kan vidare användas för att eleverna ska få uppleva ett mer praktiskt och utforskande arbetssätt, vilket kan förstärka elevernas teoretiska kunskaper. / Research shows that the outdoor environment has a positive impact on students learning and can be a supporting link between theory and practice. Being outdoors and visiting different outdoor environments, both human physical and mental well- being are positively affected, which supports learning. According to the curriculum, the after school program should supplement the school by offering students teaching in different outdoor environments and through experience-based learning situations. The aim of this study is to examine after school teachers experiences and perspective of the educational opportunities of the outdoor environment. The study is based on two questions: What opportunities can after school teachers see in different outdoor environments as educational arenas? How do afterschool teachers state that outdoor environment are used in after school programs? The study is based on the theory of affordance. In our study, qualitative methodology was used in the form of six semi-structured interviews with after school teachers. Based on a qualitative method of analysis, this resulted in four main themes: The outdoor environment – an important learning environment, The forest as a place of discovery, Water – an important element and The schoolyard – a planned and spontaneous arena. The result shows that the after school teachers see the outdoor environment as an obvious and important learning environment in the education at the after school program. The after school teachers highlight educational opportunities in the school yard, the forest and places where there is access to water. Conclusions that can be drawn from the study are that different outdoor environments are used to develop students cognitive, social and physical abilities. Furthermore, the outdoor environment can be used to allow students to experience a more practical and exploratory way of working, which can strengthen the student’s theoretical knowledge.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad. Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

In today’s digitalised society we spend a lot of time indoors, kids included, and not as much time outdoors in nature. Thoughts that might appear because of this include what children’s relation to nature looks like and what we as teachers can do to improve this relation. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about teachers’ thoughts and use of outdoor education, and how they view pupils’ relation to nature based on their outdoor education. The method used in this study was to conduct interviews with five different teachers about their work with outdoor education, along with their thoughts and views on it. A thematic analysis was used to extract different themes from the teachers’ interview answers. This analysis resulted in six different themes covering teachers’ thoughts and outdoor education. The results show that outdoor education often consists of group-based activities with a focus on practical work where many senses are activated and stimulated. According to the teachers, the way that they work with outdoor education also contributes to a more positive relation between pupils and nature, by improving their interest, but also by giving a better understanding of the interaction between humans, animals and plants, as well as our connection to them. Based on these findings, it is important that teachers try to use more of this kind of outdoor education to help develop and improve the pupils’ relation to nature, while ensuring a productive and healthy environment. / I dagens digitaliserade samhälle spenderar vi mycket av vår tid inomhus, även barnen, och inte lika mycket tid ute i naturen. Tankar som kan komma upp på grund av detta är hur barns relation till naturen ser ut och vad vi som lärare kan göra för att stärka denna relation. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskaper kring lärares tankar och användande av utomhusundervisning samt hur de ser på elevers relation till naturen utifrån sin utomhusundervisning. Metoden som användes för studien var intervjuer med fem olika lärare kring deras arbete med utomhusundervisning och deras tankar och syn kring det. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att ta fram olika teman i lärarnas intervjusvar. Denna analys resulterade i sex olika teman kring lärares tankar och utomhusundervisning. Resultaten visade att utomhusundervisning oftast innebär arbete i grupp med fokus på ett praktiskt arbetssätt där många sinnen aktiveras och stimuleras. Detta sätt som lärare arbetar med utomhusundervisning på bidrar, enligt lärarna, även till positivare relationer mellan elever och naturen genom ökat intresse samt förståelse och känsla för samspelet som finns mellan människor, djur och växter. Utifrån det som framkommit ur denna studie är det viktigt för elevers relation till naturen att lärare försöker att använda sig mer av utomhusundervisning, med förutsättning att de jobbar på det sätt som beskrivs.

