No description available.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor. / Nurses’ role in the palliative care is to promote autonomy, quality of life and relieve suffering. Palliative sedation is a treatment method that aims to reduce unbearable suffering, but leads to a reduced level of consciousness and limitation of autonomy which the nurse contributes to. The aim of the study was to examine nurses' experiences of palliative sedation. The study was conducted as a general literature study, guided by content analysis based on an inductive approach. The results of the literature study reveals that nurses’ experience an ambivalence in the participation of palliative sedation. Nurses' experience ethical dilemmas when the desire to do what seems best for the patient, is inadequate to depriving patient autonomy and fear of hastening death. Guidelines nor the knowledge of palliative sedation are seen enough to provide nurses’ with comfort in their work with palliative sedation. An establishment of regulations and national guidelines are therefor of value to promote good care on equal terms.

No description available.

Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för personer med livshotande sjukdom och deras närstående. Patientens fysiska, psykosociala och andliga problem ska lindras. Dessutom ska närstående stöttas genom sjukdomstiden och det sorgearbete som följer. Den palliativa vården vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående har en naturlig roll inom den palliativa vården och deras behov ska uppmärksammas. EAPC’s definition av palliativ sedering beskriver en kontrollerad sänkning av medvetandet för att lindra svårbehandlade symtom. Sjuksköterskans ansvarsområde vid palliativ sedering innebär bland annat att värna patientens välbefinnande men även att informera och stötta närstående under döendeprocessen. Kunskap om hur närståendes erfarenheter vid palliativ sedering behövs för att deras behov ska kunna synliggöras och tillmötesgås.       Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av palliativ sedering inom palliativ vård. Metoden som valdes var systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska och inte äldre än 15 år Litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och MEDLINE resulterade i 12 inkluderade artiklar, samtliga etiskt godkända och kvalitetsgranskade. Data analyserades sedan med innehållsanalys.   Resultatet består av de fyra kategorierna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående upplevde själva lindring då patientens lidande lindrades. De plågades av det faktum att de inte längre kunde kommunicera med patienten efter att sedering påbörjats. Även om de samtyckt till den palliativa sederingen funderade de i efterhand på vem den gynnat. Den emotionella påverkan hos närstående var stor och de upplevde mycket oro.   Slutsatsen av denna studie är att de flesta närstående är nöjda med den palliativa sederingen men situationen är mycket påfrestande för dem. De tar svåra beslut och upplever mycket oro och lidande. Kommunikation med och stöd från vårdpersonal är därför viktigt. Sårbara närstående bör identifieras och erbjudas ytterligare stöd. / Palliative care aims to improve the quality of life for people with terminal diseases and their relatives. Physical, psychosocial and spiritual problems of the patient shall be prevented and relieved. Additionally, relatives should be supported throughout the illness and the mourning that follows. Palliative care rests upon the four cornerstones symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives have a natural role within palliative care and their needs should be payed attention to. EAPC’s definition of palliative sedation describes a controlled decrease of consciousness to relieve intractable symptoms. The nurses responsibility during palliative sedation includes protecting the patients well-being, as well as informing and supporting relatives during the dying process. Knowledge about relatives’ experiences during palliativ sedation is required in order for their needs to be made visible and accomodated.    The aim of this study was to illuminate the relatives’ experiences of palliative sedation within palliative care.    The systematic review method that was utilized in this study. The inclusion criterion was that the articles were to be peer reviewed, written in English and not more than 15 years old. The serches for articles were conducted in the databases PubMed, CINAHL, PsychINFO and MEDLINE. It resulted in 12 included studies, all of which had an ethical approval and were quality controlled. Data was then analyzed with content analysis.   The result consists of the four categories symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives experienced relief when the patiens suffering was alleviated. They suffered because they could no longer communicate with the patient after sedation had started. Even though they had given their consent to the palliative sedation, afterward they thought about who it had favoured. The emotional impact on the relatives was great and they experienced a lot of anxiety.   In conclusion, most relatives are pleased with the palliative sedation but the situation is very distressing for them. They make difficult decisions and experience a lot of anxiety and suffering. The communication with and support from health professionals is therefor vital. Vulnerable relatives should be identified and offered additional support.