This essay is a qualitative study whose purpose is to describe and understand the views of Principals and music teachers on the importance of framework factors for equivalent music education. The study has a hermeneutic approach and is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The questions are based on the influence of framework factors on students' knowledge development in the music subject, in relation to equivalence. The research on which the study is based deals with equivalence in primary school and curriculum theory. The researcher has used literature in the form of the compulsory school curriculum, dissertations, scientific articles, and other publications.The study includes a principal from the middle of Sweden and two music teachers from the south of Sweden. All participants worked at different schools in different municipalities. All schools were high school schools with student enrolment from various middle schools within the municipality. The interviews were recorded and analysed from a framework factor theoretical perspective. The result did not provide clear answers but suggests that music teachers have a consensus that framework factors affect students' opportunities for knowledge development based on the curriculum guidelines. In this discussion, the author problematizes the preconditions for equivalent music education in primary school based on previous research in equivalence with a framework factor theoretical perspective. Factors that appear are lack of classrooms adapted and equipped for music lessons due to financial conditions, the school's organization, management, and culture and norms at each school.Key

For the last forty years outdoor education has been investigated all around the globe. Despite intense research initiative, studies have been lacking regarding what teacher competencies are beneficial for successful outdoor education. The aim of this study is to investigate opportunities and challenges that are unique to outdoor education and teacher competencies beneficial for successful outdoor education. This was done by interviewing 5 certified biology teachers. Teachers were chosen from three different educational levels – university, senior high and high school –with the purpose to obtain a more complete perspective since they can provide different views about the research matter. Teachers from higher education has shown to focus more on the theoretical background while teachers from senior high and high school tends to focus more on the practical implementation. Thematic analysis was used to examine the interview material. The results showed that the teachers focus primarily on outdoor education’s educational opportunities and logistical challenges. To a large extent teachers emphasized learning by senses, outdoor environment enriching learning about ecology and species, and how framework factors limit outdoor education from being practiced. Secondary, it was argued by the teachers there are social opportunities and challenges with outdoor education in the form of benefiting and unfavourable for students’ wellbeing and the class’s group dynamics. Furthermore, teachers believed that a teacher’s academic and didactic competencies are the most valuable for successful outdoor education. Other competencies were also outlined by the analytic analysis how the teachers prepare and practice outdoor education. Their work practices emphasized management, relational and collegial competencies. To a large extent no noteworthy variations were found between teachers from different education levels. Potentially, teachers’ view of outdoor and indoor education as more similar than different. For further research it is recommended to investigate how teachers practice outdoor education to further build upon what types of opportunities, challenges and teacher competencies can be beneficial to consider for successful outdoor education. / Utomhusundervisningen är något som forskningen har undersökt under de senaste 40 åren. Trots detta har endast lite forskning gjorts gällande vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Målet med denna studie var att utforska möjligheter och utmaningar som är unika för utomhusundervisning och vilka lärarkompetenser som är fördelaktiga. Studien utfördes genom att intervjua 5 legitimerade biologilärare. Dessa lärare valdes från tre olika utbildningsnivåer – universitet, gymnasiet och högstadiet – i syfte att få ett mer komplett perspektiv. Den huvudsakliga skillnaden mellan lärare från olika utbildningsnivåer ligger i deras fokus. Lärare från högre studier tenderar att fokusera mer på den teoretiska bakgrunden i jämförelse med lärare på gymnasie- och högstadienivå där mer fokus riktas mot det praktiska genomförandet av utomhusundervisningen. En tematisk analys användes för att examinera intervjumaterialet. Resultatet visade att lärare fokuserade i första hand på utomhusundervisningens möjligheter att lära och logistiska utmaningar. I stor utsträckning betonadelärarna hur utomhusmiljön möjliggör lärande med fler sinnen, och utomhusmiljöns bidrar till ekologi- och artundervisning, samt ramfaktorer som förhindrar utförandet av utomhusundervisning. I andra hand framgick det att lärarna ansåg att utomhusundervisning har både sociala möjligheter och utmaningar eftersom det kan vara såväl fördelaktigt som ogynnsamt förelevernas välbefinnande och klassens gruppdynamik. Dessutom tyckte lärarnaatt en lärares akademiska och didaktiska kompetenser är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning. Andra kompetenser var också identifierade under den tematiska analysen utifrån hur lärarna förbereder och utför utomhusundervisning. Deras arbetsmetodik underströk organisatoriska, relationella och kollegiala kompetenser. Möjligtvis upplever lärare att utomhus- och inomhusundervisning är mer lika än olika. Inga märkbara skillnader hittades mellan lärare från olika utbildningsnivåerna. Framtida studier rekommenderas utforska hur lärare bedriver utomhusundervisning i fält för att undersöka vidare vilka möjligheter, utmaningar och lärarkompetenser som är viktiga för framgångsrik utomhusundervisning.

