Bakgrund: I sjuksköterskans yrke kommer man i kontakt med många människor i palliativt skede och även deras anhöriga. Att ett barn dör känns kraftfullt och orättvist. Hur hanterar sjuksköterskan barnets situation när barnet är i palliativt skede, Hur hanterar sjuksköterskan dessa känslor som väcks i yrket?  Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid palliativ vård av barn. Metod:En systematisk beskrivande litteraturstudie har genomförts där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat:Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna blev; Sjuksköterskors negativa upplevelser vid palliativ vård av barn, sjuksköterskors positiva upplevelser vid palliativ vård av barn och strategier för att hantera traumatiska händelser. Slutsats:Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever det svårt att vårda ett barn i palliativt skede. Sjuksköterskorna upplevde negativa och positiva upplevelser. Trots de negativa svårigheterna fann sjuksköterskorna positiva aspekter i vårdandet av barn i palliativt skede, såsom att kunna ge stöd till sörjande föräldrar, kunna lindra barnets symtom, att kunna skapa en bra relation och föra en god kommunikation till barnet och familjen. Det framgick i studien att kunna prata ut och få stöd av sina kollegor var viktiga för att kunna hantera känslor som väcks i sjuksköterskans arbete i den palliativa vården.

Sammanfattning   Bakgrund: Den palliativa vården består av de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och anhörigstöd. Kommunikationerna är en viktig del i sjuksköterskans yrke. Utifrån kommunikation kan patientens behov identifieras och därmed kan patientens omvårdnadsbehov utformas. För att en god palliativ vård i hemmet ska kunna uppnås krävs en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienter inom den palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie utifrån en kvalitativ ansats. Studien innefattar åtta artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom, Betydelsen av en god relation, Påverkan av patientens känslor, Samtalets betydelse och Att vara närvarande. En del sjuksköterskor påpekade att en fullutvecklad kommunikation kan uppnås om den goda relationen finns mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna ansåg att samtal med patienter i den palliativa vården i hemmet är viktigt då de upplevde att kommunikationen påverkades av att patientens känslor. I resultatet framkom det även att sjuksköterskorna upplevde att de kunde vara närvarande för patienterna genom telefon om besöket inte skulle bli av. Slutsats: Det är många moment som ska uppfyllas inom den palliativa vården i hemmet. Ett utav dessa är kommunikation. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen med patienter som vårdas palliativt i hemmet. Vidare forskning kring kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter som vårdas palliativ i hemmet, kan därför anses vara av intresse.     Nyckelord:Kommunikation, palliativ vård i hemmet, sjuksköterska,

SAMMANFATTNING  Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. Metoden utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultatet visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte går att botas längre. Den syftar till att lindra lidandet samt främja livskvaliteten. Föräldrar är barnets närmaste närstående därför har de en viktig roll i den palliativa vården och har ett stort ansvar för den sjuke. Att vara förälder till ett barn som vårdas palliativt är väldigt ansträngande, intensivt och stressigt. Hela familjens livssituation förändras drastiskt och resulterar i en begränsad vardag. Det är viktigt att tillgodose både föräldrarnas och barnets behov då den palliativa vården blir ett av de viktigaste momenten i barnets sista tid. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som upplevs betydelsefullt för föräldrar till barn som vårdas palliativt. Det finns flera olika faktorer som bidrar till en fungerande palliativ vårdprocess. Faktorer såsom kontinuitet, kommunikation och stöd anses vara av stor betydelse. Sjuksköterskan har en ledande roll i teamet vilket gör att hon har ansvaret att bemöta varje familj som unik, med egna individuella behov. Brist på kunskap hos sjuksköterskan kan orsaka problem som kan göra att vården kan brista och framkalla lidande samt försämra livskvaliteten. I litteraturstudien inkluderas elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat vilket sammanställdes och kvalitetsgranskades. Ur detta framkom två huvudteman och fyra subteman. Författarna har valt ut två faktorer ur resultatet för att diskutera.

