I denna fenomenologiska studie är syftet att utforska och beskriva de erfarenheter och de uppfattningar som lärare i årskurs F–3 har om utomhusundervisning i relation till svenskämnet. Materialet består av intervjuer med sju lärare som jobbar med utomhusundervisning på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna ställer sig positivt till att inkludera utemiljöer i sin undervisning sett till elevers lärande, men att undervisningen ställer vissa krav på organisationen och lärarnas arbetsinsatser. Lärarna upplever att schemalagda lektioner utomhus underlättar att utomhus- undervisning genomförs. För att utomhusundervisningen ska bli framgångsrik krävs ofta tillgång till mer personal, kollegialt samarbete samt mer tid för planering. Genom att integrera svenskundervisningen i uterummet med klassrummet upplever lärarna att elever får en tydligare verklighetsförankring av ord och begrepp. Det kan även ge inspiration till textskapande och skapa möjligheter för lekfulla former av lärande inom såväl bokstavsarbete som ordklasser och begrepp. Av resultatet framkommer att lärarna har positiva upplevelser av arbetssättets effekter på eleverna men att det upplevs som svårt att implementera i verksamheten. För att få utomhusundervisningen till ett etablerat arbetssätt inom svenskämnet krävs insatser från skolan, kompetensutveckling om utomhusundervisningens möjligheter samt ett medvetet och flexibelt arbetssätt hos lärarna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar utomhusundervisning utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Forskningsfrågor som guidar den här studien är: “Hur synliggörs utomhusundervisning vid planering i såväl skriftliga planeringsdokument som i tal?” och “Hur motiverar förskollärare de didaktiska ställningstagandena i relation till utomhusundervisning?”. För att svara på studiens forskningsfrågor har dokumentanalys och forskningsintervju använts som metoder för att samla in datamaterial. För att stärka planeringsdokumenten som samlats in spelades pedagogernas diskussioner in med hjälp av en ljudupptagare. Ljudinspelningarna från planeringarna analyserades tillsammans med de skriftliga planeringsdokumenten. De pedagogiska planeringarna följdes upp med intervjuer av förskollärare som spelades in med ljudupptagare och analyserades. Datamaterialet har transkriberats och kategoriserats utifrån likheter och skillnader i empirin. Studiens teori är utvecklingspedagogik med tillhörande begrepp, lärandets akt och lärandets objekt som har använts vid analys av datamaterialet. I studien medverkar fyra förskolor från två kommuner i södra Sverige. Förskollärarna har varierande yrkeserfarenheter med olika kunskaper om utomhuspedagogik och didaktik. I resultatet synliggörs variation i hur arbetslagen planerar för undervisning utomhus utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Samtliga arbetslag har en strävan om att inkludera utomhuspedagogik i deras temaarbete. I förskolornas planeringsdokument synliggörs det att utformningen av utomhusundervisning varieras i förhållande till deras temaarbete. Studiens förskollärare motiverar att didaktikens frågor är en bra utgångspunkt för undervisning utomhus. Något som genomsyrar resultatet är brist på kunskap om didaktik som begrepp. Det framförs att förskollärare behöver mer vägledning i både att inta medvetet didaktiskt förhållningssätt och hur utomhusundervisning kan samverkas med undervisningen som bedrivs inomhus. Det framförs i studien att didaktisk planering ökar förutsättningar för förskoleverksamhet att bedriva undervisning som stimulerar barns utforskande. Förskolor har olika förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogik, både vad gäller miljöns utformning och pedagogernas kunskaper.

Forskning påvisar ett flertal positiva effekter av utomhuspedagogik, såsom förbättrad fysisk hälsa och social interaktion, men utomhusundervisning i svenskämnet är i dagsläget ett område som endast studerats i begränsad omfattning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur en svensklektion med fokus på berättande texter genomförs utomhus. Studien grundar sig i en lärsekvensmodell där iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln är i fokus. Olika former av data samlades in för att studera dessa faser av lektionen. För studie av iscensättningen hade vi tillgång till lärarens planering, videoupptagning av lektionen och intervju med läraren. Första transformationscykeln hade fokus på fyra elever och dokumenterades med hjälp av fältanteckningar under lektionsmomentet. Andra transformationscykeln studerades med utgångspunkt från de texter som eleverna producerade under lektionen. Dessutom intervjuades såväl läraren som eleverna om hur de upplevde utomhuslektionen. Materialet analyserades med en deduktiv ansats där begrepp från lärsekvensmodellen användes för att strukturera data. Analysen av iscensättning och första transformationscykeln visar att såväl läraren som eleverna lyckades bra med att anpassa sig till de institutionella normer som utomhusmiljön innebär. Analysen av andra transformationscykeln visar att två av fyra texter innehöll spår av utomhusmiljön. Såväl läraren som eleverna uttryckte uppskattning av utomhuslektionen som helhet. Sammanfattningsvis visar vår studie därmed att det finns goda möjligheter att genomföra lektioner om berättande texter i en utomhusmiljö.