This study focuses on civics teachers’ opinions and experiences of subject-integratedteaching. The study aims to learn more about teachers’ autonomy and how it affects theirchoice to teach subject-integrated or not. More specifically, the study is concerned withteachers’ way of interpreting the national steering documents and how it affects their choiceof methods, but also which aspects, circumstances, and conditions – in this study calledframework factors - teachers find as either opportunities or obstacles for subject-integration.The findings of this work are based on interviews with five teachers who teach civics at thesame upper secondary school in the north of Sweden.The study shows that teachers have different interpretations of the national steeringdocuments, which results in how and to what extent subject-integration is conducted varies.At the same time subject-integrated teaching seems to be regarded as a teaching methodwhere a lot of planning and preparatory work is required. Moreover, teachers emphasize that astrong consensus between the teachers is necessary for cooperation to function well. Inaddition, teachers must be willing to relinquish some of their autonomy when workingsubject-integrated, which many of them think is a problem. Teachers want a large amount ofautonomy and they do not want anything or anyone to limit it. They want to choose thecontent and methods that they think fit best and at the same time they want to be able toredirect their teaching based on what is happening in the world. All these reasons combinedresult in teachers not teaching subject-integrated to a particularly large extent.

I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?

Denna studie undersöker bedömning och strategier i bildundervisningen. Forskningsfrågorna syftar till att synliggöra vad verksamma bildlärare bedömer i elevernas arbeten, vilka bedömningsstrategier de använder sig av samt vilka utmaningar som kan urskiljas vid bedömningsarbete och betygssättning. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju bildlärare där materialet har bearbetats och analyserats utifrån en innehållsanalys och med studiens två teorier, läroplansteorin samt ramfaktorteorin, som utgångspunkt. Resultatet visar att det som lärarna bedömer är arbetsprocessen och slutresultatet, planering och självständighet samt närvaro under lektionstid. De bedömningsstrategier lärarna använder i formativ- och summativ bedömning är: observationer och frågor, sortering i betygsnivåer, färgkodning, matriser, digitala portföljer och kollegial sambedömning. Slutligen visar studien de utmaningar som förekommer vid bedömningsarbete och betygsättning, som främst handlar om olika ramfaktorer. Dessa är tillgången till bildsal och material, digitala verktyg, elevantal, tidsaspekt, kursplanens formulering samt avvägning vid bedömning.