Syftet med studien är att beskriva vilka etiska dilemman sjuksköterskor inom den palliativa vården ställs inför i sitt dagliga arbete samt hur de hanterar dessa. För att besvara syftet intervjuades sex sjuksköterskor med minst två års arbetslivserfarenhet från den palliativa vården. Metoden som användes var kvalitativ intervjuer med öppna frågor användes. Resultatet av studien visar att etiska dilemman som identifierades ofta är kopplat till situationer där patientens självbestämmanderätt ställs mot sjuksköterskornas pliktetik, när anhörigas vilja skiljs från patientens vilja är en annan vanlig orsak samt resursbrist i form av personalbrist och tidsbrist. Resultatet av studien visar även skillnaden i hur sjuksköterskorna hanterar etiska dilemman som de möter i sitt dagliga arbete inom den palliativa vården. Ett flertal sjuksköterskor i studien handlar utan att göra etiska reflektioner. De funderar istället vilka handlingsalternativ det finns och väljer oftast det alternativet som ligger närmast de rådande lagar och plikter utan att reflektera kring etiken. Det framkommer även att några sjuksköterskor i studien använder etiska reflektioner för att identifiera etiskt dilemma och försöka komma fram till ett svar. Konsekvensetiken samt ”att göra gott principen” används ofta av dessa sjuksköterskor som utgångspunkt i hur de hanterar etiska dilemman. / The aim with the study is to describe what ethical dilemmas nurses face in palliative care and how they manage to deal with these dilemmas. To answer the question, six nurses with at least two years of experience in palliative care were interviewed. The method that was used was qualitative interviews with open questions. The result of the study shows that ethical dilemmas that were identified often are connected to situations where the patient's right to determine on his or her own goes against the nurses' ethical duty. When the relatives' will is different from the patient's will is another common reason and lack of resources in form of lack of staff and the lack of time. The result of the study also shows the differences in how the nurses deal with ethical dilemmas that they encounter in their daily work in the palliative care. Several nurses in the study act without doing ethical reflections. Instead they think of what options they have and they often choose the alternatives that are within current laws and obligations without reflecting on the ethics. It also occurs that some nurses in the study use ethical reflections to identify ethical dilemmas and try to obtain an answer. The ethic of consequence and the to "do good principle" are often used by these nurses as starting point in how they deal with ethical dilemmas.

The aim of this study was to describe district nurses’/nurses’ reflections of providing nursing to patients and support to families receiving palliative care within home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected using semi-structured interview questions and analyzed using qualitative content analysis.The overarching theme that emerged was: The valuable but limited time on the last trip and consisted of the two main categories: To overcome barriers to providing good care and See opportunities to create good nursing care. Factors that precluded that good nursing could be provided was when district nurses/nurses experienced resistance from patient or relatives, when language difficulties arose or when family relationships were disturbed. The participants described furthermore that good nursing could not be given when families did not accept support offered from district nurses/nurses in order to strengthen the families capacity to manage their situation or in cases when patients had no close relatives as caregivers who could participate in and facilitate care. Conditions to provide good care was experienced when patients were receptive to care and understood their situation, and when district nurses/nurses were able to get a good start with time to get to know the patient. The basis for being able to provide good care consisted of relatives´ willingness to participate in the care of the patient as well as of the nurses’ feeling secure in their role as a result of their long experience. Palliative care in the home is a complex area and is affected by individual circumstances of patients, relatives and the district nurse/nurse as well as structural work-related conditions. To provide good palliative care is one of the greatest challenges for district nurses/nurses in palliative home care.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 100 000 avlida varje år många av dessa behöver palliativ vård. Inom palliativ vård är det viktigt med en helhetssyn där inte bara fysiska behov synliggörs utan även existentiella. Att utföra palliativ vård innebär många olika dilemman som ska tas hänsyn till samt behov som ska tillfredsställas. Omvårdnadspersonalen ansåg att i begreppet en värdig död ingick symtomlindring, närhet till anhöriga få möjligheter att lösa eventuella konflikter. Att befinna sig i harmoni med sig själv, livet och Gud var betydelsefullt. Syfte: Belysa omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda personer i livets slut. Metod: Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Antal deltagare var 10 personer. Informanterna var verksamma på ett äldreboende i en glesbygdskommun. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: Analysen utföll i följande kategorier: Vårdtagaren i fokus, Brister i vårdmiljön, Samarbete är viktigt samt Omsorg om anhöriga. Diskussion: När omvårdnadspersonalen ska vårda personer i livets slut innebär detta ett teamsamarbete med arbetskollegor, sjuksköterska och anhöriga. Vårdtagaren är alltid i fokus och omvårdnadspersonalen eftersträvade en lika god vård för alla. Då det inte alltid fanns nog med resurser medförde det en stressig arbetssituation där omvårdnadspersonalen kände sig otillräckliga. Omvårdnadspersonalen är de som utför omvårdnaden i livets slut och delar med sig till nya medarbetare av sin kunskap men får inte fortbildning enligt senaste evidens. Slutsats: Den slutledning som kan dras av denna studie är att omvårdnadspersonalen behöver mer resurser, stöd och kunskap i vården av personer i livets slut. Omvårdnadspersonalen har en betydelsefull roll att påverka utformningen av omvårdnaden i livets slut. Nyckelord: Omvårdnadspersonal, upplevelser, palliativ vård, anhöriga, sjuksköterska, samarbete

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.

Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 10 kvalitetsgranskade artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ. Artiklarna granskades enligt en kvalitativ/ kvantitativ granskningsmall. Huvudresultat: Kommunikation mellan sjuksköterska och närstående i palliativ omvårdnad är viktigt för närståendes välmående och påverkar även deras förberedelse inför en ny livsituation. Det framkom att kommunikation ska ske muntligt, skriftligt samt upprepas. Sjuksköterskan mötte på flertalet hinder i kommunikationen, genom detta framkom det att sjuksköterskor önskade sig mer utbildning i att kommunicera med närstående inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utökad utbildning i att kommunicera för att kunna stödja närstående till patienter som får palliativ vård.