This study aims to showcase how primary school teachers for ages 7-9, view qualities of outdoor areas and how they perceive obstacles and opportunities with teaching the subject of Biology outdoors. The aim is also to contribute with knowledge of how elementary schools can make outdoor education more accessible. The data was collected by semi-structured interviews and was conducted with nine primary school teachers from four municipalities in Sweden. The thematic analysis of the interview shows that the teachers are positive towards outdoor education and its influence on pupils’ knowledge acquisition in Biology. Despite this, teachers tend to avoid using outdoor education because of the different challenges that comes with it. The results show that the teachers’ perception of the quality of outdoor areas as well as their didactic and subject knowledge, influenced their use of outdoor teaching in biology. We can use the teachers’ views on the outdoor educations’ possibilities and challenges to contribute with recommendations as to how the schools can support the use of outdoor education. This includes having enough personnel, possibilities for teachers to improve their competence in the area, outdoor classrooms and preserving outdoor areas. / Denna studie syftade till att kartlägga hur undervisande lärare i biologi för årskurs 1–3 uppfattar vilka kvalitéer grönområden bör ha, samt möjligheter och utmaningar med utomhusundervisning. Syftet med studien är även att bidra med kunskaper om vilka insatser som skolansverksamhet kan vidta, för att utveckla utomhusundervisningen i biologiämnet på lågstadiet. För att ta reda på studiens frågeställningar genomfördes en semistrukturerad intervjustudie. Nio grundskolelärare i fyra olika kommuner i Mellansverige intervjuades. Sedan utfördes en tematisk analys av de inspelade intervjuerna. Resultatet indikerar att lärarna är positivt inställda till utomhusundervisning och anser att det är gynnsamt för elevers lärande. Utmaningarna gör dock att utomhusundervisningen undviks i stor utsträckning. Kartläggningen visar att lärarnas uppfattningar om bland annat personalbrist, grönområdens kvalitet samt deras didaktiska- och ämneskunskaper påverkade deras användning av utomhusundervisning i biologi. Till följd av lärarnas synpunkter kring möjligheter och utmaningar kan studien slutligen bidra med rekommendationer till skolverksamheten för att stötta utomhusundervisning. Det innefattar att ha tillräckligt med personal, ge möjlighet till kompetensutveckling, uteklassrum samt att bevara grönområden.

Experiential, outdoor education supports improvement in students’ problem-solving skills; collaboration and communication skills; and enjoyment in learning in the outdoors. Outdoor instruction is becoming increasingly underutilized. A residential environmental education center, located in Tennessee has conducted professional development programs in effort to increase teacher implementation of instruction in outdoor spaces. This institute revealed concern for low implementation rates to past professional development opportunities. Their newly designed, long-term professional development explored teacher’s perceived challenges and needs, then combined effective experiential pedagogy in outdoor spaces with pre-established communities of support from the participating schools in effort to contribute to experiential, outdoor instruction reform. This program entailed four workshop meetings over a seven-month time span, producing over 50 hours of face-toace contact during the training. Program leaders designed the learning experience to include effective professional development strategies; reflective assignments; and activities that related to citizen science, experiential learning, and science and engineering practices found in the recently adopted Tennessee State Science Standards. This study identified concepts of the planned, delivered, and received curricula of the workshop series to define the intentions, methodologies, and impact of the experience. The intentions of the program were aligned to the delivered curricula then the impact of the program was considered. Data collected during this qualitative study included over 15 hours of interviews; over 110 hours of observation field notes; and various artifacts including journals, handouts and applications. This long-term professional development provided a pre-established community of practice and advocated for experiential instruction in outdoor spaces; eliminating barriers; improving teacher confidence and implementation of knowledge gained; and reinforcing the professional development experience.

