Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen. / The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.