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. Metoden är en litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju olika teman, bland annat att sjuksköterskor upplever palliativ sedering som svårt när patienter får det för existentiell smärta och att sjuksköterskor tror att palliativ sedering leder till snabbare död. Genom utbildning och fortbildning kan sjuksköterskornas känslor, tankar och attityder inför vissa delar av palliativ sedering bli lättare att hantera. / For patients within a palliative care setting the care is focused on alleviating symptoms such as pain and other types of suffering, both physically and mentally. The palliative care can help the patients to die in a way that is, as far as possible, calm, peaceful and meets the needs of the individuals. The care involves patients, relatives and healthcare professionals, especially nurses, who are all emotionally involved. When patients can not obtain relief from their suffering by methods normally used, palliative sedation might be the last option that remains when all else fails. The aim is to investigate and compile the nurses' thoughts, feelings and attitudes towards palliative sedation as it is presented in current research. The method is a literature review of nine scientific articles. The results revealed seven different themes, one of which showed that nurses experienced palliative sedation as difficult when the patients received it for existential pain and another theme showed that the nurses believe that palliative sedation lead the hastening of death. Through education and training can the nurses’ feelings, thoughts and attitudes towards certain aspects of palliative sedation become easier to handle.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge en god och meningsfull vård till patienter som befinner sig i livets slutskede. Den personcentrerade vården fordrar ett etiskt förhållningssätt och sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar som innebär ett patientnära arbete. Sjuksköterskan har även ett ansvar att se till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket underlättas om sjuksköterskan har en etisk känslighet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa studier baserat på sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. De 11 kvalitativa studierna inhämtades från Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållsanalysen gjordes utifrån Popenoes guide.  Resultat: Resultatet bygger på 241 legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar och delades upp i tre huvudkategorier: Konflikter som sjuksköterskan möter inom den palliativa vården, Smärtstillande och palliativ sedering i livets slutskede och Moralisk stress vid livets slutskede.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde etiska utmaningar när det brast i kommunikationen med läkare, när det fanns meningsskiljaktigheter i det tvärprofessionella teamet samt när de upplevde oro kring smärtlindring och sedering av patienter som befann sig i livets slutskede. En bättre kommunikation är nyckeln till ett bra teamarbete vilket i sin tur leder till en bättre vård för patienterna. En bättre kommunikation inom teamet hade också kunnat eliminera många av de etiska utmaningar som låg till grund för sjuksköterskornas upplevelser.

Bakgrund: Eutanasi är ett ämne som är väl omdebatterat i världen och betyder egentligen hjälp till en smärtfri död, men används idag som synonym till dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren förskriver ett läkemedel med syfte att avsluta en patients liv. Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv tar läkemedlet medan aktiv dödshjälp innebär att sjukvården hjälper till att avsluta patientens liv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi och de faktorer som beskrivs ligga bakom dessa inställningar, samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Författarna gjorde en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i sökmotorn PubMed med en femårsbegränsning. Totalt 11 artiklar bearbetades och sammanställdes i kategorier för att besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors inställning till eutanasi är en komplex fråga som kan vara beroende av olika faktorer som vilket land de arbetar i och vilka patientgrupper de arbetar med. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor i olika åldrar med olika lång arbetslivserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån tre huvudrubriker med utgångspunkt i frågeställningarna; Sjuksköterskors inställning till eutanasi, Bidragande faktorer till sjuksköterskornas inställning till eutanasi, samt den metodologiska aspekten undersökningsgrupper. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskors inställning till eutanasi kan vara högst individuell och beroende av många faktorer. Att man som sjuksköterska kan komma i kontakt med dessa frågor är ett faktum, oavsett var och med vilka patienter man arbetar. Med mer erfarenhet och kunskap om ämnet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i bemötandet med den döende patienten och dennes anhöriga. / Background: Euthanasia is a well-discussed subject all around the world and means help to a painless death. Active euthanasia means that a doctor prescribes a drug intended to end a patients’ life. Physician-assisted suicide means that the patient takes the drug themselves, while active euthanasia involves medical help to end the patient’s life. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ attitudes towards euthanasia and the factors described underlie these attitudes, as well as to describe the study groups in the included articles. Method: The authors conducted a descriptive literature review. The articles were found in the search engine PubMed with a five-year limit. A total of 11 articles were processed and summarized into categories to answer the research questions. Findings: The results showed that nurses' attitudes towards euthanasia is a complex issue which may be dependent on several factors such as which country they work in and which patient groups they work with. Most participants in the studies were women of different age and different experience as a nurse. The result of the present literature review form three main headings, based on the issues; nurses' attitudes towards euthanasia, contributing factors to the nurses' attitudes towards euthanasia, as well as the methodological aspect - study groups. Conclusion: The present literature review shows that nurses' attitudes towards euthanasia can be very individual and depend on many factors. It is a fact that nurses may come in contact with these issues, no matter where and with what kind of patients they work. With more experience and knowledge of the subject, the nurse may feel safer in facing the dying patients and their relatives.

