Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förhåller sig till utomhuspedagogiska aktiviteter i sin dagliga verksamhet.   Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i en stor stad. De har varierad tillgång till egen förskolegård och därmed varierande förutsättningar till utomhuspedagogik. Deltagarna har varit verksamma inom yrket mellan 2 till 18 år. Resultatet presenteras baserat på studiens två frågeställningar och visar att alla fyra deltagare anser att de utövar, en för dem, god utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. De menar att de planerar in sin uteverksamhet spontant och den baseras på barnens inflytande och intressen. Att pedagogerna har en stor roll i utomhuspedagogiken är något som framgår tydligt och att de måste vara närvarande och öppensinnade i deras ledarroller och bli medforskare tillsammans med barnen. I resultatet framgår även att man faktiskt inte behöver en egen gård för att bedriva en god utomhuspedagogik. Att låta barnen få upptäcka sin närmiljö och besöka olika museer eller andra verksamheter är något som gör barns lärande meningsfullt. Alla fyra förskollärare är rörande överens om att utemiljön är viktig och att det är ett extra ”rum” på förskolan, gård eller inte, som man måste ta vara på. / The purpose of this study was to study preschool teacher’s perceptions of how they relate to outdoor education in their daily activities.   The study was completed with qualitative interviews with 4 preschool teachers working in a big city and they have a varied access to their own pre-school yard and different qualifications to perform outdoor educations. The participants have been working in preschools between 2 -18 years.   The results are presented based on the studies two questions of issues and shows that all 4 participants consider that they perform good outdoor education in one way or another. They mean that they plan their outdoor activities spontaneous and based on the influence of the children and their interest. In outdoor education, the teachers have a big roll. They need to be absent, openminded in their roll and become co- researchers with the children. In the results you can see that you don’t need your own pre- school yard to have a good outdoor education. If you let the children discover their local environment and visit museums or other places, makes the education more meaningful. All four pre- school teachers agree that the outdoor space is important, and it should be used as an extra room at the pre-school, with a yard or not, that you have to take care of.

Syftet med studien är att undersöka  hur pedagoger  i förskolan  förstår, motiverar  och  beskriver  deras  individuella  syn på  syftet med utomhusaktiviteterna i relation till de  fysiska miljöer som står tillbuds.  Samt ifall vi kan se några tydliga variationer mellan pedagogerna på förskolor med gård tillika utan gård. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur beskriver pedagogerna att den fysiska och materiella miljön kan skapa förutsättningar för utomhusaktiviteter? Vad uttrycker pedagogerna som betydelsebärande för hur de arrangerar utomhusaktiviteter?  Hur speglas pedagogernas attityd och förhållningssätt i  deras motivering av val av utomhusaktivitet i relation till  miljön  och  styrdokument?  Metoderna som används i studien är semistrukturerade intervjuer och observationer. Sju informationer intervjuades från fyra olika förskolor, två med förskolegård och två utan förskolegård. Den insamlade empirin analyserades sedan ur en fenomenografisk analysmetod där resultatet delades in i fem beskrivningskategorier. Det teoretiska ramverket utgjordes av en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med särskilt fokus på ett fenomenologiskt perspektiv. Vidare har Foucaults perspektiv på makt använts. Den kvalitativa studiens huvudsakliga resultat är att informanternas individuella syn på syftet med utomhusaktiviteter varierar. Vi har kunnat tyda att informanterna gett uttryck för tre olika syften i relation till de utomhusaktiviteter och de fysiska miljöer som stått tillbuds; ett omsorgssyfte, ett lärandesyfte och ett säkerhetssyfte. Majoriteten av informanterna beskrev också att den pandemiska samtiden påverkat utbildningen och gjort att utomhusaktiviteternas syfte har förbättrats. En tydlig variation mellan informanterna på förskolor med gård och informanterna på förskolor utan gård är att utomhusaktiviteternas framtagning tycks tendera att bli individbundna på förskolegården medan informanterna på förskolor utan gård synliggör en tydligare struktur och att utomhusaktiviteterna upprätthålls kollegialt. Däremot blir barnen på förskolor utan gård i viss mån begränsade i och med att de inte kan välja mellan flera olika aktiviteter som barnen på förskolor med gård kan göra. / The aim of the study is to investigate how preschool pedagogues understand, motivate and describe their individual views of the purpose of outdoor activities in relation to the physical environments available. This study further aims to locate obvious differences between pedagogues at preschools with a playground and preschools without a playground. The following research questions are addressed: How do the pedagogues experience the physical and material environment as a prerequisite for outdoor activities? What do the pedagogues describe as significant to how they arrange outdoor activities? How are the pedagogues’ attitudes and approaches reflected in their motivations of their chosen outdoor activities in relation to the environment and policy documents? Semi-structured interviews and observation were chosen as the methods of data collection. Seven participants were interviewed from four different preschools, two with a playground and two without a playground. The collected data was then analyzed using a phenomenographic method of analysis. The theoretical framework takes social constructivism as its point of departure, with a particular focus on a phenomenological perspective. Additionally, Foucault’s perspective on power were used. The main results of the study are that the informants’ individual views of the purpose of outdoor activities vary. The participants have expressed three different aims in relation to the outdoor activities and the physical environments available: a care aim, a learning aim and a safety aim. A majority of the participants also described that the pandemic has improved the aim of the outdoor activities. A clear difference can be distinguished between participants in that the arrangement of outdoor activities tend to become reliant on certain individuals at the preschools with a playground, while the activities are maintained collegially at the preschools without a playground. Children attending preschools without a playground are limited in that they cannot choose between multiple different activities, which children at preschools with a playground can.