Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Bakgrund: Allt fler patienter i palliativt skede vårdas idag i hemmet. Den närstående tar då många gånger på sig ansvaret som vårdare. Palliativ vård går främst ut på att lindra patientens lidande och att stötta närstående. Syftet: var att beskriva närståendes erfarenheter av att vara en del av palliativ vård när anhörig vårdas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: utgörs av tre kategorier. 1. Möjligheter och svårigheter med en ny vardag som vårdare: handlar om hur närståendes roll och relation förändrades till den sjuke, hur närstående kunde känna sig bundna och en rädsla över att något skulle gå fel samt att de satte sig själv i andra hand. 2. Viljan att bli sedd och hörd: rör sig om närståendes erfarenheter avstöd och informations betydelse. 3. Att göra sig beredd inför mötet med döden och framtiden: behandlar närstående erfarenheter av att hantera mötet med döden och tiden efter att den sjuke avlidit. Slutsats: Kategorierna utgör saker som påverkade den närståendes erfarenheter i positiv eller negativ riktning. Studiens resultat antyder att stöd från omgivningen kan underlätta för den närstående. Emellertid krävs det mer forskning kring specifika insatser i form av stöd.

Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.

Bakgrund: Inom all sjukvård kommer sjuksköterskor att ställas inför en situation där vård i livets slutskede krävs. Oavsett var sjuksköterskan arbetar, behövs specifika kunskaper för att kunna möta och vårda den svårt sjuke patienten och dennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med deskriptiv design, baserat på kvalitativa artiklar genomfördes. Data inhämtades från databaserna Cinahl, psycINFO och PubMed och artiklarna analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på tolv vetenskapliga originalartiklar och utifrån analysen av artiklarna har tre kategorier varav en med tillhörande underkategorier kommit fram. Kategorierna blev, ”En känsla av tillfredsställelse”, ”En känsla av otillräcklighet”, samt ”Kommunikation som ett verktyg”. Slutsats: Slutsatser som kan dras var att sjuksköterskor anser att betydelsen av kunskap, erfarenhet och utbildning inom palliativ vård är viktig, för att kunna hantera påfrestande situationer och för att förbättra kommunikationen med patienterna i livets slutskede.

Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som vårdas palliativt för cancer i hemmet. Bakgrund: Palliativ vård är den vård som man tar vid när tillfrisknandet inte är som mål längre, alltså vård i livets slutskede. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där den ena är stöd till anhöriga. Cancer kan vara en anledning till att man vårdas palliativt, oftast känner man smärta och aptitlöshet då, även depression är vanligt. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, som bestod av tolv stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Bestod av kategorierna Anhörigas upplevelse av vårdpersonalen, Relation till sig själv och den man lever med, Anhörigas upplevelser av förändring och Anhörigas egna känslor under sjukdomstiden. Slutsats: De anhöriga upplevde inte att de inte hade den relationen till vårdpersonalen som de önskade. De anhöriga kände sig ensamma och utelämnade. De kände även ett tvång över att ta hand om sin närstående i hemmet, då de ej fick var med och bestämma detta. Även positiva känslor fanns och de upplevde att vårdpersonalen alltid fanns där för de och lyssnade när de anhöriga behövde prata.

Bakgrund: ALS är en sjukdom som alltid leder till döden, då det inte finns något botemedel. Orsaken till sjukdomen är okänd i nuläget. Då personen fått diagnosen ALS, medför detta att personen får en mer begränsad livstid. Sjukdomen ALS utvecklas också ständigt från det att diagnosen ställts, vilket medför att personen kommer att få ett ökat hjälpbehov. För att personen med ALS skall ha en bra tillvaro krävs omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med ALS reagerar och agerar vid konstaterande av den obotliga sjukdomen, som inom en tid leder till döden. Frågeställningar: Vilket känsloarbete uppstod vid den obotliga sjukdomen ALS? Hur reagerade och agerade personer med ALS då återstående tid av livet blev begränsad? Metod: En litteraturstudie där 2 patografier granskades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod.   Resultat: I resultatet presenteras kategorier och subkategorier, som beskriver vilket känsloarbete som personer med sjukdomen ALS upplevt. I resultatet framkom att det pågick ett stort känsloarbete med positiva och negativa känslor, under sjukdomstiden med varierande reaktioner och ageranden. Slutsats: Det mest uppenbara resultat som framkommit efter granskningen av dessa patografier, var att ett stort känsloarbete uppstått under sjukdomstiden. Resultatet visade både positiva och negativa känslor, då den obotliga sjukdomen blev en del av livet. Dessa känslouttryck representerade personernas tankar och känslor under sjukdomstiden då vetskapen om den stundande döden blev en del av livet.

No description available.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Sammanfattning   Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls till patienter med en obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård är att lindra lidande, främja en god livskvalitet samt ge patienten ett värdigt slut på livet. Patricia Benners teori som speglar sjuksköterskans utveckling från novis till expert genom kunskap och erfarenhet utgör studiens teoretiska referensram. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med material hämtades från CINAHL och PubMed. De åtta artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på erfarenheter sjuksköterskor uttryckt i vårdandet av patienter i ett palliativt skede och redovisas i fyra kategorier: Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2),Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). Slutsats: Yrkeserfarenhet påverkar vårdkvaliteten och sjuksköterskans egna uppfattning om utfört arbete. Relationen till medarbetare var avgörande för ett gott interprofessionellt samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter relaterat till den djupa relationen mellan vårdgivare och patient och dess närstående. Det finns ett behov av djupare kunskap inom ämnet palliativ vård.