Den palliativa vårdens ambition är att lindra symtom vid obotlig sjukdom och att främja livskvalitet för patienter och deras närstående vid fysiska, psykologiska, sociala eller existentiella behov. Inom den specialiserade palliativa vården finns patienter med komplexa symtombilder som i livets slutskede inte kan symtomlindras annat än med hjälp av palliativ sedering som behandlingsform. Genom att kontrollerat sänka patientens medvetande minskar lidandet och ger patienten möjlighet till en fridfull och värdig död. Sjuksköterskan ansvarar för det praktiska utförandet av sederingen och omvårdnaden av patienten tills döden inträder. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors reflektioner och resonemang kring palliativ sedering i livets slutskede. Metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Inklusionskriterierna var legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom den palliativa slutenvården med personlig erfarenhet av att ha varit delaktig i beslut, ha iordningsställt och administrerat behandling där syftet var palliativ sedering. I föreliggande intervjustudie avsågs en kontinuerlig sedering. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet består av de fem kategorierna den beslutsfattande processen, läkemedelshantering, närståendeperspektiv, sjuksköterskans roll och utbildning. Huvudfynden var osäkerhet och kunskapsbrist gällande skillnaden mellan behandlingens avsikt och biverkan av en symtomlindrande behandling. Sjuksköterskan upplevde inte beslutet om palliativ sedering som känslomässigt belastande när det fanns tydligt stöd i teamets dokumentation och i verksamhetens riktlinjer och struktur. Slutsatsen är att det finns ett behov av utbildning bland sjuksköterskor gällande palliativ sedering, både internt på arbetsplatsen och externt i större forum. Ett sätt att öka medvetenheten och kunskapen kring palliativ sedering kan vara att arrangera ett event om palliativ sedering med workshops i södra Sverige. Ett annat sätt kan vara möjlighet till reflektion i arbetsgruppen där diskussionen med kollegor kan bidra med en ökad trygghet hos sjuksköterskan vid ansvar för palliativ sedering. Att få reflektera är betydelsefullt och underlättar möjligheten att våga fråga och erkänna osäkerhet inför palliativ sedering. / The ambition of palliative care is to relieve symptoms of uncurable diseases and to support the quality of life for both the patients and their families regarding physical, psychological, social and existential needs. Towards end of life patients with complex symptoms who can’t get enough relief of refractory symptoms but through sedation, can get treatment performed by the specialized palliative care. A controlled decrease of consciousness will eliminate the suffering and allow the patient to die peacefully and with dignity. The nurse has the responsibility of the practical assignments regarding the palliative sedation and the care until death occurs.  The aim of this study was to describe the reflections and reasoning of the nurses concerning palliative sedation in the end of life. The method in the study was semi-structured interviews in focusgroups. The inclusion criteria were registered nurses working in palliative ward care with personal experience of being involved in decision-making, preparing and administration of the treatment with the purpose palliative sedation. The present study is concerning continuous sedation. The analysis was conducted using a qualitative manifest content analysis. The result consists of the five main categories the decision-making process, handling medications, the perspective of family and loved ones, the role of the nursing profession och education. The main findings were the nurses’ insecurity and lack of knowledge concerning the difference between the purpose of the treatment and the side-effects of a symptomreducing treatment. Clear guidelines, accurate documentation and explicit support from the team reduced the mental stress of palliative sedation among nurses at a great extent. In conclusion, nurses have a need of education concerning palliative sedation, both internal in the workplace and external in a wider forum. One way to raise awareness and increase knowledge could be to arrange an event about palliative sedation with workshops in the south of Sweden. Another approach is getting the possibility of reflection in the team. The discussions with colleagues could increase security in nursing when responsible of palliative sedation. Reflecting is significant and facilitates the possibility to dare to pose questions and admit insecurity about palliative sedation.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation.  Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.  Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences.  Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.