The following study describes teachers' perceptions of outdoor teaching in English in grades 4– 6. Outdoor teaching involves moving parts of regular teaching to an outdoor learning environment. Aspects that are involved are which teaching methods can be used and if teachers perceive some learning and motivation gains as well as obstacles connected to outdoor teaching. Pragmatic and sociocultural perspectives as well as self determination theory (SDT) are used to describe and interpret the perceptions and reasoning that emerged in the study. As empirical data questionnaires from 40 teachers as well as interviews with 4 teachers were used. Teachers both with and without experience in outdoor education participated in the study. In the study, the teachers' view is that conversational exercises are the work area of the curriculum that can be facilitated primarily through an outdoor learning environment. Teachers also highlighting increased motivation and commitment among students in varied ways of working such as outdoor teaching. Finally, this study showed that one of the main percieved barriers to outdoor education was that the teachers thought it would not be of the same quality as classroom teaching, was perceived as one of the main barriers. In coherence with other, larger studies, this study found that teachers' positive experiences of the students' increased motivation towards varied working methods such as outdoor education. As a difference, larger studies showed teachers’ concerns about not being able to meet, for example, the requirements of the curriculum through outdoor education as well as students fear of and discomfort of nature. / Följande studie beskriver lärares uppfattning om utomhusundervisning i engelska i åk 4–6. Utomhusundervisning innebär att flytta delar av den ordinarie undervisningen till en lärmiljö utomhus. Aspekter som berörs är vilka undervisningsmetoder som kan användas och används, om lärarna uppfattar några inlärnings- och motivationsvinster samt vilka hinder som lärarna uppmärksammar i samband med utomhusundervisning. Pragmatiska, sociokulturella teorier samt Self Determination Theory (SDT) har använts för att beskriva och tolka uppfattningarna och resonemangen som framkommit i undersökningen. Som empiriskt underlag till studien har enkätsvar från 40 lärare samt intervjuer med 4 lärare använts. Lärare både med och utan erfarenhet av utomhusundervisning har deltagit. I studien framkommer lärarnas uppfattning att konversationsövningar är det arbetsområde i läroplanen som främst kan underlättas genom en lärmiljö utomhus. Lärarna pekar också på en ökad motivation och engagemang hos eleverna vid varierade arbetssätt såsom utomhusundervisning. Gällande hinder för utomhusundervisning visar den här studien att lärares oro för att utomhusundervisningen inte skulle hålla samma kvalité som klassrumsundervisning upplevdes som ett av de främsta hindren. Likheterna med större studier är lärarnas positiva upplevelser av elevernas ökade motivation gentemot varierade arbetssätt som utomhusundervisning. Däremot visade större studier snarare på lärares oro för att inte kunna uppfylla exempelvis kraven i läroplanen genom utomhusundervisning samt elevers rädsla och obehag inför naturen, som ett av de främsta hindren för utomhusundervisning.

Skolgården är en institutionell miljö med normer och regler som de flesta barn och ungdomar vistas i dagligen, då obligatorisk skolgång gäller i Sverige. Skolgårdsmiljöerna utgör del i infrastrukturen av lärandemiljöer utomhus som förekommer i barns och ungas vardag, och förknippas ofta med elevers rastaktiviteter och paus från undervisningen inomhus. Det har dock i mindre utsträckning bedrivits empirisk forskning om skolgården som socialt såväl som pedagogiskt rum och dess betydelse för elevers lärande kopplat till lokalsamhället. Vi avser att med denna studie bidra med kunskap till detta område genom att undersöka hur skolgårdar är utformade och huruvida skolgården tillsammans med det omgivande landskapet skapar förutsättningar för elevers lek och rörelse och för pedagogisk verksamhet, som exempelvis undervisning i växt- och matodling och naturmiljö. Studiens fokus riktas till undersökning av skolgårdars fysiska och materiella utformning. Datainsamling har skett genom observationstillfällen på sex geografiskt spridda grundskolegårdar i Uppsala kommun, innerstad, förort såväl som landsbygd. Bearbetningen av data skedde genom analysprotokoll utifrån en teoretisk tematisering samt bearbetning av fotografier tagna på skolgårdarna. Studiens resultat visade på vissa institutionaliserade värden om vad som ska ske på skolgården – friytor, fysisk aktivitet, sitt- och samlingsplatser, samt ytor för sportaktiviteter. Växtlighet och naturmiljöer var framträdande i varierande grad, och kunde utgöra olika funktioner i respektive skolgårdsrum, som avgränsningar mellan stadier, prydnader eller inramning av skolgården. Ingen av de undersökta skolgårdarna var belägna i naturmiljöer såsom skogsdungar, utan var byggda på utgrävda fundament och konstgjorda terränger, vissa kuperade och med konstgräs. I de fall där det fanns naturmiljöer i närheten fanns det tydliga avgränsningar mellan skolgård och naturmiljö. Vidare var endast en av de undersökta skolgårdarna som på skolgården verkade bedriva skolodlingsprojekt. / School grounds are institutional milieu with certain norms and rules and that most children and youth meet daily, due to mandatory schooling in Sweden. School ground environments are part of children’s and youth spaces of learning environments that occur in everyday life. The aim of this this study is to contribute with knowledge about the school grounds as social and pedagogical space and the school grounds potential to contribute to student learning connected to local community. This we intend by researching how school grounds are designed and how their potential institutional conditionings may convey values of play, physical activity and teaching. This includes pedagogical practices in natural environments as well as plant and food gardening. The focus of the study is directed toward the physical conditions and designs of school grounds, and not students’ interactions with the school grounds. The collection of data was managed through observations studies in six geographically scattered school grounds in the municipality of Uppsala, urban, suburban as well as rural. The processing of data was managed by an analysis protocol created by the theoretical framework of the study, which include aspects of play, physical activity and teaching, and of analysis of photos taken at the school grounds visited for this study. The results of the study showed some institutionalized values on what activities should take place in the school grounds – open spaces of asphalt, physical activity in sport areas were represented, but there were few open spaced with surrounding natural environment such as shrubbery or groves. Natural environments occurred with varying functions – as boundaries between areas intended for students with different ages, as ornaments, or framing of the school grounds facing the surroundings. None of the school grounds observed hade natural environments inside them, as they were built upon artificially made terrain, for example hills and grass. In the school grounds that had natural environments in their proximity, there were clear boundaries made by fences of different sorts. Furthermore there was only one of the observed school grounds that seemed to be conducting outdoor education in terms of gardening.

