No description available.

Palliativ sedering är en behandling som ofta betraktas som det sista alternativet för att lindra en patients lidande och som har symtom som upplevs som outhärdliga. Den vanligaste anledningen till att en patient får palliativ sedering är på grund av symtom som oro, ångest och smärta. En förutsättning för att en patient ska få behandlingen är att patientens sjukdom är irreversibel och patienten förväntas avlida inom de närmsta dygnen. / Palliative sedation is a treatment that is often considered as the last option to relieve a patient's suffering who has symptoms that are perceived as unbearable. The most common reason a patient gets palliative sedation is because of symptoms such as anxiety and pain. A condition for a patient to receive treatment is that the patient's disease is irreversible and is expected to die within the next few days.

Abstract Background: Patients in the terminal phase in the end-of-life often suffer of infractable symtoms such as pain, delirium and dyspnéa. In cases where no other symtomatic revelaing therapy is aduqate for revealing the suffering of the patient palliative sedation can be administrated. Palliative sedation means is to relieve unbearable symptoms by lowering the patient's level of consciousness by adminstration of sedatives. Objective: The aim of the study was to describe nurses experiences of paliative sedation and review the selected articles data collection method. Method: The Descriptive literature review based on 10 articles. Results: Based on nurses experiences, palliative sedation therapy is an aduqate method in revealing suffering caused by refractory symptoms in the terminal stage of life. The treatment can contribiute to a good quality of death. Palliative sedation implyes adverse effects on the patients social life as well as nutrition and hydration status. There is disagreement about whether physical or mental suffering is the correct indication for palliative sedation. The patient aswell as relatives i plays a major role in decision-making regarding palliative sedation. The nurse carries responsabilitys of grand massure and has a widespread role in decision-making and administration of palliative sedation. The treatment raises ethical issues and contribute to emotional stress for nurses, this is linked to the possibly life-shortening properties of the treatment. Questionaires, personal interviews and focus group interwievs where used as data collection methods in the included articles. Conclusion: Nurses carries a extensive role in decision-making and administration of palliative sedation. Palliativ sedering contributes to emotional stress as well as ethical issues. / Sammanfattning Bakgrund: Det är inte ovanligt att patienter i det terminala skedet upplever outhärdligt lidande relaterat till symptom som smärta, deleirium och dyspné. När ingen annan lindrande behandling ger adekvat symptomlindring kan palliativ sedering administreras.  Palliativ sedering innebär är genom administrering av sedativa läkemedel sänka patientens medvetandegrad i syftet att lindra outhärdliga symptom. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering samt granska de valda artiklarnas datainsamlingmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Palliativ sedering ger adekvat lindring av outhärdliga symtom i det terminala skedet och kan bidra till en ökad livskvalité i livets slutskede. Behandlingen har negativa konsekvenser för nutrition- och vätsketillförsel samt patientens sociala liv. Det råder meningsskiljaktigheter om huruvida fysiskt eller psykiskt lidande är den korrekta indikationen för palliativ sedering. Patienten och anhöriga spelar en betydande roll för beslutsfatande och administrering. Sjuksköterskor är i hög grad delaktiga i behandlingen och bär ett stort ansvar över faktorer som beslutsfattande och administrering. Behandlingen väcker etiska frågeställningar och bidrar till emotionell belastning för sjuksköterskor, detta kopplat till behandlingens eventuellt livsförkortande egenskaper. De inkluderade artiklarna har använt sig av enkät, personliga intervjuer samt fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Sjuksköterskan har en utbredd roll i beslutsfattande och administrering av palliativ sedering. Palliativ sedering bidrar till emotionell belastning samt etiska frågeställningar.

