This paper is written for elementary school teachers and teacher students. The paper focuses on Outdoor education as support for elementary school children’s learning. An overview of the subject Outdoor education was performed to see how it can be used in school to support the pupils learning in science studies. Different scientific articles and books about Outdoor education were reviewed to get a reliable answer to the main question in this paper. The result shows support that may be beneficial for pupil’s learning outdoors. An example that illustrates this is that the pupils' sensory impressions become amplified when they are taught outside. The senses act as an important part of the support by improving the children’s memory and ability to concentrate. Another example is Outdoor education’s ability to concretize different scientific concepts. Outdoor education also gives the students a meaningful approach to the subject that helps them to develop knowledge within science studies. The conclusion shows that Outdoor education should be used to a large extent in the ordinary lessons in science education to support students' learning ability.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka utomhusundervisning ur ett vetenskapligt perspektiv. Vilket stöd finns det för utomhuspedagogikens påverkan på elevers lärande i biologi och även dess övriga påverkan på dem. Frågorna som ställts är hur utomhusundervisning kan bidra till ökad kunskap i ämnet, vilka övriga argument det finns för att bedriva utomhusundervisning samt ett kort avsnitt om vad som får lärare att tveka på utomhusundervisning. Metoden som använts för att insamla kunskap är en systematisk informationssökning på databaserna ERC, ERIC via EBSCO och ERIC via ProQuest och även sekundärsökning utifrån referenslistor. Samtliga inkluderade artiklar från databaserna är peer reviewed och ingen artikel är äldre än 17 år.  Resultatet visade på flera positiva effekter med utomhuspedagogik, bland annat gällande elevers kunskapsutveckling så som ökad förståelse för djur och växter, för mångfalden i naturen, nedbrytning och miljöfrågor. Många aktiviteter och platser där undervisningen kan bedrivas på presenterades. Studierna visade utöver påverkan på elevers kunskapsutveckling även på andra positiva effekter som attityd, motivation och inspiration till ämnet biologi. Elevernas vilja att värna och skydda miljön och vår natur är ytterligare en aspekt som visade sig utvecklas med utomhuspedagogik. Slutsatsen av kunskapsöversikten är att lärare bör överväga att antingen börja bedriva utomhusundervisning eller fortsätta göra det, i ämnet biologi.

The aim of this study is to investigate Greek pre-school teachers’ perceptions about outdoor mindfulness practices. Mindfulness and place-based education are the main theories this study is based on. In this qualitative study, semi-structured interviews were conducted with eight Greek pre-school teachers and afterwards, the research data were analyzed by using Thematic Analysis. The results show that Greek pre-school teachers perceive the concept of outdoor mindfulness as a process of observation, awareness and connection. According to the pre-school teachers, by participating in outdoor mindfulness practices children can connect to their inner selves, to the other individuals and to the natural environment. Moreover, the participants show a positive attitude towards future systematic introduction of outdoor mindfulness in their lessons. Finally, this study gives space to Greek pre-school teachers so that they can express their own thoughts, understandings and suggestions on outdoor mindfulness practices. Starting from their perceptions on the topic an important step can be made for the further practice of outdoor mindfulness in pre-school education.

Utomhusvistelse utgör en viktig del av förskolans vardag. Tidigare forskning visar att vistelse utomhus har positiv påverkan på barns hälsa, välmående, koncentrationsförmåga och inlärning. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har kring begreppet utomhusundervisning samt vilka faktorer som utgör möjligheter för att bedriva undervisning utomhus. Följande frågeställningar formulerades: Vad innebär begreppet utomhusundervisning i förskolan för förskollärare? Vilka förutsättningar krävs enligt förskollärare för att kunna undervisa utomhus? För att samla in data för studien genomfördes intervjuer med fem förskollärare som är intresserade av utomhuspedagogik, men som arbetar i förskolor utan utomhusprofil. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning utomhus har samma betydelse för förskollärarna som undervisning inomhus men genomförs i olika miljöer. Studiens resultat synliggör förskollärares uppfattning kring två faktorer som är viktiga för att kunna bedriva undervisning utomhus nämligen utemiljö och organisation. Möjligheten att kunna använda förskolans gård och närmiljö är betydelsefulla för utomhusundervisningen. Viktiga delar av organisationen som framkommer är pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogiken, samarbete mellan avdelningar, möjlighet att planera för undervisningen samt möjlighet att dela barngruppen i mindre grupper. Utifrån studiens resultat dras två slutsatser nämligen att utomhusundervisning ses som ett komplement till inomhusundervisning, samt att utemiljö och organisation uppfattas av förskollärare som de viktigaste faktorerna för att kunna bedriva undervisning utomhus.