Sportfiskarna bedriver sedan år 2016 projektet Skolbäcken vilket de beskriver som ett läro- och upplevelsekoncept som riktar sig till skolklasser. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar om hur Sportfiskarnas skolverksamhet Skolbäcken kan bidra till lärares undervisning och till elevers lärande och utveckling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade grundskollärare. Utifrån det transkriberade materialet kunde sju teman med koppling till forskningsfrågorna urskiljas. I lärarnas beskrivningar framkommer att Skolbäcken ger möjligheter att möta delar av läroplanens övergripande mål såväl som innehåll i flera kursplaner, där lärande i biologiämnet särskilt betonas. I materialet framkommer också att majoriteten av lärarna inte har deltagit i Skolbäcken i samband med ett större arbetsområde. Den viktigaste slutsatsen av studien blir därför att lärare i fortsättningen bör delta i Skolbäcken i samband med ett större arbetsområde för att ge eleverna de förutsättningar som krävs för lärande genom utomhuspedagogik. / Since 2016 the Swedish Anglers Association (SAA) runs a project called Skolbäcken (The school creek) which they describe as a learning and experiential concept for schools. The purpose of this study is to examine teachers’ descriptions of how Skolbäcken can contribute to teachers teaching and to pupils learning and development. Semi-structured interviews were held with six legitimized primary school teachers. From the transcribed material seven themes with connection to the research questions were distinguished. The teachers described that they see opportunities to meet parts of the overall goals of the Swedish curriculum as well as in several syllabuses, where especially biology was emphasized. The majority of the teachers also described that they didn´t participate in Skolbäcken in connection to a theme. The most important conclusion of this study is therefore that teachers should participate in Skolbäcken in connection to a bigger theme in order to give pupils the conditions which are required for learning through outdoor education.

