University of Technology, Sydney. / The study critically examines definitions of "informal learning", focussing on the term's application in workplace training contexts. Drawing on Foucault, Heidegger and Habermas, it is argued that we cannot understand ourselves (and thus our informal learning) without challenging the assumptions of modernity and coming to terms with what Lyotard has termed "the postmodern condition". Industry trainers are at the forefront of implementing "designer" corporate cultures which, in the rhetoric of "work-based learning", make enterprises more innovative and competitive. This study challenges that rhetoric, showing that the implicit philosophy of contemporary workplace learning and training is framed by an economistic "human capital theory". The "stories" of industry trainers from several multinational corporations challenge assumptions about what is learnt through competency-based training and about corporate uses of informal learning. It is argued that being at work entails far more than simply performing the tasks one is required to do, which, in turn, effects the links between informal learning and formal education. The final chapters are directed towards expanding and realigning interpretations of "informal learning" away from the narrow and instrumental purposes for which the term has been appropriated. Equity, respect for the dignity of others, and a philosophy of ethics have a place in "workplace learning". Informal learning is shaped by our deepest ethical and moral responses. It does not follow that measurable tasks, what one can be observed doing at work, represent one's learning.

University of Technology, Sydney. / The study critically examines definitions of "informal learning", focussing on the term's application in workplace training contexts. Drawing on Foucault, Heidegger and Habermas, it is argued that we cannot understand ourselves (and thus our informal learning) without challenging the assumptions of modernity and coming to terms with what Lyotard has termed "the postmodern condition". Industry trainers are at the forefront of implementing "designer" corporate cultures which, in the rhetoric of "work-based learning", make enterprises more innovative and competitive. This study challenges that rhetoric, showing that the implicit philosophy of contemporary workplace learning and training is framed by an economistic "human capital theory". The "stories" of industry trainers from several multinational corporations challenge assumptions about what is learnt through competency-based training and about corporate uses of informal learning. It is argued that being at work entails far more than simply performing the tasks one is required to do, which, in turn, effects the links between informal learning and formal education. The final chapters are directed towards expanding and realigning interpretations of "informal learning" away from the narrow and instrumental purposes for which the term has been appropriated. Equity, respect for the dignity of others, and a philosophy of ethics have a place in "workplace learning". Informal learning is shaped by our deepest ethical and moral responses. It does not follow that measurable tasks, what one can be observed doing at work, represent one's learning.

<p>Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.</p>

Thesis (Ph.D. (Afrikaans and Dutch))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Thesis (Ph.D. (Sociology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005

Thesis (M.Ed.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 53-56.

Thesis (M. Phil.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19–20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet. Dock läggs fokus, i denna studie, på relationernas betydelse för identitetsskapande i det post-moderna samhället. På så sätt kompletteras bilden av postmoderna identiteter. Målgruppen i denna studie är varierad, uppsatsen kan läsas av socialpsykologer då den är skriven ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Men den kan också läsas av någon som är in-tresserad av något av våra huvudbegrepp; identitet, postmodernitet och relationer. I och med vald metod, semistrukturerade intervjuer, är det lämpligt att ett bekvämlig-hetsurval används. Respondentantalet var 6 stycken. De innehållsrika intervjuerna bidrog till att en grundlig analys kunde genomföras och därmed fann vi reliabla förklaringar till studiens frågeställningar. De resultat vi funnit visar att identitet, relationer och samhälle är tre ämnen som är mer sammanknutna än vi först trodde från början. Respondenterna hade ibland svårt att skilja de olika teman vi valt åt, då de är så ihopkopplade i dagens samhälle. Resultaten visar att identi-teten idag sammankopplas väldigt lätt med roller och att relationer är en stor påverkansfaktor i identitetsskapandet. Slutsatser vi dragit utifrån denna studie är bland annat att detta ämne är relevant och att det behövs göras fortsatta, djupare studier inom det.

The present thesis deals with the intended abandonment of traditional notions of Romantic love in some manifestations of Western literature. The novel analyzed is José Luis Sampedro’s El Amante Lesbiano, where concepts such as gender roles, marriage, and sexuality have been removed from their conventionalities in favour of love. The thesis provides two points of analysis concerning El Amante Lesbiano. One, the use of little narratives that deconstruct gender and the Romantic notions of love; the second, an analysis on Sampedro’s strategies to demythify Romantic love, namely the modulation of typical mythical images depicting romance. Such analysis answers to the raised research questions by this thesis: why are little narratives used by Sampedro to deconstruct gender and Romantic Love? And what results from the demythification of such notion in El Amante Lesbiano?

Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.