Svenska grundskoleelevers matematikresultat har visat en ihållande försämring. Dagens skolväsende präglas av utmaningar kopplade till en varierande elevproblematik och en ökande mångkulturalitet, där språk och tidigare kunskaper varierar avsevärt. Ett kooperativt arbetssätt har visat sig ge goda resultat i undervisningen på lång sikt men är tidskrävande. När ett kooperativt arbete ska implementeras spelar tillgången på resurser och tid stor roll. Detta arbete fokuserar på vilka ramfaktorer som påverkar implementeringen av en kooperativ arbetsmetod. Forskningsfrågan som studien avser att besvara är: Vilka ramfaktorer påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisning på grundskolenivå? Metoden i studien baseras på en enkätundersökning med 43 verksamma lärare. Respondenternas svar analyserades med hjälp av en tematisk analys med abduktiv ansats, ihop med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att det framför allt finns tre ramfaktorer som påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolan, vilka är administrativa, resursrelaterade och organisationsrelaterade. För att den kooperativa arbetsmetoden ska bli så gynnsam som möjligt visade vår studie att lärare är i behov av anpassad fortbildning, tid och en god klassrumsdynamik. / Swedish primary school pupils' mathematics results have shown a persistent deterioration. Today's school system is characterized by challenges linked to varying student problems and increasing multiculturalism, where language and previous knowledge vary considerably. To implement a new way of working with the goal of long term improvement of teaching and its results, resources, and time play an important role. Especially a cooperative way of working, which is time-consuming but which in the long term has proven to yield good results. This work focuses on which framework factors influence the implementation of a cooperative work method. The research question that the study intends to answer is: What framework factors influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching at primary school level? Based on a survey where the responses of 43 active teachers were analyzed using a thematic analysis with an abductive approach, the results of the study showed that there are above all three framework factors that influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching in primary school, which are administrative, resource-related, and organizational framework factors. In order for the cooperative work method to be as favourable as possible, our study showed that teachers need adapted further training, time and a good classroom dynamic.

Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers syn på deras möjligheter att påverka barnens fysiska aktiviteter i den dagliga verksamheten på förskolan. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ insamlingsmetod i form av en enkät. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts. Vilka möjligheter finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Vilka utmaningar finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Den metod som använts i studien är en internetbaserad enkät. Resultatet av min undersökning är att olika ramfaktorer ställer olika krav på olika förskolor samt att det är pedagogernas ansvar att se till att alla barn når upp till strävansmålen trots att alla förskolor påverkas av olika ramfaktorer. / The purpose of my study is to contribute with knowledge of educators' view of their opportunities to influence the children's physical activities in the day-to-day activities at the preschool. As a method, I have used a quantitative collection method in the form of a questionnaire. To deepen and more clearly describe the purpose of the study, the following questions have been chosen. What opportunities are there for the teachers to exercise movement activities in the preschool? What challenges do the educators have to exercise movement activities in the preschool? The method used in the study is an internet-based survey. The result of my study is that different framework factors make different demands on different preschools and that it is the teachers' responsibility to ensure that all children reach the target goals even though all preschools are affected by different frame factors.