Syftet med studien är att öka kunskapen om F-3 lärares uppfattningar om och erfarenheter av resurstillgångar för genomförande av utomhuspedagogik i NO-ämnena och exemplifiera hur lärare kan använda sig av resurser vid utomhusundervisning. Vi ville undersöka vilka resurser lärarna upplevde att de hade tillgång till, vilka resurser som kunde stärka deras förutsättningarna till att bedriva utomhuspedagogik samt hur lärarna använda olika resurser. Metoderna som användes var de kvalitativa metoderna intervju och observation. I studien intervjuades sex verksamma lärare i årskurs F-3 och två av dessa lärare observerades vid separata tillfällen. Studiens resultat visar att lärarna i viss mån kan använda sig av skolmaterial, utomhusmiljö, inspirationskällor såsom lärarhandledning, hemsidor på internet och kollegor samt extra personal. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna i studien anser att deras förutsättningar att bedriva utomhuspedagogik skulle stärkas om de fick tillgång till NTA-lådor, nya lärarhandledningar och ökad tillgång till extra personal. Slutsatsen med vår studie blir att lärarna i viss mån har tillgång till olika resurser i arbetet med utomhuspedagogik. Några av de resurser som lärarna anser skulle stärka förutsättningarna att bedriva utomhuspedagogik är något som arbetslagen kan lösa på egen hand. På några av skolorna behöver däremot ledningen tillgodose sina lärare med resurser i form av fortbildning, ekonomiskt stöd till skolmaterial och lärarhandledning samt uppstyrda samtalstillfällen. / The purpose of this study is to increase knowledge of F-3 teachers' perception and experiences of resource assets for the implementation of outdoor education in the science subjects and to exemplify how teachers can use resources in outdoor teaching. We wanted to find out what resources the teachers felt they had access to, what resources could strengthen their ability to manage outdoor education and how the teachers use different resources.The methods used were the qualitative methods of interview and observation. We interviewed six active teachers in year F-3 and observed two of these teachers on separate occasions.The results of the study show that teachers can to some extent use school materials, the outdoor environment, sources of inspiration such as teacher guides, websites on the internet and colleagues as well as extra staff. The results also show that most of the teachers in the study believe that their conditions for conducting outdoor education would be strengthened if they were given access to NTA boxes, new teacher guides and increased access to extra staff.The conclusion of our study is that teachers to some extents have access to various resources in the work with outdoor education. Some of the resources that teachers believe would strengthen the conditions for conducting outdoor education are something that the teams can solve on their own. In some of the schools, on the other hand, the management needs to provide its teachers with resources in the form of continuing education, financial support for school materials and teacher guidance, as well as inspiring conversation opportunities.

Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om lärares uppfattningar om utomhuspedagogiken inom förskoleklass till årskurs tre. I denna undersökning användes intervjuer och enkäter för att samla in information. Vi intervjuade nio verksamma lärare inom F-3 som ansågs som goda exempel på utomhuspedagoger. Dessa lärare hade olika lång erfarenhet samt olika typer av utbildning inom utomhuspedagogik. Den andra forskningsmetoden som användes var en kvantitativ webbenkät vilket 81 lärare inom årskurserna F-3 runt om i Sverige besvarade. Resultaten av undersökningen stämmer överens med vad tidigare forskning säger om utomhuspedagogik som en undervisningsform. Resultaten visar att lärare främst ser många möjligheter med utomhusundervisning som elevernas mående och lärande. Lärare framför en del svårigheter som främst är i form av begränsningar som är utom lärarens kontroll, exempelvis sämre väderförhållanden samt brist på resurs. Denna undersökning visar även att majoriteten av lärarna är överens om att utomhuspedagogik är en undervisningsform som bidrar till inkludering, och detta på grund av utomhusmiljöns möjligheter. De intervjuade lärarna anser att lärarens attityd är avgörande om det blir en lyckad utomhuspedagogik eller inte. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about teachers' perceptions of outdoor education regarding pupils aged 6-9. In this study, interviews and questioners were used to collect information. We interviewed nine active teachers for ages 6-9, which were considered as good examples of outdoor educators. These teachers had different work experience as well as different types training in outdoor education. The questioners consisted of quantitative online surveys, which were answered by 81 teachers for ages 6-9 around Sweden. The results of the surveys are consistent with previous research about outdoor pedagogy as a form of teaching. The results show that teachers mainly see many opportunities with outdoor teaching such as student learning and prosperous. The teachers in this study present some difficulties that are mainly in the form of limitations that are beyond the teacher's control, such as poor weather conditions and lack of resources. This study also shows that the majority of teachers agree that outdoor education is a form of teaching that contributes to inclusion, because of the possibilities that the outdoor environment presents. The interviewed teachers believe that the teacher's attitude decides whether it will be a successful outdoor education or not.

AbstractOutdoor education is a concept of the idea where you teach matters. This study asks the question of what significance outdoor education has for learning in natural science and how motivation influence the learning of the students.For young students in natural science it is important that they have the possibility to vary their environmental setting to be able to get firsthand and authentic experiences of life, nature, society and culture in its natural place, so that they can use that in their early education. A variety of how the students learn should mix between literal- and sense-based learning. Several of the studies that we have researched shows the same thing, outdoor education has an impact on the knowledge and skillset within natural science for the students. Yet it is rarely used to the extent that maybe it should within education. It does however not stop there; outside education also motivates students to learn both in the outside and inside settings.