The Intergovernmental Panel on Climate Change’s (IPCC) sixth assessment report was stark, and called for action to address global warming, climate change, and carbon emissions (UnitedNations, 2022). As educators one way to enact change is to educate the current and futuregenerations for sustainable development. Education for Sustainable Development and OutdoorEducation are two popular pedagogical practices utilised for this purpose globally. The aim of this study is to explore teacher perceptions of Classroom Based Assessmentsand their potential to integrate Education for Sustainable Development and Outdoor Educationin the Irish Technology Education subject Wood Technology. To realise this aim, the followingresearch questions were formulated: 1. How do teachers perceive the new Junior Cycle and Classroom Based Assessments? 2. How do teachers perceive and integrate Education for Sustainable Development intoWood Technology? 3. How do teachers perceive and integrate Outdoor Education into Wood Technology? Wood Technology teachers working in the Republic of Ireland were recruited forqualitative semi-structured interviews to gather data and ultimately to answer the researchquestions. These interviews were later transcribed and analysed using a phenomenographicanalysis. As a result an outcome space was created describing the variations in teachers’perceptions (Sin, 2010). The outcome space demonstrated that teachers value Classroom BasedAssessments, Education for Sustainable Development, and Outdoor Education. Education for Sustainable Development was widely integrated through the sustainable use of material in theclassroom and through some Classroom Based Assessments. Outdoor Education was practicedin Wood Technology, Transition Year, and most often in Senior Cycle Construction Studies.

No description available.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning. Det har även framkommit att lärare och elever tycker att utomhusundervisning är ett viktigt och positivt inslag i undervisningen.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andraspråksinlärning är en kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra pedagoger, två lärare och två naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute där ungdomar i åldrarna 16-19 år går en naturvägledarutbildning. Hälften av ungdomarna har svenska som andraspråk. Enligt litteraturen så lär sig elever språk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners. Utomhuspedagogik kan användas för att lära in alla skolans ämnesområden. Det bottnar i synen på att lärande bör ske i ett verklighetsanknutet sammanhang knutet till platsen, där flera sinnen aktiveras. Fokus för min undersökning har varit att ta reda på vad lärare och naturpedagoger anser om de utomhuspedagogiska övningarna ur ett svenska som andraspråksperspektiv samt vad elever och lärare lärt sig. Resultatet visar att lärarna och naturpedagogerna ser stora fördelar med användningen av utomhuspedagogiska övningar. Genom övningarna har elever fått möjlighet att utvecklas socialt och språkligt. De intervjuade tycker att det funnits stor potential att skapa bra lärandesituationer i mötet mellan de båda medverkande elevgrupperna. Informanterna har tyckt det är viktigt att knyta utomhusundervisningen till arbetet i klassrummet. Både naturpedagogerna och lärarna själva uppfattar att lärarna har lärt sig mer om hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i sin undervisning.

Forskning har kontinuerligt uppmärksammat de positiva effekterna av utomhusaktiviteterna på barns hälsa samt fysiska och kognitiva utveckling. Inom området förskolepedagogik fokuserar denna studie på komplexiteten i utomhusundervisning, med syftet att undersöka förskollärares uppfattningar om möjligheter och hinder för utomhusundervisning i förhållande till förskolans gård och närområde, samt deras roll som förebilder i detta sammanhang.Studien använder en kvalitativ metod med tematisk analys. Empirin har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare från två olika förskolor i mellersta Sverige, inklusive en med utomhusprofil. Den insamlade data analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och teorin bygger på Vygotskijs syn på lärande där samspel, den proximala utvecklingszon och meningsfulla sammanhang betonas som centrala begrepp. Detta är stor betydelse för förskolans verksamhet, där interaktion i meningsfulla sammanhang i relation till platsens betydelse spelar en viktig roll (Vygotskij, 1995). Resultaten visar på förskollärarnas roll som förebilder i samspelet mellan barnen under utomhusundervisning och indikerar att respondenterna inte ser några direkta hinder för utomhusundervisning, förutom när det gäller vikarier och barnsäkerhet. Resultaten pekar också på att ju större och mer varierad förskolans gård är, samt ju smidigare tillgången till närliggande områden som skogar och lekparker är, desto större blir möjligheterna för undervisning i olika utomhusmiljöer. Dessa slutsatser betonas i studien.