Introduktion: Varje år är omkring 72 000 svenskar i behov av palliativ vård. Symtom i livets slut kan vara varierande och ibland outhärdligt smärtsamma. Palliativ sedering (PS) är en användbar intervention inom den palliativa vården för att lindra outhärdligtlidande i livet slutskede, där andra behandlingsmetoder inte gett tillräcklig verkan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering vid vård i livets slut. Metod: Litteraturstudien utgick från Graneheim och Lundmans metod förkvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av PS handlar om att det är svårt, att det kan påskynda döden, att målet var att få patienten bekväm i livets slut samt att sjuksköterskan har ett behov av kunskap och stöd. Slutsats: Att ytterligare lyftasjuksköterskors erfarenheter av PS är viktigt för att i framtiden kunna utveckla och komplettera de nationella riktlinjerna, vilket kan underlätta vid beslut och utövande av PS. Detta för att minska sjuksköterskors osäkerhet vid utövande samt hantering av PS. Framöver skulle forskning om hur sjuksköterskors behov av reflektion kring PS kantillfredsställas i olika kontext vara värdefullt.

Introduktion/Bakgrund: Patienter i livets slutskede som upplever outhärdliga symtom kan få palliativ sedering. Sjuksköterskor har en viktig roll när palliativ sedering tillämpas. De har ansvar för att stötta och företräda både patient och närstående. Det finns en brist på forskning om närståendes upplevelser av palliativ sedering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det upplevs att vara närstående till en patient som får palliativ sedering. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Databassökningen gjordes i tre databaser; PubMed, Cinahl samt PsycINFO där åtta artiklar identifierades till resultatet. Resultat: Närståendes upplevelser sammanställdes i fem teman: önskan om en god död, behov av information och kunskap, tankegångar, möjlighet till avsked och känsla av ansvar. Slutsats: Närstående hade en positiv upplevelse av palliativ sedering. De tveksamheter som närstående generellt hade var om patientens välmående, eventuell förkortning av livet samt ifall sederingen gav en god död. Resultatet visade ett stort behov av information och kunskap från vårdgivare för att närstående skulle ha en bättre upplevelse.

Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering.    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi.  Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Sammanfattning Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Bakgrund: Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en central roll inom palliativ vård där målet är att främja välbefinnande och värdighet för patienten. I de fall palliativa patienter upplever outhärdliga symtom trots symtomlindring kan en sista utväg för minskat lidande vara palliativ sedering. Syfte: Syftet var att sammanfatta och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: Studiens design är deskriptiv och resultatet är uppbyggt på tio vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskor som arbetat med palliativ sedering hade flera olika roller. Inom yrkesrollen skulle sjuksköterskan utföra omvårdnad, administrera läkemedel, samarbeta med läkare och bemöta anhöriga. Resultatet visade även att palliativ sedering kunde väcka etiska frågeställningar hos sjuksköterskor vilket kunde leda till emotionell påfrestning. Framträdande i studierna var att trots svårigheter fanns en vilja och tröst i att sjuksköterskans handlingar syftar till att lindra lidande i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor kan uppleva etiska svårigheter och en emotionell börda i sin yrkesroll som sjuksköterska vid palliativ sedering. De kan även möta utmaningar då de har flera roller att axla vid palliativ sedering och förutom att lindra patientens lidande ska de också vara ett stöd för anhöriga och informera dem. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i livets slutskede eftersom deras främsta fokus är att främja välbefinnande för patient och anhöriga. / Background: The nurse is responsible for the nursing care and has a central role in palliative care where the aim is to promote well-being and dignity for the patient. In cases where palliative patients experience unbearable symptoms despite symptom relief medications, a last resort for reduced suffering may be palliative sedation. Aim: The aim was to summarize and describe nurses’ experiences of palliative sedation. Method: The study’s design is descriptive and the results are based on ten scientific articles that were gathered through the databases PubMed and CINAHL. Main results: The results of the literature study showed that nurses who had worked with palliative sedation had several different roles. Within the professional role, the nurse would provide nursing care, administer medications, collaborate with doctors and care for patients’ relatives. The results also showed that palliative sedation could raise ethical dilemmas for the nurses, which could lead to emotional distress. However, prominent in the studies was that despite difficulties there was a will and comfort in the fact that the nurses’ actions aim to alleviate suffering in the end of the patients’ lives. Conclusion: Nurses can experience ethical difficulties and an emotional burden related to their professional role in palliative sedation. Nurses can face challenges as they have several roles to play during palliative sedation, and in addition to alleviating the patients’ suffering, the nurses also have to support and give information to the patients’ relatives. Nurses play an important role in patients end of life-care since their main focus is to promote well-being for the patient and relatives.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.