Syfte Syftet med studien är att undersöka och analysera rektorers syn på gymnasieelevers möjlighet till att vistas i natur- och utemiljöer. Samt att använda naturen som en källa till välbefinnande under tiden i gymnasieskolan. Frågeställningar Vad anser rektorer om att gymnasieskolan ska erbjuda utemiljöer till elever under skoldagen? Vilka utemiljöer erbjuder skolan till sina gymnasieelever under deras tid där? Hur uttalar sig rektorer om utemiljöers och naturens effekter på gymnasieelevers välbefinnande? Metod Den kvalitativa ansatsen som faller in under “ett hermeneutiskt vetenskapsideal” har tillämpats (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 104). Kvalitativa intervjuer har använts för att få svar på studiens frågeställningar och de är således studiens datainsamlingsmetod. Detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Urvalet för studien bestod av fyra rektorer från gymnasieskolor i Stockholms storstadsområde. Analys av resultatet har skett med utgångspunkt i ramfaktorteorin. Resultat Rektorerna kan inte uppge en exakt tid på hur mycket en gymnasieelev i en stockholmsskola ges möjlighet att vistas i natur- och utemiljöer. Dock kan slutsatsen dras att elever ges möjligheter mellan 10–75 min per dag. Denna tid är då främst på raster, eller tillfällen för förflyttning mellan lektioner. Årstider och väder har också stor påverkan då våren ses som den stora möjligheten till utevistelse. Möjlighet ges också via schemabrytande aktiviteter som friluftsdagar, temaveckor eller förlängd tid i idrott och hälsa. Ämnet som ger störst möjlighet och mest tid är idrott och hälsa, följt av biologi eller naturkunskap. Platsen som är den viktigaste utemiljön är skolgården. Andra platser som nämns är naturreservat, gräsytor och skogsdungar. Informationsspridningen om utemiljöers och naturens effekter sker via ämnena och kurserna. Slutsats Studiens viktigaste resultat är att ramfaktorn tid påverkar möjligheterna. Tiden som spenderas i uteoch naturmiljöer sker främst via skolgården. / Aim The purpose of the study is to investigate and analyze the principal's views on the possibility of high school students to live in outdoor environments. At the same time, use nature as a source of well-being while in high school Issues What do the principals think about that the school should offer outdoor environments to students during the school day? What outdoor environments does the school offer to its high school students during their time there? What do the principals say about the effects of outdoor environments and nature on the wellbeing of high school students? Method The qualitative approach that falls under “a hermeneutic ideal of science” has been applied (Hassmén & Hassmén, 2008, p. 104). Qualitative interviews have been used to answer the study's questions and are thus the study's data collection method. This was done through semi-structured interviews with the support of an interview guide. The study sample consisted of four principals from upper secondary schools in the Stockholm metropolitan area. Analysis of the results has been based on the framework factor theory and the issues on which the study is based. Results The principals cannot state an exact time on how much a high school student in a Stockholm school is given the opportunity to be in outdoor and natural environments. However, it can be concluded that students are given opportunities between 10–75 minutes per day. This time is then mainly via breaks, or occasions for moving between lessons. The seasons and weather also have a big impact as spring is seen as the great opportunity to be outdoors. Opportunity is then given through schedule-breaking activities such as outdoor days, theme weeks or extended time in sports and health. The subject that provides the greatest opportunity and most time is sports and health, followed by biology or science. The place that is the most important outdoor environment is the school yard. Other places mentioned are nature reserves, grasslands and woodlands. The dissemination of information about the effects of outdoor environments and nature takes place via the subjects and courses. Conclusion The most important result of the study is that the framework factor time affects the possibilities. The time spent outdoor and natural environments mainly takes place in the school yard.

Being engaged can look different for each individual. So what does it mean to be a committed pedagogue at the after-school center today and how are students given a meaningful leisure time? The purpose of this study is to investigate how the student is affected by the pedagogue's commitment to the after-school center and what the reason may be to why the commitment is lacking. Our study is qualitative and the methods we have used are both structured and participatory observations together with subsequent group discussions with students. Our conclusion is that the pedagogue's commitment affects the student and has a great importance for motivation and the student's further desire to learn. It is the pedagogue who should be the confident, supportive, inspiring and motivating adult role model who gives the student the right conditions for further development and learning with regard to each student's individual characteristics. However, we see that the commitment can be difficult to maintain due to the framework factors that often set limits in leisure activities. Therefore, we hope, with our study, to highlight the importance of being engaged as an pedagogue and to give an eye-opener to what should be changed for the after-school centers to be of the best quality. / Att vara engagerad kan se olika ut för varje individ. Så vad innebär det att vara en engagerad pedagog på fritidshemmet idag och hur ges eleverna en meningsfull fritid? Syftet med denna studie är att undersöka hur eleven påverkas av pedagogens engagemang på fritidshemmet samt vad det är som kan vara anledningen till att engagemanget brister. Vår studie är kvalitativ och de metoder vi har använt oss av är både strukturerade samt deltagande observationer tillsammans med efterföljande gruppsamtal med elever. Vår slutsats är att pedagogens engagemang påverkar eleven och har en stor betydelse för motivationen och elevens vidare lust att lära. Det är pedagogen som ska vara den trygga, stöttande, inspirerande och motiverande vuxna förebilden som ger eleven de rätta förutsättningarna till vidare utveckling och lärande med hänsyn till varje elevs individuella egenskaper. Dock ser vi att engagemanget kan vara svårt att hålla vid liv på grund av de ramfaktorer som ofta sätter begränsningar i fritidsverksamheten. Därför hoppas vi, med vår studie, belysa vikten av att vara engagerad som pedagog samt att ge en ögonöppnare till vad som bör förändras för att verksamheten ska bli av bästa kvalitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.