Background The effects of prolonged, interpersonal trauma have long been recognised. Such traumatic events can lead to the development of post-traumatic stress disorder (PTSD), but are also associated with a range of other psychological difficulties. The forthcoming ICD-11 has proposed the inclusion of a new diagnostic category to cover such trauma reactions, named complex-PTSD (CPTSD). CPTSD is conceptualised as including the core elements of PTSD with additional difficulties with affect regulation, self-concept, interpersonal relationships. This thesis presents a systematic review of the research into the proposed CPTSD diagnosis. In addition, this thesis investigates the association between difficulties with emotional regulation, interpersonal problems and PTSD symptoms in a group of male prisoners, and a male community sample. Aims This project aims to investigate whether the proposed CPTSD diagnosis accurately describes the difficulties seen following complex trauma, and examines whether it is best to view CPTSD is different from exiting disorders, including PTSD and borderline personality disorder (BPD). In addition, it aims to investigate the association between difficulties with emotional regulation, interpersonal problems and PTSD among men in prison. Methods We systematically assessed and synthesised the available research regarding the proposed ICD-11 CPTSD diagnosis. In the second paper, data regarding PTSD, emotional regulation, and interpersonal problems were collected from HMP Glenochil, a male-only prison in Scotland (n=51), and matched to an existing community data set (n=46). Results The results of the systematic review provide partial support for the factorial validity of CPTSD. In addition, they indicate that CPTSD can be conceptualised as distinct from both PTSD and BPD, and that CPTSD is more closely related to prolonged interpersonal trauma than PTSD. However, there is overlap between PTSD and CPTSD in terms of both symptomology and aetiology. The results also indicate high levels of PTSD among male prisoners. In addition, PTSD was found to be strongly associated difficulties with emotional regulation, but not interpersonal problems, in the forensic sample. In the community sample emotional regulation was a less strong predictor of PTSD symptoms, and both emotional regulation, and interpersonal problems were associated with the severity of PTSD. Conclusions This thesis supports the inclusion of CPTSD as a distinct diagnostic entity. Inclusion of CPTSD may allow survivors a better understanding of the aetiology of their difficulties, and may initiate research into effective ways of working with individuals who have experienced complex-trauma. I addition, they demonstrate the need for trauma-informed prison services, which prioritise the development of emotional regulation strategies in recovery and rehabilitation.

Bien que la plupart des personnes soient exposées à un traumatisme au cours de leur vie, toutes ne développent pas de stress-post traumatique (PTSD). La prévalence de vie du PTSD est en effet estimée à 10%. Il peut survenir à la suite d’un événement traumatique tel un accident, agression, deuil, viol ou incendie, mais aussi un désastre naturel (inondation, tremblement de terre…) ou humain (guerre, terrorisme…). En raison de l’augmentation contemporaine des sources traumatiques, les rapports récents de l'Organisation Mondiale de la Santé décrivent le PTSD comme un problème de santé mondiale croissant, en raison de sa fréquence, sévérité, comorbidité et de son coût élevé. Un corpus de recherche enquête sur divers aspects du PTSD concernés par les pensées intrusives, l'hypervigilance, les déficits émotionnels, les troubles cognitifs et les problèmes de mémoire.Comme d'autres problèmes de santé mentale, le PTSD est à ce jour assez méconnu. Comme d'autres troubles anxieux, il est surtout marqué par une peur excessive. Il n'est donc pas surprenant que l'hypothèse la plus répandue dans le PTSD soit celle d'un déficit du traitement de la peur. S’il est vrai que la conceptualisation du PTSD comme un trouble de la peur parait phénoménologiquement étroite, elle a été néanmoins pragmatique en permettant l’approfondissement de la recherche translationnelle de l'animal à l’humain, en passant par la paillasse. Les études sur le sujet ont suggéré que les déficiences centrales et périphériques du PTSD tourneraient autour d’altérations du réseau neuronal de la peur. Ceci impliquerait un dérèglement des mécanismes qui sous-tendent le conditionnement à la peur, ainsi que le traitement des émotions et de l'attention, qui sont en effet bouleversés dans le PTSD. / Although most people encounter at least one traumatic event over their lifetime, not all of them will develop post-traumatic stress disorder (PTSD). Lifetime prevalence of full-blown PTSD, known as an anxiety disorder, is in fact around 10%. In addition to accidents, aggression, grief, rape, fires, traumatic events can be caused by natural (flooding, earthquake…) or man-made stressors (war, terrorism…). With the contemporary rise in traumatic sources the World Health Organization recent reports describe PTSD as an increasing global health issue, due to its high frequency, severity, comorbidity and cost. A body of research has thus started investigating various aspects of PTSD concerned with intrusive thoughts, hypervigilance, emotional deficits, cognitive disturbances and memory issues. Similarly to other mental health problems, much remains unknown about PTSD, and similarly to other anxiety disorders it is marked by excessive fear. It comes as no surprise that the most prevalent hypothesis in PTSD is that of a fear-processing deficit. Conceptualizing PTSD as a fear disorder can be phenomenologically quite narrow. It has been nonetheless pragmatic in allowing thorough translational research from animal to bench-side and clinical studies. Most studies have suggested that central and peripheral impairments in PTSD revolve around altered neural fear processing network. These alterations involve mechanisms implicated in fear conditioning, as well as emotional and attentional processing, all of which are altered in PTSD.