Scientific concepts can be abstract for students in the younger school years. By using the playground that is a part of students’ everyday life you can investigate physical phenomena in a way that are close to the students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how playground physics can clarify the physical concepts of gravity, centre of gravity, friction, equilibrium and balance. As a method for answering the purpose and questions qualitative interviews of four active teachers who have teach on the playground. Four students from grade two were observed when they conducted investigations of the concepts at five different stations. The results show that the teachers think that the playground can be used to clarify the concepts, by allowing the students to examine with the whole body and that it provides a joyful learning. At the same time the teachers believe that it is necessary to prepare in the classroom before you go outside. It is also a challenge that there may need to be more adults at hand outdoor as there are distractions that can take focus from the teaching. The observation shows the importance of structure in the teaching and opportunities to learn together by reasoning about investigations at the objects on the playground. / Naturvetenskapliga begrepp kan vara abstrakta för elever i de yngre skolåren. Genom att använda lekplatsen som är vardagsnära för eleverna kan man undersöka fysiska fenomen på ett elevnära sätt. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lekplatsfysik kan tydliggöra de fysikaliska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, friktion, jämvikt och balans för elever. Som metod för att besvara syftet och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer av fyra verksamma lärare som undervisat på lekplatsen. En elevgrupp med fyra elever från årskurs 2 observerades när de genomförde undersökningar av begreppen på fem olika stationer. Resultatet visar att lärarna tycker att lekplatsen tydliggör begreppen genom att eleverna får undersöka själva med hela kroppen och att det ger ett lustfyllt lärande. Lärarna menar samtidigt att det är nödvändigt med förarbete i klassrummet. De menar även att det finns utmaningar som att man behöver vara fler vuxna ute samt att det finns distraktioner som tar fokus från undervisningen. Observationen visar på vikten av struktur i undervisningen och möjligheten till att lära tillsammans genom att resonera kring undersökningarna vid föremålen på lekplatsen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7–9 undervisar i friluftsliv samt vilka möjligheter som ges och vilka svårigheter som finns vid undervisning av kunskapsområdet. För att undersöka detta användes följande frågeställningar: • Vad innebär begreppet friluftsliv för idrottslärare? • Hur arbetar idrottslärare i högstadiet med det centrala innehållet i Lgr11 inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse? • Vilka möjligheter och vilka svårigheter finns det med undervisning inom friluftsliv och utevistelse? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare som arbetar på olika skolor runt om i Sverige. Det teoretiska ramverket som använts i studien var läroplansteorin och analysen i denna studie utgick från Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat Resultatet visade att friluftslivsbegreppet kan definieras och tolkas på olika sätt. Friluftsliv handlar om att vara ute och ta del av naturen och dess upplevelse enligt idrottslärarna. Respondenterna tog upp att det centrala innehållet i kursplanen är för det mesta tolkningsbara, då läraren själv planerar lektion utefter sina egna kunskaper utifrån det centrala innehållet, vilket gav både för- och nackdelar. Idrottslärarnas egna erfarenheter, intresse och kunskaper påverkar lärarnas tolkningar. De svårigheterna som idrottslärarna tog upp var ekonomin, tid och utrustning. En annan svårighet som togs upp var betygsättningen och Fredrik ansåg att betygsystemet borde försvinna i friluftsliv. Möjligheterna som främst speglades var att alla respondenter hade tillgång till närliggande skog. Slutsats De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att idrottslärarna har en ganska traditionell och gemensam syn på vad friluftsliv innebär. Genom att friluftsliv som begreppet är tolkningsbart så krävs det mer kreativitet från lärarna för att kunna förbättra friluftslivsundervisning utan ökade kostnader. Detta hade kunnat genomföras genom att bland annat arbeta mer platsresponsivt och ämnesövergripande. / A qualitative study of how teachers' views affect teaching in friluftsliv Aim The purpose with this study is to analyze how PE teachers in years 7-9 work with outdoor education. The writers will focus on how the PE teachers work with outdoor education as an area of knowledge and what the possibilities and difficulties with teaching in outdoor education are. The study will answer the following research questions: • What is outdoor education according to the PE teachers? • How do PE teachers in high school work with the central content in the curriculum in outdoor education? • What are the possibilities and difficulties in working with outdoor education? Method To answer these questions, we did qualitative and semi structured interviews with six PE teachers in different schools in Sweden. The study’s theoretical framework was the curriculum theory and the analysis in this study was based on Braun and Clarke’s thematic analysis method. Results The result shows that the term outdoor education can be defined and interpretated in many different ways. Outdoor education is about being outside and take part of nature and its experience according to the PE teachers. The respondents raised that the central content of the curriculum for the most part is interpretable, since the teacher plans the lesson from their own knowledge based on the central content, which gave both pros and cons. The PE teachers own experience, interests and knowledge affects the teacher’s interpretations. The difficulties the PE teachers brought up were financial, time and equipment. One more difficulty that was raised was the grading and Fredrik considered the grading system should disappear in outdoor educations. The possibilities which were mainly reflected on were that all respondents had access to nearby woods. Conclusion The conclusions we can draw from the result of this study is that the PE teachers seem to have a quite traditional and common view on what outdoor education means. Because outdoor education as concept is interpretable it demands more creativity from the teachers to be able to improve the outdoor education without increasing costs. This would be possible through working more responsive pedagogy and interdisciplinary.