Under de senaste åren har världen drabbats av en pandemi. I och med denna kom restriktioner för att minska smittspridningen, en följd av detta var att förskolor fick flytta ut sin verksamhet till största möjliga mån. Forskning visar att förskollärare har en positiv syn på planerad utomhuspedagogik men att det inte används i så stor utsträckning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på och inställning till planerad utomhuspedagogik, i relation till covid-19. Syftet har två tillhörande frågeställningar. För att genomföra detta användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Materialet analyserades genom en tematisk analys och det sociokulturella perspektivet. I resultatet presenteras två teman utifrån frågeställningarna, “förskollärares syn på planerad utomhuspedagogik för barns lärande” och “förändring av förskollärares inställning till planerad utomhuspedagogik i och med pandemin”, dessa med tillhörande kategorier. Slutsats är att majoriteten av förskollärarna i studien har utvecklat sin syn på den planerade utomhuspedagogiken i och med ökad utomhusvistelse. Få anser att de har samma inställning till det nu som innan. Studien visar att förskollärare är positiva till planerad utomhuspedagogik för att den bland annat bidrar till ökad fysisk aktivitet och större lärande med alla sinnen. Men förskollärarna kan också se vissa hinder och svårigheter med detta, exempelvis väder och kläder.

The aim of this study is to explore how outdoor education (OE) can influence foreign language anxiety (FLA) and foreign language enjoyment (FLE) when primary students are learning English as a foreign language (EFL). The design was a pre-post intervention study with two experimental groups of 3rd graders of a Catalan state school that participated in an outdoor English session. The research has followed a mixed-methods approach, consisting of a pre- and post-test, group interviews with the students and individual interviews to their main teachers. Statistical analyses indicated a significant decrease in the FLA levels after the outdoor session, especially in girls. Regarding the FLE levels, even if there was an increase for both boys and girls, the difference was not significant. The statistical power was too low and the lack of a control group makes it difficult to claim that the differences where due to the outdoor setting. The qualitative data revealed positive feelings regarding the outdoor English session. Both students and teachers mentioned numerous benefits such as the increase of motivation, active learning or interaction with nature. However, the teachers pinpointed some challenges that need to be taken into account when applying this method. Even if FLA and FLE have been widely investigated, studies on how the outdoors can influence these emotions, and its effect in primary students are new fields of research. This study has provided an overview on how learning English outdoors can be linked with FLA and FLE levels and the differences presented between genders.

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betydelsefull roll. Resultatet visade även att meningsskapande oftare blev synligt då det fanns en koppling mellan musikens innehåll och skogen. Detta leder till slutsatsen att platsen har betydelse för barns musikaliska meningsskapande. Denna studie lyfter fram skogen som en värdefull plats för barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser där musicking, förundran och kreativitet frodas. Kunskap om barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser i skogen kan ur ett didaktiskt perspektiv ha betydelse för personal i förskolan, men även för lärosäten som utbildar förskollärare. / The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the children, where also the pedagogues, time space and children´s previous experiences have been shown to play a significant role. The result also showed that meaning making often became visible when there was a connection between the content of the music and the place. This leads to the conclusion that the place is significant for children´s musical meaning making. This study highlights the forest as a valuable place for children´s meaning making through sound and music experiences where musicking, awe and creativity flourishes. Knowledge about children´s meaning making through sound and music experiences in the forest can through a didactical perspective be of importance for preschool staff, but also for preschool educators.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur lärarstudenterförbereds för att kunna bedriva sin kommande undervisning i de naturvetenskapliga ämnena utomhus. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data har vi undersökt hur lärarutbildare uppger att de implementerar de centrala innehållspunkterna som berör utomhusundervisning i Lgr22, samt hur lärarstudenter uttrycker att dessa punkter behandlas i deras NO-kurs. Samtliga lärarutbildare i denna studie tycker det är viktigt med utomhusundervisning och framhåller att de har höga ambitioner med sin undervisning men att tiden är ett hinder som begränsar dem. Alla lärarstudenter i studien har en positiv syn på utomhusundervisning men anser att de inte känner sig tillräckligt förberedda för sin egen undervisning utomhus. De eftersöker mer konkreta verktyg för undervisning som lektionstips, planeringar och anpassningar. / The purpose of this work is to contribute with more knowledge about how student teachers are prepared to be able to conduct their upcoming teaching in the natural science outdoors. In a qualitative study using semi-structured interviews as a method of data collection, we have investigated how teacher educators state that they implement the central content points concerningoutdoor education in the primary school curriculum, as well as how teacher students express that the same has been addressed in their course on the natural science subjects. All teacher educators in this study think it is important to teach outdoors and emphasize that they have high ambitions for their teaching, but time constraints limit them. All student teachers in this study have a positive attitude towards outdoor education but feel inadequately prepared for their own outdoor teaching. They ask for more concrete tools for teaching such as lesson tips, plans, and adaptations.