Abstract Att ge adekvat stöd och behandling till sexuellt våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och substansmissbruk är komplext, Trots att problematiken uppmärksammats sedan mitten av 1990-talet står det klart att bristerna kvarstår. Sedan 2003 är rekommendationen att psykisk ohälsa och substansberoende ska behandlas samtidigt.   Syftet med uppsatsen är att belysa hur professionella inom psykiatrins och socialtjänstens öppenvård upplever möjligheten att erbjuda adekvat vård till våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och substansmissbruk samt möjligheten till samverkan med andra aktörer.  Ansatsen i studien är kvalitativ, det vill säga bygger på semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Informanter rekryterades via ett bekvämlighetsurval och sju intervjuer med professionella inom socialtjänsten och psykiatrin genomfördes. Intervjuerna genomfördes utifrån en vinjett av en fiktiv ung kvinna och med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet bekräftar tidigare forskning hos de sju informanterna i studien i det att de inte har möjlighet att erbjuda adekvat vård och behandling till sexuellt våldsutsatta kvinnor med psykisk ohälsa och ett substansmissbruk. Därtill är det en organisatorisk utmaning att navigera i en komplex verksamhetsdomän där olika aktörer verkar i stuprör med skilda förklaringsmodeller till hur målgruppen ska bemötas. / Abstract Providing support and treatment to women who have been sexually abused and also have comorbidity of substance abuse and mental disorder is complicated. Despite the fact that the problem has raised attention since the mid 1990's, it is evident that the shortcomings remain. The recommendation from 2003 is that both mental disorders and substance abuse be treated in parallel. The aim of the essay is to illuminate to which extent professionals in psychiatry and the social services experience the possibilities they have to offer adequate care to sexually abused women, while aso having the possibility of co-operation with other agencies.The approach of the study is qualitative, built on semi-structured interviews and thematic analysis. The informants were recruited by means of a comfort sample; seven interviews were conducted with professionals within the social welfare and psychiatric services. Interviews were held concerning a fictional construction about a young woman, using a semi-structured interview-guide. The interviews were transcribed and analysed with the help of thematic content analysis. The information gleaned from the interviews confirms earlier research such that there is a consensus among the interviewees in the study, that they do not have the possibility of offering adequate care to women who have been sexually abused and who have comorbidity of pychiatric disorder and substance abuse. Additionally, to navigate simultaneously in a complex domain of professional services, where representatives for different areas of function work in a cascade of different models-of-explanation on how to approach the patient group,  is a serious organisational challenge.

Bakgrund En av tre kvinnor upplever våld någon gång under livet, ofta av en partner. Detta trauma kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos de utsatta kvinnorna. PTSD kan utvecklas flera år efter en traumatisk händelse. De utsatta kvinnorna påverkas negativt av stress och stress är en stor faktor till en störd sömn. De utsatta kvinnorna utsätts för olika sorters lidande i relation till traumat de upplevt och de efterföljande effekterna. Som teoretisk referensram användes därmed lidande. Sjuksköterskan, som möter dessa utsatta kvinnor i sitt arbete, har ett krav på sig att reagera tidigt vid tecken på våld i en nära relation. Syfte Att utforska hur sömnen påverkas hos kvinnor med PTSD eller symtom på PTSD till följd av våld i nära relationer. Metod Tio kvantitativa artiklar söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL genom en systematisk blocksökning och kvalitetsgranskades. En allmän litteraturöversikt användes som analys. Resultat Det finns ett samband mellan våld i nära relationer, PTSD och upplevda sömnstörningar hos kvinnor som varit utsatta. Sömnstörningarna påverkar kvinnornas hälsa och sömn negativt. De som rapporterade mardrömmar uppgav till stor del att de var hemska, grafiska och störde nattsömnen. Slutsats Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation är ett utbrett folkhälsoproblem där det inte är ovanligt att kvinnorna utvecklar PTSD och därmed lider av störd sömn. Det i sin tur kan skapa ett lidande för kvinnorna.

