In what ways can outdoor education be used when teaching immigrants the language of their new country? There is a need to both concretise grammar teaching and diversify teaching methods to bring language acquisition closer to real life situations. By using action research a collaborative study was made with four Finnish teachers in four immigrant language classes by implementing a series of lessons using outdoor education. Focussing on the teacher’s experience qualitative interviews were conducted both before and after the collaborative outdoor lessons. This was supported by observation and student verbal and written evaluation. Both positive and negative aspects of outdoor education were explored in relation to how effective it is as a teaching method and as a method of cultural assimilation and group socialisation. Outdoor education was found to support a sense of group inclusion and strengthen collective group experience. Difficult concepts were dealt with in a more tangible manner which specifically benefited weaker students. By exploring the unfamiliar as a group in a supportive environment constructive outcomes were gained. Being outdoors and using natural materials democratised the cultural meeting. Peer collaboration was demanding but fruitful and should be used more as a developmental tool in education.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen. Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut. Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter. Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas dess potential till vara. / The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role outdoor education can have in teaching in primary education. I examine what outdoor education implies from a didactic perspective. Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers perceive their use of outdoor environment in their teaching. I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities within the different areas of didactic and it has the ability to get a total impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what should be taught. The results show a focus on experiences in the woods, which limits the opportunities of outdoor education for various authentic starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education it is possible to take care of its potential.

This research investigates and reveals the condition of outdoor education (ODE) in general in two specific countries, Cyprus and Sweden. Some more specific questions that this research tries to answer are: · What are some differences in ODE development between Sweden and Cyprus? · What are the opinions of teachers in Cyprus and Sweden with respect to ODE? · What are the conditions in Swedish and Cypriot schools that affect the development and implementation of ODE in schools? · What are some future plans for ODE in Cyprus based on these results? For the conduction of this research questionnaires were delivered and filled out from teachers of primary school for each country. The questionnaire was consisted from sixteen questions and includes two types of questions, ordinary scale questions and a combination if ordinary scale question with open type questions. The outcomes of the research generally show a positive attitude from behalf of the teachers towards ODE and a bigger acquaintance of Swedish teachers with the subject in compared to Cypriot teachers. However teachers seem to have also some reservations towards some issues concerning ODE. The research also reveals the gap in the field of training opportunities-especially in Cyprus, and also the teacher’s belief in the importance of training. The important role of factors like tradition, culture and different educational systems in the two countries concerning ODE is also stress out. Taking in mind the outcomes some comments and suggestions for future plants are discussed.

The purpose of the study was to investigate how teaching for transfer of learning was built into a month-long outdoor experiential education course within a semester long study abroad program and to address the extent to which student perception of learning gains could be transferred for use in future courses and for later in life. From a program planning and evaluation perspective it was also important to determine what types of activities and experiences within the course were instrumental in helping students to develop concepts and skills that could be transferred to life after the course. This research quantifies the frequency and consistency of teaching for transfer events using a tool based on research by a social psychologist (Haskell, 2001) and an outdoor experiential educator. (Gass, 1990) Student perception of learning gains were measured at the end of the course with the SALG assessment tool. (Seymour, Wiese, Hunter, & Daffinrud, 2000) This research is an ethnographic case study of an expedition field course (EFC) entitled Human Rights and the Environment: Rivers, Dams and Local Struggles at the Institute for Sustainable Development Studies (ISDSI) based in Chiang Mai, Thailand, which included intensive language instruction, expedition field studies, and leadership opportunities to enable students to study the relationship between culture and ecology. Students studied problems of a global scale by learning about local issues with the intent that the program at ISDSI aims to “develop committed leaders for a sustainable future”. (Ritchie, 2006, p. 1) It is a response to the call for educational programs in the field of outdoor and experiential learning to examine the benefits and outcomes of course offerings. (Ewert, 1996; Hattie, Marsh, Neill and Richards, 1997; Holman and McAvoy, 2005) Through a qualitative look at observation data, recommendations were made to increase the capacity for this ISDSI course to promote the transfer of learning. Some suggestions include expanding the use of systems thinking and examples of individuals who are masters of transfer thinking into course design, heightening culture and ecology connections through increased use of guided facilitation, integrating individual goal setting, and expanding internal assessment and staff development possibilities.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse. Det finns behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot den fysiska miljön i förskola och skola, där platsens betydelse för lärande genom lek lyfts fram och fördjupas. Studien visar att aktiva lekande lärare, som vågar öppna upp verksamheten i tid och rum, delar in barnen i mindre grupper, hittar nya pedagogiska lösningar. Uppsatsen pekar på gröna miljöers betydelse för att utveckla lek och lärande. Det måste finnas plats för både lugna och vildare rörelselekar i förskola och f-klass. Om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver den fysiska miljön tas tillvara utifrån ett helhetsperspektiv på lek och lärande.