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om varför vissa lärare väljer att bedriva utomhuspedagogik medan andra inte gör det. Studien har två frågeställningar varav den ena berör vad lärare i grundskolans årskurs 4–6 ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. Den andra frågeställningen berör vad den geografiska platsen och dess resurser har för betydelse för utomhuspedagogikens plats i undervisningen, inom de naturorienterande ämnena. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med inslag av pragmatismen där ett lärande sker i ett sammanhang och språket har en betydande roll. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade grundskollärare med inriktning mot de naturorienterande ämnena har intervjuats. Data som samlats in har färgkodats och kategoriserats utifrån framkomna teman. Resultatet visar att lärare i årskurs 4–6 vill bedriva mer utomhuspedagogik än vad de gör i nuläget. Samtliga lärare i studien ser flera möjligheter med utomhuspedagogiken där kunskapsinhämtning, verklighetsförankring, inkludering och sinnesupplevelser är några av de som framkommer i resultatet. Majoriteten av lärarna i studien bedriver, trots detta, utomhuspedagogik i en sparsam omfattning. Lärarna i studien anser att det finns flertalet hinder som står i vägen för att utomhuspedagogiken ska kunna få ta en större plats i dagens grundskola. Tillgången till närmiljön lyfts upp som en god förutsättning för att utomhuspedagogiken ska tillämpas men också som ett hinder ifall skolan ligger på en plats där tillgången till natur är begränsad.  Brist på lärarresurser, riskfaktorer, tidsaspekten och elevers klädsel är andra hinder som lyfts fram i resultatet. Sammantaget är samtliga lärare i studien positivt inställda till utomhuspedagogiken och menar, trots de hinder som finns, att lärares driv och engagemang kan vara avgörande för om utomhuspedagogiken blir av eller inte. / The purpose of the study is to contribute knowledge about why some teachers choose to conduct outdoor education while others do not. The study has two questions, one of which concerns what teachers in primary school year 4–6 see as opportunities and obstacles with outdoor education. The second question concerns the significance of the geographical location and resources of the place of outdoor education in teaching, within science. The study is based on a socio-cultural perspective with elements of pragmatism where learning takes place in a context and where language has a significant role. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews, where six certified primary school teachers with a focus on science have been interviewed. The data collected has been colour-coded and categorized based on emerging themes. The results show that teachers in year 4–6 want to conduct more outdoor education than they currently do. All the teachers in the study see several possibilities with outdoor education, where knowledge acquisition, connection to the reality, inclusion and sensory experiences are some of those that emerge in the results. Despite this, most of the teachers in the study, do not practice outdoor education enough. The teachers in the study believe that there are several obstacles that stand in the way of outdoor education being able to take a greater place in today's primary schools. Access to the local environment is highlighted as a good prerequisite for outdoor education to be applied, but also as an obstacle if the school is in a place where access to nature is limited. Lack of available teachers, risk factors, the time aspect and pupils' clothing are other obstacles highlighted in the results. All in all, all the teachers in the study have a positive attitude towards outdoor education and believe, despite the obstacles that exist, that teachers' drive and commitment can be decisive for whether outdoor education takes place or not.

Environmental education (EE) is important for environmental awareness and stewardship. Involving youth and adults in EE ensures current and future generations will conserve natural resources. This thesis explores impacts of delivery methods on participants’ environmental attitudes and behaviors toward nature through middle school classroom- and camp-based EE instruction, focus group interviews with rural minority youth, and adult responses to aquatic conservation outreach messaging. I observed no difference in environmental attitudes between online versus in-person delivery of EE lessons for middle-schoolers. Outdoor-based learning may be more impactful for EE than experiential, classroom-based learning. Focus group outcomes suggested youth EE programs should capitalize on exploratory learning that allows for independence and safety from wildlife and community violence. Arkansas anglers who reside near aquatic invasive species (AIS) are more aware of Clean, Drain, Dry (CDD) messaging despite all anglers’ likeliness to perform pro-environmental behaviors. Consistent, targeted CDD messaging could help minimize AIS spread.