Arbete och en meningsfull sysselsättning är en rättighet för alla. Det bidrar till delaktighet, meningsfullhet och autonomi. För individer med utländsk bakgrund skapar arbete förutsättningar för att integreras i samhället, dock har många individer svårt att komma in i arbetsmarknaden. vi har undersökt varför arbetslösheten är högre hos individer med utländsk bakgrund som dessutom lever med psykiska funktionsnedsättningar, än för de vanliga individerna. Studien har visat att förutom individens utmaningar med diagnosen PTSD, som kan innebära kognitiva och/eller exekutiva nedsättningar, är samhällets syn, insatsformerna och kunskapsläget för de yrkesverksamma bidragande faktorer till den höga arbetslösheten. Den här kvalitativa studien har valt att ta del av yrkesverksammas perspektiv på hur arbetsrehabiliteringen ser ut och upplevs fungera. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med fem personer som är yrkesverksamma inom det här området och har olika professioner. Samtliga har långa erfarenheter kring PTSD som diagnos, och vilken påverkan den har ur ett systemteoretiskt perspektiv. Bristerna i stödformerna som är tillgängliga i dagsläget är något vi identifierade i den tidigare forskningen och vårt resultat i den här studien visar att stora delar av intervjudeltagarnas upplevelser stämmer överens med tidigare forskningsresultat. Det visar på att forskningen inom PTSD i Sverige är bristfällig och ett syfte med den här studien är att belysa detta. Studien belyser även utmaningarna som en nyanländ individ med PTSD får möta jämfört med en som har svensk bakgrund. / Work and meaningful employment is a right for everyone. It contributes to participation, meaningfulness and autonomy. For individuals with a foreign background, work creates the conditions for integration into society, however, many individuals find it difficult to enter the labor market. we have investigated why unemployment is higher among individuals with a foreign background who also live with mental disabilities, than for the ordinary individuals. The study has shown that in addition to the individual's challenges with the diagnosis of PTSD, which can involve cognitive and / or executive impairments, society's views, forms of intervention and state of knowledge for the occupational factors contribute to the high unemployment. This qualitative study has chosen to take part in the professionals' perspective on how work rehabilitation looks and feels to work. We conducted five semi-structured interviews with five people who are professionals in this field and have different professions. All have long experiences with PTSD as a diagnosis, and what impact it has from a systems theory perspective. The shortcomings in the forms of support that are currently available are something we identified in the previous research and our results in this study show that large parts of the interview participants' experiences are consistent with previous research results. This shows that research in PTSD in Sweden is deficient, and one purpose of this study is to shed light on this. The study also highlights the challenges that a newly arrived individual with PTSD may face compared to someone with a Swedish background.

Ambulanspersonal arbetar i en miljö som kan vara psykiskt påfrestande. Känsliga och komplexa problem behöver lösas självständigt, med begränsade resurser och ibland under stark tidspress. I mötet med patienten ställs ambulanspersonal inför professionella och emotionella utmaningar. Reaktionerna på dessa möten och erfarenheter kan bli skadliga för den mentala hälsan och forskning visar en ökad prevalens av posttraumatisk stress (PTSD) samt andra ångest- och depressionstillstånd hos personalen. Syftet var att beskriva vilka faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD och annan psykisk ohälsa hos ambulanspersonal. Vald metod var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och integrativ design. En strukturerad artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar i litteraturöversikten, majoriteten av artiklarna var kvantitativa. Resultatet visade ett antal faktorer som ökade risken för psykisk ohälsa. Dessa delades upp i två kategorier: organisatoriska faktorer och individrelaterade faktorer. Organisatoriska faktorer omfattade bland annat socialt stöd från chef och medarbetare, kronisk arbetsrelaterad stress och möjlighet till återhämtning. Individrelaterade faktorer omfattade bland annat tidigare psykisk ohälsa, livsstilsfaktorer, utbildningsnivå och kön. Slutsats: Litteraturöversikten har påvisat en rad faktorer som gav ökad risk för psykisk ohälsa för ambulanspersonal. Utvecklingen av psykisk ohälsa är komplex. Att ambulanspersonal upplever arbetsrelaterade negativa följder i form av psykisk ohälsa pekar på att faktorerna beror på individens sårbarhet, erfarenhet av kritiska incidenter och organisatoriska brister. Resultaten i de granskade artiklarna visar också att de negativa följderna inte enbart kan härledas till traumatiska händelser utan också till den kumulativa exponeringen för lidande, sjukdom och död. / Ambulance personnel work in an environment that can be stressful. The work is sometimes carried out under great pressure, with severely ill patients and limited resources. Studies have shown an