Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera, sammanställa och analysera systematiska studier i form av olika vetenskapliga artiklar och rapporter inom formativ bedömning av elevernas läsförståelse. Vidare är syftet med kunskapsöversikten att besvara följande frågeställningar: Vilka likheter och skillnader vad gäller syfte, metod och resultat går att urskilja i studierna? Hur framställs formativ bedömning av elevers läsförståelse i vetenskapliga artiklar? Vilka strategier av formativ bedömning identifieras i artiklarna? I kunskapsöversikten kartläggs och redovisas tio internationella studier från Sverige, USA, Tyskland, Frankrike och Norge. Metoder som använts under arbetets gång är sökningar i olika databaser som Primo och ERIC (ProQuest) för att finna relevanta studier till kunskapsöversikten samt för att uppfylla syftet och frågeställningarna. Redovisningen av samtliga artiklar presenteras i form av en tabell och en löpande text som redogör för sökningsprocessen. Artiklarna som presenteras i den här översikten har kodats, analyserats och jämförts. Resultatet visar att feedback används som en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar inomformativ bedömning för att bedöma och utveckla elevers läsförståelse. Ytterligare en betydelsefull bedömningsstrategi som lärarna tillämpar i den formativa bedömningen är digitala verktyg, då bedömningen sker genom online aktiviteter som exempelvis bokbloggar, där lärare och elever är involverade i bedömningen.

Denna studie syftar till att ge inblick i det område som rör bedömning i bildämnet, samt synliggöra verksamma bildlärares bedömningspraktik och förhållningssätt till bedömning och likvärdighet. Trots att det finns problematiska aspekter med bedömningen i bild är forskning i området bristfällig. I denna studie besvaras därför frågor om hur ett bedömningsarbete i bild kan se ut, vilken problematik lärarna ställs inför i bedömningssituationer, samt hur likvärdighet kan uppnås i bildämnet. Detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamma bildlärare på både grundskolan och gymnasiet. Resultatet visar på både likheter och skillnader i bedömningspraktiken, samt att arbetet är utmanande och komplext. Detta förklaras bland annat av det fria tolkningsutrymmet som läroplanen öppnar upp för, att konstnärliga och praktiska kunskaper är svåra att sätta ord på, samt att lärarna förhåller sig olika till ett kollegialt samarbete.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: interna strategier och externa strategier. Otillräckliga kunskaper av pediatrisk vård från sjuksköterskornas grundutbildning ledde till att informanterna utförde olika subjektiva interna strategier i bedömning och omvårdnad. När interna strategier inte räckte till använde informanterna externa strategier som innefattade stöd från kollegor, läkare och föräldrar. Samtliga informanter sökte sällan eller aldrig stöd av intensivvårdsavdelningen. Slutsats: Sjuksköterskor utan specialistutbildning har svårigheter att klara av sina åtaganden. Det finns således utrymme för förbättringar i både interna och externa strategier samt ett ökat stöd från intensivvården. / Background: At Astrid Lindgren Children´s Hospital, there is a lack of specialized nurses in the inpatient wards. This could pose a risk to patient safety. Studies show that there is a need for more preventative measures, to improve the quality of care for hospitalized pediatric patients. Objective: To investigate the strategies, used by nurses in the assessment and care of pediatric patients. Method: A descriptive, qualitative study with semistructured interviews. Eight nurses from three inpatient wards were interviewed. Qualitative, manifest content analysis were used. Results: The results are presented in two main categories Internal Strategies and External Strategies. The informants felt that their basic education had given them insufficient knowledge and training in pediatric care. They used subjective, internal strategies when assessing and providing care. External strategies, such as turning to colleagues, doctors and the children´s parents for advice were used when the internal strategies were insufficient. Seeking help and support from the Intensive Care Unit was something the informants rarely or never considered. Conclusion: Non-specialized nurses frequently meet with difficulties in managing their commitments. Our conclusion is that there is room for improvement in internal and external strategies and the need for an increased support from the Intensive Care Unit.

Denna studie undersöker bedömning och strategier i bildundervisningen. Forskningsfrågorna syftar till att synliggöra vad verksamma bildlärare bedömer i elevernas arbeten, vilka bedömningsstrategier de använder sig av samt vilka utmaningar som kan urskiljas vid bedömningsarbete och betygssättning. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju bildlärare där materialet har bearbetats och analyserats utifrån en innehållsanalys och med studiens två teorier, läroplansteorin samt ramfaktorteorin, som utgångspunkt. Resultatet visar att det som lärarna bedömer är arbetsprocessen och slutresultatet, planering och självständighet samt närvaro under lektionstid. De bedömningsstrategier lärarna använder i formativ- och summativ bedömning är: observationer och frågor, sortering i betygsnivåer, färgkodning, matriser, digitala portföljer och kollegial sambedömning. Slutligen visar studien de utmaningar som förekommer vid bedömningsarbete och betygsättning, som främst handlar om olika ramfaktorer. Dessa är tillgången till bildsal och material, digitala verktyg, elevantal, tidsaspekt, kursplanens formulering samt avvägning vid bedömning.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.