Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman. Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för att minska risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. / Background: Persons who have suffered mental trauma could fall victim to mental illness from this. A traumatic experience could mean mental, physical and sexual abuse, threats of violence, bullying or other stressful events. Children who suffer from trauma have a higher risk of suffering from long-term issues, due to the fact that they are undergoing development in life. The registered nurse plays an important roll in the meeting with persons that have been affected by mental illness, by highlighting their own esources and also by encouraging recovery. Aim: The aim of the literature review was to describe the correlation between childhood trauma and mental illness in adulthood. Method: The structured literature review was based on 13 scientific articles, two articles with qualitative design and eleven with quantitative design. The article search was done in the databases CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The chosen articles have been analysed according to Friberg’s five step model. Results: The results of the literature review was based on two main categories: Consequences of mental trauma in childhood and Factors which increase the risk for mental illness with their six belonging sub categories. The result concluded that mental trauma in childhood had major negative consequences in adulthood. Repetitive traumatic events, what gender the affected person has and the persons age plays a major role in whether the person develops mental illness following childhood trauma. Conclusions: The literature review highligts the negative psychological consequenses a person suffers in adulthood following childhood trauma. Children are a vulnerable group and have a greater risk of developing mental illness. There are other reasons than childhood trauma for a person to develop mental illness. However, it is important that the vulnerable person recieves support, where a registered nurse has a significant role in the meeting with the person, to reduce suffering and promote recovery. Thus, it is important to identify a vulnerable child early to reduce the risk of mental illness in adulthood.

Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.

Barndomstrauma är en av de identifierade folkhälsoutmaningar som samhället står inför. Dagens samhälle har öppnat upp för diskussion gällande den psykiska ohälsan, där ett självskadebeteende inkluderas. Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på relationen mellan barndomstrauma, speciellt sexuella övergrepp och uppkomsten av ett självskadebeteende genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerar att det finns ett samband mellan sexuella övergrepp och att senare utveckla någon form av självskadebeteende för att kunna hantera överväldigande känslor som kan uppstå efter att ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Däremot är betoningen störst på barndomstrauma generellt och inte främst på sexuella övergrepp. I resultatet framkommer även att begreppet barndomstrauma är för brett för att det ska gå att garantera att samma definitioner används. Ett centralt fynd berör att de yrkesverksamma i denna studie inte definierar ett indirekt självskadebeteende som en form av självskadebeteende. Resultatet har visat motsägelsefulla meningar i form av att det indirekta självskadebeteendet inte anses vara en form av självskadebeteende samtidigt som intervjupersonerna beskriver att sin målgrupp ägnar sig åt beteenden och situationer som ingår i det indirekta självskadebeteendet. Därav finns ett tydligt behov att avgränsa begreppen ytterligare för att kunna bidra till en universell definition och en gemensam förståelse. / Child trauma is recognized as one of the prevailing public health challenges in society. Contemporary society has fostered an environment conducive to discussing mental health issues, encompassing self-harm. This study seeks to explore professionals' perspectives on the correlation between sexual abuse and self-harm through semi-structured interviews. The findings suggest a link between sexual abuse and the subsequent development of self-harm behaviors as a coping mechanism for dealing with overwhelming emotions following such abuse. However, it is evident that the terms "childhood trauma" and "self-harm" are perceived as overly broad, leading to variations in their definitions. A notable discovery is that the professionals in this study do not classify indirect self-harm as a form of self-harm. The results reveal conflicting meanings, as indirect self-harm is not officially recognized as such, despite interviewees describing behaviors within their target group that align with indirect self-harm. Therefore, there is a clear imperative to refine these concepts to foster a universal definition and shared understanding.

Syftet med den här uppsats är att undersöka varför människor med barndomstrauma kan finna mytologiska symboliska berättelser i existentiell kultur läkande. De frågor som ställs är: På vilket sätt kan berättelser om superhjältar ge ökad förståelse om barndomstrauma, både för de som själva upplevt det, samt de som inte upplevt det? Hur kan berättelser om superhjältar verka psykiskt läkande vid barndomstrauma? Vilken betydelse har känslor i läkandeprocessen av barndomstrauma? Material som använts är TV-serien Moon Knight och kommentarer från YouTube. Teoretiska perspektiv som används är positiva psykologiska teorier, John P. Wilsons avgrundupplevelse och Viktor Frankls viljan till mening samt analytiska teorier om filmtolkning och hur det digitala samhället kan ge en existentiell kontext, med Jung, Tilander och Duppils forskning. Metoden som använts är grundad teori (GT). Tidigare forskning har visat ett samband mellan meningsskapande och populärkultur, främst berättelser om superhjältar, likaså de psykiskt läkande effekter film och TV-serier kan ha. Barndomstrauma har visat både negativa risker och positiva aspekter och har stor psykisk inverkan även i vuxen ålder. Den här uppsatsen visar ett samband mellan barndomstrauma och en ökad förmåga, förståelse, begär och upplevelse av existentiellt meningsskapande från mytologiska symboliska budskap från populärkultur, i uppsatsen benämns det existentiell kultur som även förklaras närmre. Det ger psykiskt läkande effekter och bidrar till välbefinnande och själslig helhet som kan jämföras med det som kan upplevas i religiösa sammanhang. Dessa resultat är viktiga eftersom barndomstrauma och meningsskapande i populärkultur är relativt outforskade områden men som kan komma till hjälp för barn och vuxna som upplevt barndomstrauma. Det blir ett sätt att både förstå och hjälpa dessa, likaså ett sätt för dem att enklare förstå sig själva för att sedan kunna läka och finna välbefinnande. / The aim of this paper is to investigate why people with childhood trauma can find mythological symbolic stories in existential culture healing. Questions asked: In what way can stories about superheroes provide increased understanding about childhood trauma, both for those who have experienced it themselves, as well as those who have not? How can stories about superheroes have a psychological healing effect following childhood trauma? What is the importance of emotions in the healing process of childhood trauma? Materials used are the TV series Moon Knight and comments from YouTube. Theoretical perspectives used are positive psychological theories, John P. Wilson's the abyss experience and Viktor Frankl's will to meaning as well as analytical theories about film interpretation and how the digital society can provide an existential context with Jung, Tilander, and Duppils’ research. The method used is grounded theory (GT). Previous research has shown a connection between meaning-making and popular culture, mainly stories about superheroes, as well as the psychological healing effects from films and TV series. Childhood trauma has shown both negative risks and positive aspects and has a large psychological impact even in adulthood. This paper shows a connection between childhood trauma and an increase in ability, understanding, desire and experience of existential meaning-making from mythological symbolic messages from popular culture, called existential culture in this paper, a term that will be explained. It provides psychological healing effects and contributes to well-being and a spiritual wholeness that can be compared to some religious experiences. These findings are important because childhood trauma and meaning-making in popular culture are relatively unexplored areas but can be helpful for children and adults who have experienced childhood trauma. It becomes a way to both understand and help these, as well as a way for them to understand themselves more easily, to heal and find an inner peace.