For the last forty years outdoor education has been investigated all around the globe. Despite intense research initiative, studies have been lacking regarding what teacher competencies are beneficial for successful outdoor education. The aim of this study is to investigate opportunities and challenges that are unique to outdoor education and teacher competencies beneficial for successful outdoor education. This was done by interviewing 5 certified biology teachers. Teachers were chosen from three different educational levels – university, senior high and high school –with the purpose to obtain a more complete perspective since they can provide different views about the research matter. Teachers from higher education has shown to focus more on the theoretical background while teachers from senior high and high school tends to focus more on the practical implementation. Thematic analysis was used to examine the interview material. The results showed that the teachers focus primarily on outdoor education’s educational opportunities and logistical challenges. To a large extent teachers emphasized learning by senses, outdoor environment enriching learning about ecology and species, and how framework factors limit outdoor education from being practiced. Secondary, it was argued by the teachers there are social opportunities and challenges with outdoor education in the form of benefiting and unfavourable for students’ wellbeing and the class’s group dynamics. Furthermore, teachers believed that a teacher’s academic and didactic competencies are the most valuable for successful outdoor education. Other competencies were also outlined by the analytic analysis how the teachers prepare and practice outdoor education. Their work practices emphasized management, relational and collegial competencies. To a large extent no noteworthy variations were found between teachers from different education levels. Potentially, teachers’ view of outdoor and indoor education as more similar than different. For further research it is recommended to investigate how teachers practice outdoor education to further build upon what types of opportunities, challenges and teacher competencies can be beneficial to consider for successful outdoor education. / Utomhusundervisningen är något som forskningen har undersökt under de senaste 40 åren. Trots detta har endast lite forskning gjorts gällande vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Målet med denna studie var att utforska möjligheter och utmaningar som är unika för utomhusundervisning och vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga. Studien utfördes genom att intervjua 5 legitimerade biologilärare. Dessa lärare valdes från tre olika utbildningsnivåer – universitet, gymnasiet och högstadiet – i syfte att få ett mer komplett perspektiv. Den huvudsakliga skillnaden mellan lärare från olika utbildningsnivåer ligger i deras fokus. Lärare från högre studier tenderar att fokusera mer på den teoretiska bakgrunden i jämförelse med lärare på gymnasie- och högstadienivå där mer fokus riktas mot det praktiska genomförandet av utomhusundervisningen. En tematisk analys användes för att examinera intervjumaterialet. Resultatet visade att lärare fokuserade i första hand på utomhusundervisningens möjligheter att lära och logistiska utmaningar. I stor utsträckning betonadelärarna hur utomhusmiljön möjliggör lärande med fler sinnen, och utomhusmiljöns bidrar till ekologi- och artundervisning, samt ramfaktorer som förhindrar utförandet av utomhusundervisning. I andra hand framgick det att lärarna ansåg att utomhusundervisning har både sociala möjligheter och utmaningar eftersom det kan vara såväl fördelaktigt som ogynnsamt förelevernas välbefinnande och klassens gruppdynamik. Dessutom tyckte lärarnaatt en lärares akademiska och didaktiska kompetenser är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Andra kompetenser var också identifierade under den tematiska analysen utifrån hur lärarna förbereder och utför utomhusundervisning. Deras arbetsmetodik underströk organisatoriska, relationella och kollegiala kompetenser. Möjligtvis upplever lärare att utomhus- och inomhusundervisning är mer lika än olika. Inga märkbara skillnader hittades mellan lärare från olika utbildningsnivåerna. Framtida studier rekommenderas utforska hur lärare bedriver utomhusundervisning i fält för att undersöka vidare vilka möjligheter, utmaningar och lärarkompetenser som är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning.

Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan stimulerar språkutveckling hos barn i utomhusmiljö. Undersökningen har bedrivits genom observationer på 3 olika förskolor med fokus på de äldre barnen, 4-5 år. Den grundar sig i Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet där miljön och den geografiska platsen utgör en grund för lärandet. Slutsatsen utifrån observationerna är att pedagoger ofta använder olika tillfällen för att utmana barnen i deras språkutveckling men att de kopplar lärandet till den miljön de befinner sig i. Pedagogerna berikar barnens språk utifrån vad som finns runt omkring barnen utomhus på gården eller i skogen. Alltså blir lärandet bundet till materialet som förekommer mer naturligt utomhus då pedagogerna i den här observationen inte visat att man tar ut objekt eller material som vanligt vis finns inomhus. / The purpose of this study is to investigate how educators in preschool stimulate language development in children in an outdoor environment. The survey has been conducted through observations at 3 different preschools with a focus on the older children, 4-5 years. It is based on Vygotskij’s theory of the sociocultural perspective where the environment and geographical location form the basis for learning. The conclusion from the observations is that educators often use different opportunities to challenge the children in their language development, but that you connect learning to the environment you are in. You enrich the children's language based on what is around the children outdoors in the yard or in the forest. Thus, learning is tied to the material that occurs more naturally outdoors as the educators in this observation have not shown that objects or materials that are usually found indoors are taken out.