I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna   människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken          antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens resultat belyser hur bevarande av arter, ekosystem och dess ekosystemtjänster kan få förbättrat utrymme till att på skolgårdar frodas mer i samklang med barnen. Studien visar även att interaktiv forskning, mellan arkitekt och miljövetare, har möjlighet att konkretisera resultat som kan fungera vägledande med en metodik som även kan appliceras för att göra våra universitetsområden miljövänligare och mer resilienta. Om studiens resultat får tillräckliga spridningseffekter med att gå från ritbord till verklig handling, lämnas öppet för framtida studier att utforska. Om barn ska inspireras till ett större miljöengagemang i samhället, är en bra start att börja transformera Sveriges urbana skolgårdsytor mer som urbana grönområden. / In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and   people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for increasing the well-being of children in urban environments. The study's results highlight how the conservation of species, ecosystems and their ecosystem services can be improved in order to thrive in schoolyards more in harmony with the children. The study also shows that interactive research, between architect and environmental scientist, can concretize results that can serve as guidelines a methodology that can also be applied to make our university campuses more environmentally friendly and more resilient. Whether the study's findings have sufficient spillover effects to move from the drawing board to real action is left open for future studies to explore. If children are to be inspired to a greater environmental commitment in society, a good start is to transform Sweden's urban schoolyard areas more like urban green areas.

I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.

This project was designed to help instructors at Camp Highland Outdoor Science School in Cherry Valley, California. The camp is drsinged for fifth and sixth grade students. The manual would be a useful tool for instructors to reference information to assist in lession planning and activities. It would familiarize them with the local natual history in the area including geology, climate, plants and Native Americans.

The study explores the incorporation of Environmental Education (EE) for sustainability in the Namibian Colleges of Education. The thrust is held in this study because of the view that the incorporation of EE promotes sustainable development. Cross-curricular teaching is the preferred model for the incorporation of EE in the Namibian Colleges of Education because it brings all teacher educators to contribute to the teaching of environmental education themes just as sustainable development requires all players to incorporate its principles in core operations of institutions. The study explores the global environment crisis, the environmental degradation in Africa in general and Namibia in particular. Education is seen as an instrument that could be used to address the environmental problems that affect the ability of the ecosystem to regulate climate, to provide resources and to support natural and human life in the broader environment. The study presented the EE goals such as the ecological foundation, the conceptual awareness: issues and values, investigation and evaluation as well as the environmental action, training and application. The study explores theoretical perspectives for the incorporation of EE, theories of modern environmentalism and theories of sustainability as well as policies that were undertaken in Namibia to incorporate EE in the Namibian Colleges of Education. The methodology of research is both quantitative and qualitative and is rooted in the classical and grounded theory approaches to research. The documentation of data and the questionnaire were used as techniques and tools to collect both direct and indirect data. It emerged from the findings of the study that the ecological foundation and the conceptual awareness subgoals are part of EE teaching while the investigation and evaluation as well as the environmental action, training and application subgoals are not part of EE teaching in the Namibian Colleges of Education. The findings of the study reveal that teacher educators in the Namibian Colleges of Education have a variety of understandings and perceptions about the incorporation of EE in the Namibian Colleges of Education. The findings also show that the barriers that affect the incorporation of EE in the Namibian Colleges of Education are institutional, dispositional and situational. The recommendations of the study support the clarification of the concept of cross-curricular teaching in light of the emerging paradigm of sustainable development. They also promote the re-orientation of the administration, the curriculum and teacher educator attitudes in the Namibian Colleges of Education. / Educational Studies / D. Ed. (Didactics)

This study focused on a single alternative school program with a strong outdoor component and featuring a theoretical and practical orientation very much concerned with personal relationships. Data were sought regarding this program with the intent of developing possible formats for alternative school programs. The case study approach was employed to gather and report data. It permitted the investigator to observe, interact, and record the multiple phenomena. The Theory of Personal Process was the framework utilized to observe the relationships between student and teacher. This theory was made up of five key words: (1) Contact, (2) Consult, (3) Find, (4) Share, and (5) Accompany. The study detailed the personal school relationships of the students and teacher. The investigator, as participant/observer, was the instructor of each of the five students. The investigator maintained records of interaction with the students. Furthermore, he had access to journals, term papers, and other written materials produced by the students. Each case study was presented as a specific phase of the alternative school. A specific student was described as he interacted with others in that phase of the program. The description of the student's relationship with the teacher was also correlated to the Theory of Personal Process. Optional formats for alternative school programs were developed from the case studies. The program featured the following phases: (1) Orientation, (2) Group, (3) Outdoor Experiences, (4) Classroom, (5) Creativity, and (6) Community. The key to the success of each phase was determined to be the relationship between the teacher and student. This relationship fostered a support basis for the student which, in turn, provided the necessary freedom to learn. The school was not so much an educational unit as it was a social unit, a "family."