I will present some voices from the fields of scouting as well as from outdoor focused schools and tell about their feelings for outdoor education and how they think it can be useful to help children develop a sense of belonging in a group. With a hermeneutic perspective on research I have aimed to show that there is a difference in how teachers and scout leaders look upon the effective use of outdoor education and how they use it both as an instrument for learning and as a tool for group development. I have been looking upon the questions with a holistic point of view and with progressive thoughts of education on my mind. I visited and participated in three school groups and three scout groups during some hours. The children were in the year span of 3 – 11 years. I interviewed the four teachers that works with outdoor education in different forms and five leaders active in three different scout groups/scout organisations. My pre knowledge and my preconceived notions has been my platform in this research. This research is a bit to small to prove anything but I state that my research show that there is benefits to gain from using the outdoors in a higher degree in learning situations. Also group development through leadership could give large benefits in Swedish schools if there is a conscious awareness about cooperative learning and leadership skills.

Sammanfattning   Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats. Deras svar har jag sedan jämfört med mina skriftliga källor. Resultaten från enkäterna överensstämmer mestadels med de fakta som jag har fått från litteratur och internetkällor. Lärarna uttrycker dock fler problem med utomhuspedagogiken vilket är naturligt eftersom de verkar i verkligheten, medan skriftliga källor i första hand vill inspirera till utomhuspedagogik. Sammanfattningsvis kan svaren utläsas som att man bör använda sig av utomhuspedagogik inom NO-ämnena. Man kan använda sig av utomhuspedagogik i samtliga ämnen, det är bara fantasin och möjligtvis gruppstorleken som sätter gränser. Att säga att utomhuspedagogiken är ett måste, är väl lite att ta i, men rätt använt är utomhuspedagogiken betydligt mer än bara utelek. Utomhuspedagogiken är ett bra komplement till undervisningen i klassrummet som ger möjligheter till att arbeta med skolans alla kursplaner och socialt samspel, samtidigt som eleverna får frisk luft, motion och tränas i att själva söka sin kunskap.   Nyckelord: Utomhuspedagogik, undervisning, skola, natur / Abstract   Nowadays there is a lot of talk about outdoor education. Outdoor education means to move the education out of the classroom, to let the pupils learn from, and in, their surroundings. My question is if outdoor education is an important methodology when you work with pupils 9-11 years old, or is it only outdoor playtime? To answer that, I have sent questionnaires to teachers who work in year 3-5 over most parts of Sweden. I sent out 105 questionnaires, and got 40 answers. Afterwards I have compared the teachers’ answers with my written sources. The outcome of the questionnaire corresponds in most cases with the facts that I got from literature and internet sources, even if the teachers can see more problems with outdoor education. This seems naturally as they work in the real world, and books mostly want to inspire teachers to work with outdoor education. In summary the result shows that you ought to use outdoor education in science subjects. You can use outdoor education in all subjects, only your imagination and maybe the size of your group will set the limits. You cannot say that you have to use outdoor education, but correctly used the outdoor education is much more than just outdoor playtime. Outdoor education is a good complement to the education within the classroom. It provides opportunities to work with all the curriculums and with social teamwork. In addition the pupils get fresh air, exercise and learn how to search their own knowledge.   Keywords: Outdoor education, teaching, school, nature

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör. Vi önskar att vår studiekommer att bidra till en djupare kunskap om fenomenet utemiljö och att våra blivandekollegor samt lärarstudenter kan ta nytta av vår forskning. / The outdoor environment is important for children's development and learning becauseit stimulates several senses at the same time. The purpose of our study was to examinepedagogues in preschool perceptions of the outdoor environment importance forchildren's development and learning, and how they perceive their own role in relation tochildren's development and learning in the outdoor environment. In this study we haveused a qualitative method in form of interviews from a phenomenographic approach. Theresult revealed that teachers believe that the outdoor environment is very important forchildren's development and learning when children are given the opportunity to practicetheir motor skills development, imagination and creativity, different learning contentand that it promotes children's health. The teachers perceive their own role todiscoverer with the children and as observers. We wish that our study will contribute toa deeper understanding of the phenomenon of outdoor environment and our futurecolleagues and student teachers can take advantage of our research.

Nine teenage participants and two adult guides were followed throughout a 10 day white water canoe trip to investigate the relationship between their impressions of connection with nature and the canoe trip experience, and their interactions with nature and the canoe trip experience. Themes providing a description of these relationships were identified and three major findings emerged. The first was that multiple themes mediating participants’ connectedness with nature did so both towards connection and disconnection. The second was that participants’ state of comfort was related to an impression of connection with nature while their state of discomfort was related to an impression of disconnection from nature. The third was that the relationship between participants’ connectedness and interactions with nature differed depending on the context (e.g., nature versus civilization). Possible directions for future research include investigating changes in participants’ conception of nature and the relationship between comfort and connection with nature.

I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.