Osteoarthritis (OA) of the knee is a disease that deteriorates the bones and surrounding soft tissue of the affected joint. Categorisation of the disease into grades of severity is subject to errors of measurement and poor observer agreement. There is an urgent need for automated methods to measure radiographic features and remove, as far as possible, the element of subjectivity in assessment. This project creates a fully automated system to analyse all aspects of the knee in radiographs. The methods evaluate explicit and implicit features of: overall shape, trabecular structure, osteophytes, tibial spines and intercondylar notch, and joint space shape. The project develops the first fully automated osteophyte detection algorithms, improved trabeculae features using raw pixel intensities, and a better analysis of joint space using shape models. This project is the first to combine explicit and implicit features across the whole of the knee, and applies these features to classify radiographs using four main outcomes: current OA, current pain, later onset OA, and later onset pain. The results find a strong current OA classification rate, with an Area Under the ROC Curve (AUC) of 0.904 and weighted kappa of 0.49 (0.48-0.51). The remaining later onset and pain experiments report weaker results; these results suggest that radiographic features in Posterior-Anterior (PA) view radiographs have a weak association with clinical and later onset OA.

Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.

Introduction: Children with disabilities (CwD) experience pain more often than healthy children. Assessing their pain is complicated by their limited communication skills, multiple complex pain problems and the presence of maladaptive behaviors, leading to underestimation and undertreatment of pain. Parents of CwD have an important role to play in the assessment of their child’s pain. Objective: To investigate parents’ experiences and perceptions on pain assessment in children with disabilities (CwD). Method: A qualitative literature review of ten original academic studies. The studies were from PubMed, CINAHL and Google Scholar, and reviewed with the help of the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) review template for the assessment of studies with qualitative methodology. Results: Barriers and enablers influencing the access of CwD to effective pain assessment were found at two levels: parents and health care professionals. The main barriers identified are all linked to stigma and discrimination against CwD in society. Both parents and health care professionals lack knowledge on pain and pain assessment in CwD. However, parents have a wealth of expertise on their child and its pain, and a capacity to learn more. Partnerships between parents and health care professionals exist, but are weak and do not take the full advantage of their potential. Conclusion: The barriers and enablers influencing effective access to pain assessment for CwD are interlinked and exist at different levels of influence. Therefore, simultaneous interventions at multiple levels are required to increase access to pain assessment for CwD. / Introduktion: Barn med funktionsvariation upplever smärta oftare än friska barn. Att bedöma deras smärta är komplicerad på grund av deras begränsade kommunikationsförmåga, flera komplexa smärtproblem och förekomsten av missanpassade beteenden, vilket leder till underskattning och underbehandling av smärta. Föräldrar till barn med funktionsvariation har en viktig roll att spela i bedömningen av deras barns smärta. Syfte: Att undersöka föräldrarnas erfarenheter och uppfattningar om smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var från PubMed, CINAHL och Google Scholar, och kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultat: Barriärer och möjliggörare som påverkar barn med funktionsvariations tillgång till effektiv smärtbedömning hittades på två nivåer: föräldrar och vårdpersonal. De huvudsakliga barriärer som identifierats är alla kopplade till stigmatisering och diskriminering av barn med funktionsvariation i samhället. Både föräldrar och vårdpersonal saknar kunskap om smärta och smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Föräldrarna har dock en mängd expertis om sitt barn och dess smärta, och en förmåga att lära sig mer. Partnerskap mellan föräldrar och vårdpersonal finns, men är svaga och drar inte full nytta av sitt fulla potential. Slutsats: Barriärerna och möjliggörarna som påverkar effektiv tillgång till smärtbedömning för barn med funktionsvariation är sammanlänkade och finns på olika nivåer. Därför krävs det att interventioner görs samtidigt på flera nivåer för att kunna öka tillgången till smärtbedömning för barn med funktionsvariation.

Syfte. Att beskriva omfattning och skillnader i ambulanspersonalens dokumenterade smärtbedömning utifrån kön och ålder vid akut insättande ryggsmärta. Bakgrund. Smärta och det lidande som medföljer är en vanligt förekommande sökorsak inom ambulanssjukvården. Akut ryggsmärta genererar ett stort lidande för patienten och studier avseende smärtbedömning vid akut ryggsmärta är ett område som är lite undersökt utifrån ett prehospitalt kontext. Generellt är forskning avseende ambulanssjuksköterskans nyanserade smärtbedömning och dokumentation mycket begränsad. Design. Studien genomfördes som en retrospektiv journalgranskningsstudie med en deskriptiv kvantitativ metod. Metod.  171 ambulansomvårdnadsjournaler granskades utifrån Region Hallands journalsystem Paratus under tidsperioden 1-Januari till 31-Maj 2015. En granskningsmall skapades utifrån strukturen OPQRST och data analyserades utifrån en deskriptiv och analytisk statistik. Resultat. Studien visar en kraftigt varierande spridning av den nyanserade smärtbedömningen (68,8 % ±18,2 %). Det föreligger en stor variation av dokumenterad smärtbedömning utifrån de olika delarna av OPQRST samt reevaluering av området severity. Signifikant skillnad observeras inom området region (smärtlokalisation) där män bedömts i högre grad än kvinnor. Även signifikant skillnad observeras där patienter 65 år och över erhöll farmakologisk intervention till en lägre frekvens än yngre patienter. Den äldre gruppen hade dessutom en kortare prehospital vårdtid. Konklusion. Det är tydligt att omvårdnadsjournalerna ej dokumenterats utifrån den rekommenderade OPQRST strukturen. Det ses tydliga brister inom dokumenterad prehospital smärtbedömning vid akut insättande ryggsmärta. Vissa skillnader påvisas även inom kön och åldersgrupper. Prehospital smärtbedömning kvarstår att vara ett område att både utbilda personal inom samt forska utifrån.