overrepresentation of mental illnesses such as post-traumatic stress, depression and anxiety syndrome among ambulance personnel. The aim was to describe which factors increase the risk of developing PTSD and other mental illness among ambulance personnel. The method chosen was a general literature review with qualitative approach and integrative design. A structured article search was performed in the Cinahl and PubMed databases. In total, 18 articles were included in the literature review. The majority of the articles had a quantitative design. The results showed a variety of factors that were considered to increase the risk of mental illness. These were divided into two categories: organizational predictors and individual predictors. Organizational predictors included social support from managers and employees, chronic work-related stress and the opportunity for recovery. Individual predictors included previous mental illness, lifestyle factors, educational level and gender. Conclusion: The literature review has shown some risk factors for mental illness among ambulance personnel. The development of mental illness is complex. The fact that ambulance personnel experience work-related negative consequences in the form of mental illness appears to depend on the individual's vulnerability, experience of critical incidents and organizational deficiencies. The results also showed that the negative consequences can not only be attributed to traumatic events, but also to the cumulative exposure to suffering, illness and death.

No description available.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en god vård och hälsa på lika villkor. Omkring 6% av den svenska befolkningen har diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och liknande siffror rapporteras från USA och Storbritannien. Det åligger specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård att ansvara för såväl omvårdnadens kvalitet som utveckling, att utformning och genomförande av vård och omvårdnad sker i samverkan med patienten, dennes närstående och andra vårdgivare. För att kunna ge en bra omvårdnad till patienter med PTSD och inte riskera att utsätta dem för lidande behöver kunskap om vård och behandling för dessa patienter öka. Syfte: Syftet var att tolka den vårdande relationen vid omvårdnad av patienter med PTSD ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: En kvalitativ metasyntes med en meta-etnografisk analysmetod. De databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod fem artiklar som representerar metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudteman har identifierats; Den kompetenta sjuksköterskan, Främjare av hälsa och utveckling, Länken i kedjan, samt Vårdandets allians. I resultatet har även sex underteman identifierats; Komma till insikt, Känna sin patient, Möta behov, Relationen med patienten, Brist på resurser samt Motivation.  Slutsats: Metasyntesens resultat visade att den vårdande relationen är förutsättningen för god omvårdnad i mötet med patienter med PTSD. Resultatet pekar på att denna kunskap kan överföras även till omvårdnad av patienter med annan psykisk ohälsa, men även i mötet med patienter med somatiska sjukdomar. Sjuksköterskan behöver förstå att hon behöver investera i vårdande relationer, oavsett hur korta eller långa de är, för att öka patientens känsla av trygghet, delaktighet och självbestämmande. / Background: All people have the right to good care and health on equal terms. Around 6% of the Swedish population has been diagnosed with posttraumatic stress syndrome (PTSD) and similar figures are reported from the USA and Great Britain. It is the specialist nurse specializing in psychiatric care that is responsible for both the quality and development of care, that the design and implementation of care and nursing takes place in collaboration with the patient, their relatives and other care providers. To be able to provide good care to patients with PTSD and avoid risk of exposing them to suffering, knowledge about care and treatment for these patients needs to increase. Aim: The aim was to interpret the caring relationship when nursing patients with PTSD from the perspective of the nurse and the patient. Method: A qualitative meta-synthesis with a meta-ethnographic analysis method. The databases used were PubMed, CINAHL and PsycInfo. After quality review, five articles remained that represent meta-synthesis results. Results: Four main themes have been identified; The competent nurse, Providers of health and development, The link in the chain, and The caring alliance. In the result, six sub-themes have also been identified; Gain insight, Know your patient, Meet needs, The relationship with the patient, Lack of resources and Motivation. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that the caring relationship is the prerequisite for good nursing in the meeting with patients with PTSD. The results indicate that this knowledge can also be transferred to the care of patients with other mental illnesses, but also in the meeting with patients with somatic diseases. The nurse needs to understand that she needs to invest in caring relationships, no matter how short or long they are, to increase the patient's sense of security, participation and self-determination.

Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman. Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för att minska risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. / Background: Persons who have suffered mental trauma could fall victim to mental illness from this. A traumatic experience could mean mental, physical and sexual abuse, threats of violence, bullying or other stressful events. Children who suffer from trauma have a higher risk of suffering from long-term issues, due to the fact that they are undergoing development in life. The registered nurse plays an important roll in the meeting with persons that have been affected by mental illness, by highlighting their own esources and also by encouraging recovery. Aim: The aim of the literature review was to describe the correlation between childhood trauma and mental illness in adulthood. Method: The structured literature review was based on 13 scientific articles, two articles with qualitative design and eleven with quantitative design. The article search was done in the databases CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The chosen articles have been analysed according to Friberg’s five step model. Results: The results of the literature review was based on two main categories: Consequences of mental trauma in childhood and Factors which increase the risk for mental illness with their six belonging sub categories. The result concluded that mental trauma in childhood had major negative consequences in adulthood. Repetitive traumatic events, what gender the affected person has and the persons age plays a major role in whether the person develops mental illness following childhood trauma. Conclusions: The literature review highligts the negative psychological consequenses a person suffers in adulthood following childhood trauma. Children are a vulnerable group and have a greater risk of developing mental illness. There are other reasons than childhood trauma for a person to develop mental illness. However, it is important that the vulnerable person recieves support, where a registered nurse has a significant role in the meeting with the person, to reduce suffering and promote recovery. Thus, it is important to identify a vulnerable child early to reduce the risk of mental illness in adulthood.

Mindfulness används ofta i samband med behandling för depressioner och ångest för att lindra stress hos patienter. Det finns dock inte någon entydig forskning om mindfulness förbättrar måendet för patienter med PTSD. Här har en systematisk genomgång samt metaanalys genomförts för att avgöra om mindfulnessbaserade interventioner har någon inverkan på att lindra symtomen för PTSD. Systematiska sökningar har genomförts i olika databaser som PubMed, Medline, CINAHL och APA för att hitta relevanta randomiserade kontrollerade studier, som är publicerade under de senaste sju åren. Två författare genomförde litteratursökningen oberoende av varandra, samlade in data samt utförde den statistiska analysen. Metaanalysen omfattade 5 studier med 317 deltagare. Samtliga studier använde sig av PCL-5 som mätvärde för PTSD. Behandlingstiden varierade mellan fyra ochåtta veckor. Metaanalysen redovisar före- och eftermätningar av mindfulnessbehandlingarutan att ta med uppföljande mätningar. Resultaten visade att mindfulnessbaserade interventioner hade måttlig effekt (Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) gällande att lindra PTSD-symptom jämfört med behandling som vanligt (TAU), ”present-centered group therapy” och väntelista. Enligt den forskning vi sett kan mindfulnessbaserade interventioner vara till nytta för patienter som diagnostiserats med PTSD. Vår metaanalys visar att mindfulness kan vara ett effektivt sätt att minska PTSD-symptom och ge en ökad livskvalitet. Behandlingslängd, antal sessioner och PTSD-graden verkar ha mindre effekt än interventionens innehåll.  Nyckelord: metaanalys, mindfulness, PTSD, PCL, vuxna / Mindfulness is often used in conjunction with treatment for depression and anxiety to relieve stress in patients. However, there is no clear research on whether mindfulness improves the well-being of patients with PTSD. A systematic review and meta-analysis has been conducted to determine whether mindfulness-based interventions have any effect on alleviating the symptoms of PTSD. Systematic searches were conducted in various databases such as PubMed, Medline, CINAHL and APA to find relevant randomized controlled trials, which are published in the last seven years. Two authors independently conducted the literature search, collected the data and performed the statistical analysis. The meta-analysis included 5 studies with 317 participants. All studies use the PCL-5 as a measure of PTSD. The treatment time varied between four to eight weeks. The meta-analysis reports pre- and post-measurements of mindfulness treatments without including follow-up measurements. Results showed that mindfulness-based interventions had moderate effect ((Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) in alleviating PTSD symptoms compared to treatment as usual (TAU), present-centered group therapy and waiting list. According to the research we have seen, mindfulness-based interventions can be beneficial for patients diagnosed with PTSD. Our meta-analysis shows that mindfulness can be an effective way to reduce PTSD symptoms and provide an increased quality of life. Duration of treatment, number of sessions and the degree of PTSD appear to have less effect than the content of the intervention. Keywords: meta-analysis, mindfulness, PTSD, adults